Mina 10 bästa egenskaper

Ni kanske minns att jag i september skrev en ganska djupgående analys på mig själv, när jag rabblade upp mina tio sämsta egenskaper. Nå, idag tänkte jag istället försöka hylla mig själv lite (man gör ju det liksom inte alltför ofta) och lista mina BÄSTA egenskaper. Ja, det var verkligen lättare sagt än gjort, inlägget har legat i utkastet i flera månader... Men här kommer de nu tillslut, mina tio bästa egenskaper, utan inbördes ordning:

1. Framförallt är jag rättvis. Som ni kanske förstått så är jag emot allt som heter orättvisa. Har sett så mycket av det i mitt liv och vet hur hårt det svider. "Rätt ska va rätt" kunde kanske vara mitt motto, man kan säga att det är ledorden i mitt liv. Rättvisa framför allt annat! Det kan egentligen handla om allt från vem som måste plocka i diskmaskinen till att någon inte gått rätt till t.ex. i arbetslivet. Usch, får gåshud bara jag tänker på saken!

2. Jag är en självständig person som klarar mig själv. På "gamla dar" har jag blivit väldigt självständig. Förut var jag fruktansvärt beroende av andra, men idag står jag ganska stadigt på mina egna ben. Känner att för mig skulle det inte längre vara nåt hinder att åka iväg nånstans långt bort och bara leva för mig själv. Okej, kanske inte helt för mig själv, men ser det inte längre som en omöjlighet att lämna tryggheten här hemma. Dessutom så ser jag hela tiden till att lära mig nya saker, t.ex. hur man använder en borrmaskin eller kopplar en lampa, så jag inte ska vara beroende av andra människor hela tiden.

3. Humorn är en av mina mest genomgående egenskaper. Det har gått i vågor hela mitt liv, men alltid har jag i nån mån varit bra på att underhålla. Alltid "klassens clown". Jokern, som aldrig tvekade om hon fick chansen att bjuda på sig själv. Till skillnad från min far, som främst drar vitser för att samla skratt, så spelar jag mycket på sarkasm och ironi. Dessutom har jag typ världens bästa minspel. Eller ja, det har jag fått höra i alla fall... Förra året när jag gick med i Årvasrevyn kändes det för första gången som om jag fick utlopp för dendär humorn som finns i mig. Visst har jag alltid haft det i mig, men det var först efter det som självförtroendet steg och jag kände att ja, jag är faktiskt ganska rolig. Här i bloggen har jag också på senaste tid börjat ta fram de lite mer humoristiska sidorna i mig, för let's face it, det är ju en av de bästa egenskaperna jag har!

4. Om man kan födas som en god ledare, så gjorde jag det. Jantelagen får slänga sig i väggen nu, men det har alltid varit lite alfahona över mig. Redan som barn ledde jag lekarna, jag pratade och jag berättade. Har aldrig haft problem att dra föredrag eller liknande, det har känts naturligt att "sälja" min sak åt andra. Jag är inte blyg precis, jag säger som jag tycker och tänker, jag är ofta säker på min sak och inte rädd att leda, jag kan ta tag i saker när det behövs, även om de känns jobbiga. Jag har hela tiden känt att mitt kall här i livet är att jobba med barn, och det håller jag nog fortfarande med om. Men om jag fick trappa upp ett steg och byta jobb så tror jag nog att jag skulle bli en riktigt bra chef åt någon en dag.

5. Jag är den bästa organisatören jag vet. I mina sämsta egenskaper listade jag att jag är perfektionistisk, ett kontrollfreak, pedant... Alla dedär sakerna behöver inte vara dåliga, om man ser dem i rätt ljus. Just dessa egenskaper har också gjort mig väldigt organiserad. Okej, det kanske inte är att vara organiserad att man sorterar sina kläder i färgordning... Men jag menar att jag många gånger också har nytta av denna sida av mig själv i livet. Som ni kanske vet så jobbar jag ju som barnträdgårdslärare, och då har man ofta många bollar i luften. Du ska klara av att organisera och ordna upp dagen så att ni både hinner göra det du tänkt, det andra i personalen tänkt, det barnen tänkt och det föräldrarna tänkt. Sen ska du också ta i beaktande att ni ska fira en födelsedag, öva på julfestprogrammet, hinna pyssla... Ja, alla gånger går det inte riktigt som på Strömsö, men för det mesta styr jag upp dagarna ganska bra, tack vare min organisationsförmåga. Sen är jag ganska bra på att organisera över jobb åt andra också, men det ska vi väl inte prata så mycket om...

6. Många gånger har jag fått höra att jag är förståndig för min ålder. Och det har jag nog alltid kunnat hålla med om. Till stor del har det nog med min personlighet att göra, jag är inte rädd att säga som jag tycker. Sen tror jag också att det till viss del beror på min uppväxt - jag lekte alltid med grannflickorna som var fyra år äldre. De behandlade mig aldrig som ett litet barn, utan jag fick vara med i deras lekar och diskussioner. Jag växte upp fort. Jag kunde också läsa och skriva väldigt tidigt, och speciellt i tidig skolålder var jag mycket intresserad av allt som hade med skrift att göra. Jag skrev "böcker" och historier, jag läste ungefär en bok om dagen, jag följde med i skvallertidningar... Sen kan vi väl inte räkna bort det faktum att jag hunnit med en hel del skit i mitt liv. Har liksom "varit med", och onekligen får det en att växa upp, tänka till och blicka framåt.

7. Jag är väldigt rakt på sak. Detta är en egenskap jag även uppskattar hos andra människor. Inget extra runtkurvande och maskande, säg bara som det är! Det är egentligen inte så svårt, och det känns alltid bättre i efterhand. Visst finns det saker jag gruvar mig för, t.ex. nåt samtal jag måste ringa, en konfrontation jag måste ta. Men för det mesta löser det inte problemet att sitta och grubbla, planera och fundera hur man ska få sig ur det du ska säga. Säg det bara. Gör det på ditt eget lilla sätt. Visa framfötterna lite, visa att du har skinn på näsan, att du står för det du säger och gör. Då blir du också trovärdigare inför andra, och det blir lättare nästa gång du ska göra något som tidigare känts tufft eller utmanande. Okej, jag erkänner att detta också kan vara en ganska dålig egenskap, i och med att den som först ryter till i folkmassan ofta får första ämbaret med skitvatten över sig... Menmen, det är det värt i slutändan!

8. I get shit done. Alltså, nu skrattar jag själv när jag tänker på vad jag skrev här tidigare i veckan, om att jag har tusen saker på gång men sist och slutligen får jag inte gjort nåt alls. Och ja, så kan det ju vara ibland. MEN icke att förglömma, till slut får jag alltid gjort det jag ska ha gjort. Om jag bestämmer mig för att göra något, så gör jag det också, fast jag vet att det kommer suga. Det är känslan efteråt som jag suktar efter, och som får mig att ta tag i det som inte alltid känns så kul. Nu kan jag ju inte skryta med att jag tagit mig till gymmet fast det inte lockat, för jag har ju varit sjuk... Men tidigare när jag hade motivationssvackor med att traska uppför dendär förjävliga lokalbacken till gymmet, eller när jag gick på mina morgonpromenader, och det bara kändes som om jag ville stanna kvar under täcket, så sa jag åt mig själv "he e no ba ti fara!". Och så gjorde jag det. Och aldrig har jag ångrat att jag for (nästan). Denna egenskap tillämpar sig också bra i arbetslivet, där jag får saker gjorda varje dag, fast hur irriterad eller stressad jag skulle vara.

9. Jag är tålmodig och tolerant. Många av mina vänner undrar hur jag kan ha ett sådant tålamod, hur jag kan tolerera vissa saker som händer i mitt liv. Jag måste alltid börja med att säga att det har inte alltid varit så. Tvärtom skulle jag själv säga att jag alltid haft dåligt tålamod, kort stubin, inga "nerver" när det kommer till vissa situationer. Och visst är det fortfarande så.. ibland. Dethär är en ganska nyfunnen egenskap hos mig, något som är i ständig utveckling. Jag lär mig att irritera mig mindre och mindre på saker, för jag tycker inte om energin som går till spillo. Jag tolererar ibland saker jag egentligen inte tolererar det minsta, men har lärt mig att ibland är det bara bäst att du håller käften, kvinna. För så är det här i livet, man måste lite kunna se när man kan ryta till och när det är läge att knipa näpp. Annars får man på ögonen stup i kvarten...

10. Sannerligen har jag talets och skriftens gåva. Jaa-a, hur ska jag förklara för er hur det är att vara jag? Hela tiden finns det nåt i huvudet, små tankar, funderingar, idéer.. Ibland känns det som om jag vill skriva en bok, och det har funnits gånger då jag kunnat göra det, bara sådär. Sen kommer det också dagar då det står helt stilla, t.ex. här på bloggfronten. Inte ett ord yttrades, för jag var inte på humör. Men gud förbanne när jag träffar en kompis. De stackarna som inte är lika alfa som jag får inte en syl i vädret när jag lägger igång. Verkligen inte. Och det går liksom inte att stoppa, när jag börjar på är jag som en ångvält som tar mig fram genom vilket material som helst. There's no stopping me. Onekligen kan det också vara en ganska dålig egenskap... Men som jag alltid själv sett på saken: Det är bra att kunna använda sina ord som vapen. Och det håller jag alltid fast vid.

Ja, det visade sig alltså att de flesta av mina egenskaper, både bra och dåliga, går ganska mycket hand i hand. Det kan både vara bra och dåligt att vara kontrollfreak, det kan både vara en bra och en dålig grej att man alltid säger vad man tänker, och står för det. Jaja. Det är väl egentligen betraktaren som avgör om en egenskap är bra eller dålig, så den saken överlämnar jag till mina nära och kära...