11 september 2017

Bråda tider

En hel vecka har återigen passerat utan att jag hunnit eller orkat ge min tid åt bloggen. Tyvärr måste jag säga att det inte ens känns dåligt, så på något vis har jag på känn att det är så här det kommer bli framöver. Inte ens graviditeten öppnade upp mitt intresse för att blogga aktivare. Visst finns det mycket jag funderar på och kunde skriva ner, men det känns ändå som om allt inte platsar här på bloggen. Den stora frågan kvarstår: Att fortsätta blogga eller inte? Ni vet ju att jag brukar säga att jag skriver för min egen skull, inte andras. Men när det inte ens känns lönsamt att skriva "för sig själv" mera, hur gör man då? Den här bloggen har ju alltid fungerat lite mer som en dagbok än som ett sätt att nå ut till läsare, skapa reaktioner och fiska åsikter. Och vi vet ju alla hur tråkigt det blir när en blogg endast handlar om vad som hänt i livet, och inte så mycket om tankarna och funderingarna däromkring. Så vi lämnar det lite öppet så här - tiden får utvisa vad det blir av den här bloggen. Tills jag vet svaret på det dyker det kanske upp ett inlägg nu som då, på mina egna villkor gällande tid och motivation.

Nå, när vi tragglat oss igenom den tunga biten kan jag väl säga lite vad jag haft på gång den senaste tiden. Det har varit en lite tyngre vecka, med stor arbetsbörda. I stort sett hela föregående vecka har jag bara kommit hem sent på kvällen, borstat tänderna, i bästa fall duschat eller ätit nåt, och gått och lagt mig. I lördags körde vi Rapakunkku på Måtasberget i Jepo, och det är väl kanske den största orsaken till min brist på fritid. Förutom talkon och möten och förberedelser av olika slag för årets andra och sista biltävling inom NNSB, har jag också hunnit med zumba, föräldramöte och kompisträff. Dessutom är det bara en vecka kvar tills vi åker i väg till Cypern, så arbetsdagarna har bestått mycket av förberedelser inför min frånvaro. Hemma har jag däremot inte förberett något alls, vi har inte ens bestämt oss för om vi ska köra ner på natten mellan söndag och måndag (flyget avgår måndag morgon 7:00) eller ta in på hotell före vi åker. Återstår att se. Idag är det åtminstone tänkt att jag ska påbörja packningen genom att se över vilka kläder jag ska ha med mig och ifall de behöver tvättas. Har redan gjort en packningslista!

 I fredags hade vi tortillakväll hemma hos Madde tillsammans med "Tjängan".
 Fortfarande lite sommarfeelis på balkongen när solen behagar att visa sig.
 Svärisarna bjöd in till middag på lördag kväll. Till förrätt blev det min favorit - vitlöksmusslor!
 En kväll for sambon och jag på kantarelljakt. Vi hittade bara en burk blåbär och massa älgflugor (och alla blåbär försvann i min mun, hehe).
 En mage i vecka 16. Äntligen börjar det se ut som en gravidmage och inte bara som fett!
 Efter Gädd-kastet blev vi bjudna på kräftskiva till svärisarna. Fick både kräftor och paj!
 Sambon håller på och snickrar lite åt vår baby <3

Å he va väl ongefär he. I kväll ska jag i stället för sedvanlig måndagszumba bege mig till Ytterjeppo, och närmare bestämt till Tossas på Tupperware-partaj. Imorgon Pensala-zumba, och sen har vi inte så mycket annat inplanerat än att packa inför resan. Det närmar sig!

1 september 2017

S E P T E M B E R

Äntligen är september här, en av mina favoritmånader! Måste dock erkänna att jag inte diggade månadens början särskilt mycket, med regn och rusk och kalla vindar.. Fast nu ser det ju redan betydligt bättre ut!

September 2015. Foto: Maria.

En till jobbvecka är avklarad, och jag har slängt mig på soffan en stund efter att ha satt igång diskmaskinen och mumsat i mig två Ruispalat-smörgåsar. Verkar ha fått min första graviditetscraving nu tror jag; smörgås med ost och gurka... Den senaste veckan har jag ätit knäckebröd med nämnda pålägg varje dag efter jobbet, men nu när knäckebröden tog slut valde jag i stället Ruispalat. Också väldigt gott, och bra mellanmål när hungern slår till, som den oftast gör när jag varvar ner.

I kväll blir det tortillas till middag, så ska strax börja steka och förbereda tills sambon kommer hem. Får också Kristian och William på besök en sväng, och sen är det tänkt att jag och Louise ska gå ut på en kvällspromenad. Alltför längesen jag varit ute och promenerat.. Får nog ta och skärpa mig på den punkten! I helgen har vi inga stora planer egentligen, men gissar att lördag-söndag svischar förbi precis som de alltid brukar.. Imorgon ordnas Gädd-Kastet här i Oravais, och jag har lovat att stå och sälja laxsoppa nere i hamnen under tävlingens gång. Kom och köp vetja! På kvällen är vi bjudna till svärisarnas på kräftskiva. På söndag ska vi lura med oss Madde & Rico ut i skogen för att skjuta lite lerduvor med Bastis nya lerduvskastare, som han fick i födelsedagspresent. Och sen är det väl bara sedvanlig söndagsbastu på det då och så var en till vecka förbi...

Dagarna dom går och går, efter varandra! Som vi sjunger på jobbet.
Ha en skön helg, hörni!

29 augusti 2017

Villaavslutning och andra saker som försiggått

Long time no hear, som vanligt. Behöver väl inte ens ursäkta mig längre. Ibland kan jag ligga och tänka på bloggen, om saker jag kunde skriva och berätta om. Men sen försvinner de, och jag får inte ens dåligt samvete för att jag låtit Blogger ligga orört på data-skrivbordet i flera dagar. Känns som om min blogg tagit upp väldigt mycket tid i mitt liv i många, många år, och så en dag lät det bara "tjoff" och så orkade jag inte mer. Ungefär så. Men jag fortsätter plita ner några rader nu som då, och ladda upp några bilder så ni vet vad som händer i mitt liv. Man kunde ju kanske tro att jag har massor på hjärtat nu, gravid som jag är, men nej, tvärtom, jag känner nästan bara ännu större lättnad över att inte behöva prestera och sätta tid och energi på att dokumentera allt i livet. Har bara lite på känn att jag djupt kommer ångra detta i något skede sen, eftersom mitt minne inte är det allra bästa.. Jag har ju nämligen använt bloggen som dagbok de senaste 7-8 åren.

Vad har hänt sen senast då? Tja, vi har kommit igång rätt bra med verksamheten på jobbet. Väntar på att få en till personal i arbetsteamet nu så ska vi börja göra underverk när händerna räcker till igen. 17 veckor till jullovet, räknade vi igår. Det kommer gå i ett huj! Fick också bokat den där förbenade resan till slut. Så nu åker jag och Sebastian då iväg till Ayia Napa i Cypern den 18:e september. Mindre än tre veckor kvar, alltså! Känns ganska overkligt, men också väldigt skönt, med tanke på skitvädret i det här landet. Vädret jag, det har ju inte varit sådär typiskt "augustiskt" som man hade tänkt sig. Har nog större förväntningar på september, måste jag säga, då det är en av mina favoritmånader. Nästa veckas lördag kör vi Rapakunkku i Jepo, och jag har åtagit mig uppgiften att vara tävlingssekreterare. Är fortfarande osäker om jag tagit mig vatten över huvudet, eller om det kommer gå så en dans. Återstår att se..

 Snabblunch vid Café de Paris under min Vasa-shoppingdag i lördags.
 Kom hem med några nya grönväxter...
 ... och nya kuddfodral till soffan.
 Nu blev det betydligt höstigare hemma hos oss!
 Sovrummet är väl det enda som inte förändras så mycket med årstiderna..
Några nya balkongblommor köpte jag också, hösten till ära.

Och så har det ju varit villaavslutning i helgen. Åkte ut till mina föräldrars villa på Långön i Nykarley, där vi bland annat badade bastu, spelade kort, åt Muurikka-plättar och umgicks. En riktigt skön helg, trots att vädret (som vanligt) inte var något att hänga i granen.

Dukade upp till villaavslutningsmiddag inomhus.
Basti, som älskar kräftor, hade givetvis tagit med sig ett paket.
 Gjorde det mysigt utomhus med massa lyktor och ljus.
 Varför är det alltid så svårt att fånga raketer på bild?
 Inte mycket enklare fast motivet är relativt stillastående..
Söndagsfrukost.
Till lunch gjordes det Muurikka-plättar, mina favoriter!

Några tankar i den 15:e graviditetsveckan

1. Jag funderar rätt mycket på om det är en flicka eller pojke som gömmer sig där inne i min mage. Om ungefär fem veckor får vi ju (hoppeligen) veta, när vi åker på nästa ultra. Min magkänsla säger att det är en pojke. Vet inte riktigt varför, men det bara känns så. Men häromnatten drömde jag att vi fick en flicka med massor av svart hår. Dock så döpte vi henne till Cassandra, och det lär ju INTE hända, så kanske det var en tvärtom-dröm eller nåt... Jag har ingen som helst skillnad om det är en flicka eller pojke som kommer. Lika glada blir vi båda två bara barnet är friskt! Men sen tror jag att om andra barnet är av samma sort, då blir jag verkligt besviken.

2. Varje morgon börjar jag med att kolla om magen har växt. Tycker fortfarande mest det ser ut som om jag ätit lite för mycket chips och bullar över helgen. Men det tar ju sig i sakta mak.. Får väl vara glad att jag inte sväller upp alltför fort! Stor lär jag nog ändå bli innan det här är över. Har lite svårt med min garderob, eftersom de flesta plagg endera är för tighta eller för lösa. Tycker inte jag har tillräckligt mycket gravidmage för att gå omkring i spända tröjor ännu, men oversize-tröjor ser nästan bara löjliga ut, då det ser ut som om jag försöker dölja att jag gått upp några kilo över veckoslutet.

3. Så gott som varje dag har jag ångest över hur vi ska rymmas tre personer på våra ynka 46 kvadratmeter. Förbannar mig över varför vi inte har ett till sovrum! Vi har konstaterat att ungefär fram till nästa år den här tiden KAN det gå att bo tre pinnar här, bara vi gör några omändringar. För att få in en spjälsäng i sovrummet behöver vi t.ex. flytta ut en stor blomma och hörn-golvlampan, ta lös garderobsdörren från gångjärnen och flytta byrån där inredningsstegen nu står. För att få plats för ett skötbord i badrummet måste vi byta tvättmaskin (toppmatad funkar inte riktigt att lägga ner barn på..) och bygga en ny hylla. Sen borde vi skaffa en låg byrå att trycka in i garderoben för att få plats med babyns kläder. Och så har vi inte ens börjat fundera på var vi ska ha rum med en matstol eller självaste vagnen...

4. Mina graviditetskrämpor ändrar lite från dag till dag. Har överlag fått må väldigt bra, men de första tre månaderna hade jag nog svårigheter med maten. Kunde börja må fruktansvärt illa om jag inte åt något på två-tre timmar. Och det slog verkligen till direkt! Bara att se till att ha något att stoppa i munnen. Är nog fortfarande väldigt känslig om jag justerar mina mattider, men bättre har det blivit. Tycker heller inte att maten smakar likadant längre. Har svårt med tandborstningen. Och inga cravings i sikte än... Har inte haft några problem med ryggen, fastän jag trodde det var första som skulle börja krångla. Däremot håller min nacke på och tar livet av mig! Vissa dagar har jag sån fruktansvärd spänningshuvudvärk som strålar från nacken, och inga värktabletter eller vila eller specialkuddar hjälper. Hjärtklappningar har jag mellan varven, men det har också lugnat ner sig från första veckorna. Dock hade mitt HB sjunkit väldigt mycket till förra kontrollen, och jag känner nog att jag är mycket tröttare nu än tidigare. Så får se när det blir dags för järntillskott..

5. Jag mår illa över hur stor jag kommer bli. Hade ju inte tänkt väga så mycket som jag gjorde den dagen jag plussade.. Men det var ju inte precis planerat in i minsta detalj, och så blev det. Jag undrar inte om jag kommer passera 100-strecket under den här graviditeten, utan när. Och så hoppas jag på super ämnesomsättning och mycket hjälp av amningen när det kommer till att mista gravidkilona efteråt... Och kom inte och säg att det spelar ingen roll hur stor man blir, det är ju faktiskt ett barn som växer till sig där inne i magen. Ni vägde knappast över 80 redan FÖRE graviditeten.

6. Jag rör på mig alldeles för lite för mitt eget bästa. Tyvärr finns inte orken eller motivationen alls där på samma vis längre. Skulle gärna springa på zumba och gå på långpromenader flera gånger i veckan, styrketräna och ta cykeln till jobbet, men är det inte huvudvärk så är det trötthet eller så rusar pulsen iväg mot 200 när jag gör något helt normalt. Inte roligt! Ska åtminstone försöka få in nån slags träningsrutin med 2-3 promenader i veckan nu under hösten, och sen har jag faktiskt anmält mig till Pensala-zumban på tisdagar. Återstår att se hur det känns och lyckas!

7. I helgen köpte jag de första babykläderna när jag var till Vasa. Vet inte vad som flög i mig, men plötsligt ville jag släpa hem allt och lite till! Även om det är rätt många veckor och månader kvar.. Köpte i neutrala färger, vilket jag tycker är rätt tråkigt. Åtminstone för min del så föredrar jag färgglada och mönstrade kläder hos barn! Så tråkigt med rosa åt flickor, blått åt pojkar, och neutrala färger som grått, svart och vitt.. Visst kommer säkert en del såna plagg att finnas i vårt hushåll också, men känner mig absolut inte låst vid nån viss färg på grund av könet. Känns som om jag nog kommer våga lite mer färg sen när vi vet om det är flicka eller pojke!

8. Jag försöker att inte tänka på hur det blir med mitt jobb till våren, men det är nog en av de saker som mest cirkulerar i mitt huvud just nu. Alla frågar och tjatar om denna punkt, och jag skulle bara ha lust att skrika "Håll käften, det ordnar sig nog!". Ja, jag har bara jobb fram till den 31.7.2018. Nej, jag vet inte hur det går när jag kommer att gå på mammaledigt mitt i. Ja, jag hoppas att jag skulle få en fast anställning när tjänsten lediganslås, trots att jag är hemma vid den tidpunkten. Nej, jag har inte tänkt ut nån reservplan. Ja, folk har fått barn under sämre förutsättningar. Nej, jag tänker inte vara stressad och ha ångest I AUGUSTI för att jag inte vet hur mitt liv ser ut i april.

Och det var väl ungefär de största frågorna som cirkulerar i mitt huvud för tillfället. Är det något NI undrar över, så får ni gärna slänga in en kommentar här under! Vet att jag inte är den mest aktiva bloggaren för tillfället, men kanske vi kan få lite ändring på det om jag hittar blogglusten igen. Aktivitet i kommentarsfältet brukar alltid vara en bidragande motivationsfaktor!

22 augusti 2017

Decisions, decisions

Okej jag lovar att det här är sista gången jag tjatar om vår södernresa! Som ni kanske förstår så sattes ju våra södernbokningsplaner lite på is här i somras med tanke på vetskapen om min graviditet, och ovetskapen om hur den skulle utvecklas. Tack och lov har jag ju fått må relativt bra, och verkar få göra det än så länge också. Nu har vi i varje fall haft förlovningskalas och fått ihop en duktig slant som ska fungera som resebidrag. Eftersom vi aldrig tidigare varit på en gemensam södernresa känns det lite som om det är i grevens tid att åka iväg nu.. Innan jag blir för stor och klumpig, och framförallt innan vi blir tre personer i hushållet. He e ti pass åpåå hejlt enkelt!

Nå, ni som hängt med här vet ju att vi haft lite beslutsångest gällande semesterort. Kan glatt meddela att den delen har löst sig - vi kommer att åka till Cypern i slutet av september! Nu har då i stället ett nytt bekymmer uppenbarat sig, nämligen vilket datum och till vilket hotell vi ska åka... Låt mig förklara:

Vi hittade ett hotell vi båda tycker väldigt mycket om, till ett vettigt pris, på bra ställe i Ayia Napa, och till och med recensionerna var bra. Avresedatum 18.9. Och allt var frid och fröjd och sambon frågade ledigt på jobbet och vi skulle boka igår kväll, tills jag fick ett påminnelsemejl om att vi har näst sista närvarotillfället på ledarskapsutbildningen jag går, 20-21.9... Är det inte typiskt så säg! Letade febrilt i flera timmar efter ett lika bra alternativ, och hittade ett annat hotell, med ganska samma förutsättningar och lika bra recensioner. Avresedatum 25.9, alltså skulle jag kunna närvara i skolan när det är tänkt. Men.. det känns bara inte helt hundra. Magkänslan säger att vi ska välja första alternativet, och både sambon och jag tycker att det är snäppet finare och bättre hotell. Men samtidigt lider jag av dåligt samvete om jag VET att jag missar skola, när jag egentligen kunde åka iväg först veckan efter.

Nån som har en bra och snabb lösning på detta "lilla" bekymmer!? Vi borde verkligen boka i kväll, senast imorgon, om vi ska hinna få det pris och hotellrum vi har tänkt oss. PS. Ja e itt na svåår, liti tjinkko bara.

 Faros Hotel (18-25.9)
VS
Napa Plaza Hotel (25.9-2.10)

20 augusti 2017

Stormy sunday

En söndag som började med besvikelsen att mitt favoritprogram Love it or List it, som äntligen börjat igen på helgmorgnarna, egentligen bara visar repriser från förra året. Sambon skickade jag iväg och jaga fåglar, eftersom andjakten börjar idag. Ute viner vinden i inglasningarna, och jag har passat på att städa lite här hemma. Det var nog alltför många veckor sen dammhandsken hade varit framme... Lämnade dock dammsugandet åt Sebastian. Han kan ju inte slippa alltför lätt undan! Har inga stora planer för dagen, men skulle nog gärna göra något. Funderade på en cykeltur, men fick nog ge mig när jag kollade ut genom fönstret. Träden står mer horisontellt än rakt faktiskt..


Igår gjorde vi verkligen ingenting efter att vi kom från Nykarleby, där vi hade spenderat natten. Born and raised i Nykaabi som jag är, så kan man ju för något i världen inte missa Juthbackamarknaden. Så vi bilade till mitt barndomshem i Jutas, där vi hoppade på cyklarna, jag och Sebastian och mina föräldrar, och trampade iväg de knappa två kilometrarna till marknadsområdet. Vandrade omkring i hopp om fina fynd. Dock orkade jag inte kolla sådär jättenoga i år, i och med att jag verkligen inte har nånstans att sätta nya saker.. Så det blev mest att hälsa på folk, supa in stämningen och köpa lakritsremmar. Och givetvis en sväng via torget för Kieu's vårrullar! Kvällen spenderade vi på terrassen med många andra glada dansare och icke-dansare, och sen cyklade vi hem i den härligt krispiga augustinatten.

Ute i vimlet.
Lördagsfrukost hotell Heikkilä-style!
Okej, vi gjorde faktiskt pizza igår.

Idag har jag många tankar och några idéer, men inga måsten. Alltså kommer jag mig inte för så mycket. Borde ta tag i bokandet av södernresan igen (av okända orsaker har det hamnat längst ner på prioriteringslistan). Beställa nya ytterkläder, som sitter lite bättre än de jag har nu. Fundera ut något att tillreda tills sambon kommer hem. Och så kanske en promenad i blåsten på det.

Vad har ni för er då?

17 augusti 2017

Förlovningskalaset

I lördags var dagen jag och sambon (och några andra hjälpsamma personer) förberett för - nämligen vårt kombinerade förlovnings- och 30 årskalas! Sebastian fyllde trettio och vi passade samtidigt på att fira vår förlovning, som ägde rum redan i maj. Dessutom gick vi ju ut med nyheten att vi väntar tillökning så sent som dagen före, så det blev sist och slutligen en riktigt stor fest med mycket att fira! Ungefär hundra personer hade vi som kom och firade oss under dagen, först ett gäng släkt och vänner klockan 15, och sen kom ännu våra närmaste vänner på fest klockan 18. En riktigt lyckad fest blev det på alla vis! Tyvärr hann jag inte ta så många bilder, men några har jag åtminstone att erbjuda åt er:

Bilder andra har tagit under dagen:
Foto: Madde
Foto: Madde/Cila/Sara 
Foto: Moster Tiina
Foto: Moster Tiina
Foto: Maria
Foto: Maria

Bilder jag själv knäppt mellan kafferepen:
Min vackra bukett, beställd från Amalia!
Basti och våra pappor inväntar nästa gäng gäster..
Fick många vackra blombuketter i gåva.
Blomdekorationerna på bordet hade vi själva plockat ihop av det som fanns i naturen.
Lite smått och gott bjöd vi på: Skinksmörgåstårta, jordgubbsmoussetårta, morotskaka, småbröd, och så givetvis kaffe/te/saft.
Till kvällen plockade vi fram lite bättre grejer, såsom öl/cider...
... och bål!
Till nattmat blev det hotdog.

Tackar alla inblandade så hjärtans för en väldigt lyckad festdag!