23 maj 2019

Liten köksmakeover

En dag i förra veckan hade jag så fruktansvärt tråkigt, samtidigt som kökstapeten sved i ögonen. Sagt och gjort, vi hoppade i bilen och for till Kullas för att köpa en målarburk. Hade med mig en bit av den gråa tapeten för att se vad som skulle passa, och ganska fort drogs jag till en grön färg. Tänkte dock att den kunde bli lite för mörk i det redan svartbruna köket, så jag tog en nyans ljusare än den jag föll för. Visade sig bli hur bra som helst, och väldigt lik sovrumstapeten i färgen. Och bra blev det till slut, efter två varv med målarfärg.

 Före såg fondväggen mot vardagsrummet ut så här.
 Provmålar lite...
 Vitrinskåpet tömt, dags att tejpa lister och börja på!
Slutresultatet! Återigen är färgen svår att fånga på bild, den ser olika ut i olika ljus. Första bilden tagen efter första varvet, sen när allt var tillbaka på sin plats efter varv två. Kulören är Tikkurilas Trend 20 M494. 

Efterlängtad regndag

Äntligen lite regn och en dag då det känns helt okej att slänga sig på soffan och göra ingenting medan barnet sover! Tycker att jag haft så mycket program och projekt de senaste veckorna, att jag inte hunnit "bara vara" nästan alls. Och vet ni det märks på humöret! Visst trivs jag med att ha många bollar i luften och ha något att ta i händerna hela tiden, men samtidigt behövs de där slöa slappa dagarna då jag faktiskt inte måste springa omkring med något varenda lediga stund. Borde ju ta vara på dessa stunder nu, för snart är mina lediga dagar ett minne blott..

När mamma sitter vid datorn är det skönt att sitta bredvid med egen "dator" = kolla Babblarna på YouTube. Bild från förra veckan som Bastis pappa fotat.

Idag har jag varit och träffat mina blivande kollegor och funderat lite smått på hösten. Det blev alltså så att jag ska vikariera ett år på Tallkotten i Oravais, som barnträdgårdslärare på finska avdelningen. Det ligger många timmars funderande och velande bakom mitt beslut, och inte kan jag väl säga att det känns helt bra ännu heller att lämna min ordinarie tjänst. Men med Eleonores och mitt eget bästa i åtanke tror jag nog ändå det blir bra att vi är på skilda ställen. Och det handlar ju ändå bara om ett år! Vet ju hur fort den tiden går... Tack och lov ska vi vara lediga en dag i veckan, så då får vi mysa och ha det skönt hemma tillsammans, jag och min lilla pingla. Va ska itt e var bra dehär å! Fast det nog tar emot lite att lämna bort mitt eget barn för att sköta någon annans... Men så är väl livet.

Här hemma har det inte hänt så mycket nytt på renoveringsfronten, men däremot har utsidan fått desto mer kärlek. Igår var jag och Eleonore tillsammans med min mommo till Blomqvist plantskola i Lepplax och inhandlade äppelträd och syrener, som jag och Sebastian sen planterade på kvällen. Fick också en del perenner av mommo som jag grävt ner, men ännu finns det faktiskt rum för lite till. Tänkte ta och besöka plantloppis i Monå på lördag, så kanske jag får med mig nån blomma till därifrån. Bilder finns alltså snart att vänta i "trädgårdsprojekt del 2". Nu borde vi verkligen ta itu med grovköket och badrummet, där det stått stilla flera veckor! Problemet är väl att det inte finns nån tid.. Sebastian kommer hem vid 17:30 varje dag, då ska det vara mat och sen hinner han dona kanske en timme innan det ska vara tyst då det blir läggdags för Elle. Inte har han mycket hjälp av mig heller.. På helgerna har vi väl lite mer tid, men då är det ju oftast något annat på agendan. Så att renovera (själva) med småbarn är kanske inget att rekommendera! Men vi försöker så gott vi kan..

 Eleonore tyckte det var tråkigt att sitta i vagnen vid Blomqvists, hon hade hellre gått och rivit i alla "kukukuka" (= kukka/blomma) hon såg. 
Har väl nog en del att stå i om vi nånsin ska få en lika frodig trädgård som min mommo och moffa har!
 Men vi är på god väg! Hjälpredan tyckte dock att det var bättre att kratta jorden utanför rabatten, och inte i...
 Vi köpte förutom två olika äppelträd också två syrener. Hoppas de tar sig!
Här ryms det nog några perenner ännu.

Sommaren står runt knuten också, och visst är jag lite förväntansfull. Vår nya terrassdörr väntas anlända om cirka två veckor, så då ska vi minsann terrasshänga i sommar! Bara vädret tillåter.. Några nya terrassmöbler har vi tyvärr inte råd att köpa i år, så svärföräldrarnas gamla slitna får så lov att duga. Inga desto större sommarplaner har vi, hoppas att sambon ska få ledigt nån vecka så vi kan hitta på något roligt och få gjort lite mera här hemma nån dag. Har funderat lite på en tripp över till Umeå, det är väl en passlig semester med en 1-åring.. haha. Villaliv ska vi väl också leva, beroende på vädret då igen. Ska hoppas på en lika härlig sommar som förra året! Dock kanske fem grader svalare... Tur att vi bor i hus i år, så slipper vi kokas i en liten lägenhet.

Jaja. He va allt för ida. Nu ska jag försöka hinna tidsinställa några inlägg innan barnet vaknar. Ha en skön vecka!

Min sköna böna häromdagen när Linn & co var på besök. Linn har fotat! 

16 maj 2019

Finaste skatten

Hon som halvt driver mig till vansinne om dagarna, men som mitt hjärta alltid klappar mest för <3
Foto: Michaela Fagerudd

15 maj 2019

Taklykta

Länge tog det, men nu är äntligen vår taklykta klar! Eller nåja, fönstren är monterade.. Tar väl nog några år innan jag kan säga att den är helt klar, både ut- och invändigt! Taklyktan byggdes alltså i vintras av våra duktiga byggare, samtidigt som de bytte plåttak åt oss. Fönstren har vi beställt från HIT-Nordic (via Excellent trading i Oravais) och satt in själva, med talkohjälp. Nu återstår bara lite foderbräden, fönsterplåtar och ett varv med målarpenseln, så ska det väl börja se bra ut från utsidan. Och ja, jag borde komma på hur jag ska få tvättat dem på utsidan också, då de inte är öppningsbara... Stegen och Enjoskaftet räcker inte för mina 166 centimeter!

Så som taklyktan har sett ut sen mars då den blev färdigbyggd. Fönstren fick vi levererade i slutet av april, men har bara inte fått tummen ur..
Plötsligt händer det!
Eleonore och jag bänkade oss på första parkett medan pappan i huset jobbade. 
Vi har ett hååål i huset.
Tåotchi!
Nummer ett på plats!
 Båda på plats. Snyggt va?
Fin utsikt får vi också! Sen när vi städat bort allt bråte och börjat inreda...

12 maj 2019

Trädgårdsprojekt, del 1

Som ni kanske läste i det här inlägget (klick), så har vi en del trädgårdsprojekt på gång här innan jag känner mig riktigt hemmastadd på utsidan. Visst, det lär väl ta många år tills det blir så som jag önskar, men lite i taget fixar vi! Sebastian har varit jätteduktig och byggt både en gungställning och en sandlåda åt Eleonore, så nu har hon något att göra när vi är utomhus. En lekstuga blir nästa vårs projekt. Vi har också flyttat bärbuskarna, och så har jag börjat fylla igen hålet i hörnet på vår häck. Ännu fattas lite odlingslådor för örter, sallad och jordgubbar. Jag ska också gräva upp rabarber av mamma, samt få pioner och månliljor att sätta i rabatterna av min mommo. Humle har jag också varit och hämtat från mitt gamla boende i Oravais (schhh), så den ska vi hoppas att tar sig uppefter uthusväggen småningom! Vi ska också utnyttja Eleonores dopgåva och plantera äppelträd, och sen tänkte jag ersätta buskarna vid entréplattorna med syrener. Får sii tå!

 Här kan ni redan skymta vår nya gungställning, som sambon byggt av gamla elstolpar. Där vid brunnen, som ni ser bredvid torkställningen, har jag i något skede tänkt plantera såna där stora blad med rosa blommor (om nån fattar; grattis!) runt. Bergenia kanske de heter?
Gungan är ytterst populär, och i hård användning varje dag.
 Vi har verkligen massor av vårblommor i gräsmattan!
 Rabatten inväntar lite blad och blommor av min mommo, men något kommer ju åtminstone upp. Har också en klätter-stenpartiväxt ovanpå som verkar må bra i torkan.
 Praktiskt när vi hade hem grävmaskinen och Sebastian fick flytta våra bärbuskar!
 En krusbärsbuske och en svartvinbärsbuske flyttade bredvid rönnen framför brunnen och diket. Resten sålde jag!
Nu blev det slätt och bra för gräsklippning där i hörnet där buskarna tidigare stått. Ännu funderar jag om vi ska flytta det där lilla konstiga trädet nån annanstans eller ej.
Orsaken till att vi hade lånat hem en grävmaskin var att vi behövde göra en två meter djup grop för att hitta vattenledningarna som går in till huset. Har nämligen fixat en stängningsventil(?) ifall vi nån gång skulle få vattenläcka i gården. Fun fact: Vi hittade en vattenledning av stock som är från 20-talet(!!!) ovanpå vår "moderna" ledning från 70-talet.
 Sandlåda in the making!
Sandlådan fick klart godkänt av dottern. 

11 maj 2019

Moodboard: Grovkök/badrum

NOTERING: Detta inlägg har jag haft så länge i utkastet, att dess innehåll inte längre stämde när jag skulle publicera. Alltså fick jag göra om! Vi hade till att börja med tänkt oss att utbyggnaden skulle bli BÅDE grovkök och badrum, men när det kom fram att vi inte kan göra bastu på vinden ändrade vi oss. Den nya planen blev således att lilla sovrummet blir grovkök och hela utbyggnaden blir badrum med bastu.

-----

Följande på tur i vår husrenovering är att fixa grovkök och badrum. Till höger om ingången finns en kall utbyggnad som svärföräldrarna använt som förråd, men som Sebastians farfar (som byggt huset) i tiderna börjat göra i ordning till tvättstuga/badrum. För tillfället är dörren in till rummet från utsidan, men vi ska göra om så att man kommer in i lilla sovrummet (det vi sovit i tills vårt sovrum blev klart), och öppna upp mot tamburen. Hela tamburen kommer alltså att få sig ett lyft när detta projekt är klart.

Eftersom det inte finns någon regelrätt tvättstuga i huset, utan tvättmaskinen är nere i badrummet i källaren (vilket är rätt opraktiskt med småbarn!) ska det bli skönt med ett ordentligt stort rum ämnat för just klädvård. Tamburen vi har just nu är också väldigt trång och dåligt planerad, så vi kommer satsa på kläd- och skoförvaring samt att man kan hänga av sig våta och smutsiga kläder nånstans. Högst upp på min önskelista för grovköket är ett torkskåp och en "kurasyöppö", det vill säga en plats där man kan tvätta smutsiga skor, hundar eller ungar, haha.

I anslutning till grovköket, i den för tillfället kalla utbyggnaden, kommer vi således att skapa ett stort badrum med bastu, dusch, handfat och troligen också wc-stol (vi är lite oense på den punkten ännu...). Detta för att slippa springa ner i den hemska källaren varje gång man ska duscha! På sikt kommer vi ju också att riva hela badrummet i källaren, så detta behövs verkligen, då det troligen inte blir något badrum på vinden, utan bara en liten wc.

Jag har återigen gjort ett litet inspirations-collage på BeFunky Collage Maker, så ni ska förstå ungefär hur jag tänker mig grovköket och badrummet.


Badrum: Grått/betongfärgat kakel, samma på golv och väggar. Eventuellt en vägg med gammal träpanel (hoppas det ska gå att rädda den som finns där nu). Badrumsskåp i mattsvart med träfärgad skiva, gärna upplyft från golvet, dvs. "flygande" för lättare städning. Kran och detaljer i mässing. Duschhörn med glasvägg för maximalt ljusinsläpp, gärna med duschhyllorna infällda i väggen.


Grovkök: Ljusgrå golvmatta som liknar klinkers, alternativt golvmatta i form av "trägolv". En fondtapet, annars ljusa väggar och "Subway tile" dvs. ljusa avlånga kakelplattor med svarta fogar. Skåp i grått/mörkgrått, träfärgad bänkskiva, svart kran och handtag. Layoutmässigt tänker jag mig lådor och höga skåp, inga övranskåp, en djup diskho och mycket bänkyta. En utdragbar låda med tvättsorteringskorgar, upphöjd tvättmaskin, torkskåp i stället för torktumlare, och tvättupphängning i taket. Gamla trädetaljer i t.ex. hängare och hyllor.

Ett torsdagsäventyr vid Molnträsket

Nån kanske minns att jag i höstas bloggade om att vi varit på barnvagnsäventyr vid Molnträsket i Vasa (klick)? Nå, vi körde favorit i repris och gjorde om hela äventyret i slutet av april. Samma gäng (ja eller vi har ju blivit en till sen dess, Janina och lilla Ellen var också med denna gång), samma picknick-koncept, men denna gång var vi kloka nog att gå en annan väg. Visade sig ju finnas hur mycket bra promenadvägar som helst förbi grillplatsen! Denna gång gick vi alltså till Aurinkolaavu, en grillkåta där vi utfodrade barnen, för att sedan gå tillbaks. Då lyckades det ju så fint att ALLA barnen sov när vi kom till picknickplatsen vid träsket, och mammorna fick äta sin lunch/picknick i lugn och ro. En liten stund i alla fall... En riktigt skön dag, som jag gärna gör om snart igen. Tänk vilken rikedom att vi får vara mammalediga precis här och nu, och att vi hittat ett sånt skönt gäng att umgås med! Kommer verkligen sakna detta i höst när jag knegar på i jobbet...

Aurinkolaavu visade sig vara en grillkåta som gömde sig upp på en backe på andra siden en bäck i skogsbrynet.
Vi fick testa vår mattermos från IKEA för första gången. Eleonore gav fisksoppan klart godkänt! 
Vackert ställe - MEN det fanns myggor!!!
Tillbaka på "vår" picknickplats invid träsket. Alla sover! Dock vaknade Ellen kort härefter. 
Mums! Denna gång hade vi bland annat med oss O'boy, smörgåsar, ananas, bullar och kokta ägg.
Verkligen vackert ställe, besök det om ni inte redan gjort det!

10 maj 2019

Fart på fläsket - en sorglig historia

Jaa-a var ska jag börja.. Ni som hängt med här i bloggen många år (min blogg fyller faktiskt 10 år till hösten!) har säkert läst er alldeles trötta på mina utsagor om min vikt och träning. Jag brukar säga att min stora kamp här i livet är mot vågen, och det kommer jag nog aldrig komma ifrån, hur jag än försöker. Det går i vågor det där, hur mycket jag bryr mig om min vikt och mitt utseende. Ibland har jag "ätar-perioder" då jag struntar i vad jag stoppar i mig och ser ut därefter, eller sen är jag djupt insjunken i träningen och fokuserar mest på det. Så har det varit många gånger, och kommer troligen också bli i framtiden.

För tillfället lever jag i småbarnsbubblan, och alla som är eller varit i samma sits vet säkert att man sällan har tid att sätta sig själv i första rummet med en liten krabat (eller flera!) hemma. Ni kan säkert därför gissa att jag det senaste året inte brytt mig det minsta i vad jag ätit, och rört på mig alldeles för lite. Så länge jag ammade kom jag undan med att äta en bulle här och en chokladplatta där, men i november när vi slutade märkte jag snart att kläderna började strama. Försökte komma mig ut på dagliga vagnpromenader, och hade zumba samt jumppa en gång i veckan. Alltid blev det ju inte till nåt med mina träningspass, och hade jag fortfarande fört matdagbok, hade det nog varit så många röda streck (de som inte vet vad jag pratar om: förr skrev jag matdagbok och alla fusk, t.ex. godis, pizza etc., strök jag under med en röd penna) att ögonen gått i kors.

Här i slutet av vintern/början på våren gjorde jag det stora misstaget att ställa mig på en våg. Först hemma hos mina föräldrar, och när jag inte trodde att siffran jag såg på vågen stämde, måste jag också prova hos en kompis. Hur jag än ville tro att båda vågarna hade fel så fick jag ta och rannsaka mig själv lite: Hur i hela friden hade jag kommit mig hit? Sen november hade jag gått upp ÅTTA KILO, vilket ju borde ha varit en siffra som skulle gå neråt på vågen i stället, då jag redan före graviditeten klassades som sjukt överviktig enligt bmi (vilket förresten är värsta hästdyngan jag vet, parentes..). Jag stod och tittade på min spegelbild i en helkroppsspegel och ville nästan spy av vad jag såg, jag som hade lovat att aldrig släppa mig så där tjock igen, som jag var 2008. Och nu vägde jag tio kilo mer än då!

Eftersom jag har världens sämsta självdisciplin visste jag att det inte funkar med några "jag ska försöka minska på portionerna" och "bara en godisdag i veckan"-snack, nej, jag hittar alltid på ursäkter för att ändå få trycka i mig det jag är sugen på, när jag är sugen på det. Nu var det dags att ta i med hårdhandskarna och bryta mitt sockerberoende och våra gräddiga, feta matvanor en gång för alla (eller för den här gången i varje fall... känner ju mig själv allt för väl!). Så jag beställde ett träningsprogram riktat till mammor från FitFarm. Ett sex veckors program med både träningspass och diet. Och nu så här efter första veckan tänker jag - varför har jag inte gjort det här tidigare? Känner mig redan mindre uppblåst, kläderna spänner inte lika mycket, och jag är inte ens sugen på något gott. Behöver inte gå hungrig heller, utan får nog äta ganska vanlig mat. Kan göra ett skilt inlägg om min diet/träning ifall nån är intresserad, annars blir den här novellen en hel bok...

Nåväl, den sorgliga historien om min kamp mot vågen kommer nog aldrig ta slut, men åtminstone dessa fem återstående veckor ska jag kämpa hårt för att tappa de där extra kilona som kommit sen november. Sen får vi se hur motivationen är om det lossnar ännu mer, vilket absolut inte skulle skada. Wish me luck!

Den här bilden är tagen för ganska exakt 10 år sen. Här väger jag nästan 30(!!!) kilo mindre än jag gör idag. Ändå var jag inte nöjd med mig själv vid den tidpunkten, så min fråga är - kommer jag nånsin bli nöjd?