Jag vet inte hur ni funkar, men åtminstone jag brukar ibland prata på ett språk, räkna på ett annat och tänka på ett tredje. Låt mig förklara.
Som ni kanske (inte?) vet så är jag fullständigt tvåspråkig. Min pappa är finskspråkig, jag har alltid pratat finska med honom. Jag gick också mina sex lågstadieår i en finskspråkig skola. Efter att jag flyttade hemifrån har finskan blivit allt svagare, eftersom jag använder den så sällan. Prenumererar på finska Aku Ankka, och brukar läsa finska undertexter i filmer när det finns, men annars är det nog rätt dåligt. Pratar förstås finska med dem jag kan, när jag kan. Direkt jag är runt finskspråkiga mänskor och måste använda finskan mera, så flyter det på bättre och bättre hela tiden. Men det är faktiskt sorgligt hur snabbt man tappar sitt andra språk, bara för att man inte använder det dagligen. Nå, det har dock visat sig att en del av mitt ordförråd är bättre befäst på finska. Ibland kan jag t.ex. få helt brainfreeze när det kommer till ord. Vet ordet på finska, men får inte på nåt vis fram ordet på svenska. Om inte personen jag pratar med förstår finska, så får jag helt enkelt försöka sätta in det i en mening och därifrån översätta till svenska. Ibland när jag lyssnat till finska en längre tid tänker jag till och med på finska, utan att jag lägger märke till det.
Och på tal om att tänka på andra språk, så är faktiskt de flesta av mina tankar och konversationer inuti mitt huvud på engelska. Ja, ni läste rätt! Hur konstigt det är låter så tänker jag allra bäst på just engelska. Speciellt när jag är riktigt upprörd; arg eller ledsen, så spinner mina tankar iväg på engelska. Hur kommer dethär sig, kanske man kan undra? Ja vet ni, det skulle jag gärna veta också! Min egen teori är att engelska också alltid varit ett starkt språk för mig. Ständigt närvarande genom tv, musik och litteratur. Genom hela min skoltid var engelska mitt absoluta favoritämne. Jag var alltid bra på det, hade tior genom största delen av åren. Det har varit en stor del av mitt liv, helt enkelt, och på något underligt vis har det väl också fastnat. Men en sak som alltid irriterat mig är att när jag pratar engelska, så låter det inte lika bra som i mitt huvud. Kan ha tusentals konversationer med mig själv på engelska, men när orden ska komma ur mitt huvud till min mun snubblar jag på dem. De kommer för snabbt, det blir för klumpigt. Detta är också något som blir bättre ju mer engelska jag pratar, och därför önskar jag att jag fick använda mitt tredje språk mera än jag gör.
Hur är det med er? Finns det nån annan där ute som fungerar på samma sätt? Eller har ni ett starkt språk, ert modersmål, som ni alltid förlitar er på? Jag har alltid varit intresserad av språk och språkanvändning överlag, så dethär är en riktigt intressant fråga för mig.
Jag tänker på engelska, skriver på svengelska, pratar svengelska men den senaste tiden kört både svenska, engelska och vietnamesiska då jag pratar (i en mening) men det är ju också beroende på vem jag umgås med. Ibland kan jag tänka på vietnamesiska så då pratar jag det med Tobbe fastän han förstår nada. Tror att det är normalt att det blir så om man är flerspråkig, pratar och tänker på helt olika språk ;) Tycker själv att det är super bra att kunna fler språk! :)
SvaraRaderaPs. Prata med Melina idag om att börja dagis och hon såg framemot att träffa dig igen och blev lessen då ja sa att du tyvärr int kommer att va på tallkotten nåmer :( Men positiva e att du e bästis med faster Tees ;) Ds.
Ja visst ede en rikedom att kunna prata och använda många språk! Bara man håller koll på vilket språk man använder när och med vem då, hehe ;)
RaderaOj, hälsa Melina att vi nog säkert träffas snart igen :) sötnöten!
Alltså jag är också helt tvåspråkig, egentligen, men nu har jag bott och studerat/jobbat i Sverige i tre år så min finska är ju inte superstark längre! Pratar egentligen finska bara med mamma på skype typ en gång i veckan, och sen de några få gånger om året då jag träffar min släkt, men annars är det bara svenska som gäller! Försöker precis som dig att kolla på film med finska undertexter (netflix har det!), läsa böcker och tidningar på finska och lyssna på finsk radio, så jag har ju inte problem med att förstå finska på något sätt, men det blir lite jobbigt då man själv ska börja prata finska! Som tur så kommer det ju tillbaka väldigt fort då man bara börjar prata, men det är alltid jobbigt de första dagarna som man umgås med endast finskspråkiga människor!
SvaraRaderaJag har också problem med att ibland bara hitta ett ord på finska/svenska då jag pratar det andra språket, men det som är lite roligt är att jag har märkt att det är mycket svårare att hitta svenska ord i Finland än i Sverige. Har funderat på om det kanske beror på att då jag är i Finland så förstår ju ändå största delen lite finska, så jag kanske "slappnar av" mer och tänker inte så mycket på vad saker heter och tappar därför bort ord, för i Sverige har jag ytterst sällan problem med det (förutom då jag hänger med en tvåspråkig finlandssvensk kompis här, då blir det en salig blandning av språken)!
Det där med att engelskan låter bättre i huvudet än då man pratar det på riktigt så håller jag också med om, men samma sak gäller ju där, ju mer man pratar desto lättare blir det! :)
Ja att du tappar bort finskan när du är i Sverige, det kan man ju förstå.. Men intressant om du har svårt att hitta svenska ord när du är i Finland..!? Kanske det är som du säger, du tänker inte lika medvetet på svenskan när du omringas av finska :) Tycker du själv att du är mer finsk- eller svenskspråkig?
RaderaJag undrar om detdär med engelskan gäller alla.. Att det låter bättre inuti huvudet än när det kommer ut, hehe!
Pga finsk pojkvän som jag fortfarande pratar engelska med + finsk arbetsplats så har det blivit automatiskt att jag tänker på alla tre språken. Ibland alla tre i en och samma mening! Jättejobbigt dom gånger man pratar med nån som bara kan ett av språken ;P
SvaraRaderaOj, ni pratar fortfarande engelska, fast du har lärt dig ganska bra finska (antar ja)? Då blir de säkert lätt råddigt :D Jag brukar nog hålla mig till ett tankespråk, men de e nog lite knepigt när jag tänkt på engelska och sen ska berätta mina tankar på svenska... Kan bli lite fel ibland!
RaderaJoo, engelskan har liksom lämnat kvar fastän jag idag skulle klara mig helt bra med finska.. :D försöker mer och mer att kom bort från de å att vi båda pratar vårt eget modersmål, men ofta är nog alla tre språken inblandade i våra diskussioner. Låter säkert jätteroligt för utomstående! :D
RaderaJag är också sådan som pratar ett språk och tänker på ett annat, åtminstone ibland. Pratar jag mycket svenska en längre tid börjar jag till slut tänka på finska och vice versa till exempel.
SvaraRaderaVerkar vara vanligare än jag trodde dethär att tänka på ett språk och prata ett annat :) Sådär är det nog för mig också, speciellt när jag "utsätts" för mycket finska så märker jag ganska fort att konversationerna i mitt huvud går på finska.
RaderaJag är uppväxt enspråkig men har präglats så starkt av engelskan att jag ofta tänker på engelska istället för svenska. Nu när jag är tillsammans med en italienare och bor på Teneriffa dyker även spanskan upp i tankarna och t.o.m enstaka italienska ord och fraser ibland - och ja, förstås tänker jag en del på tyska också eftersom jag sitter halva dagarna och skriver på min tyska gradu :D Det är ett sånt virrvarr av språk just nu att jag har lite svårt att reflektera kring ifall jag använder ett visst språk mera i vissa situationer än andra, men jag tror det är mycket beroende på hur mycket jag använder språket just den dagen... :P
SvaraRaderaOj jösses, ja då kan jag förstå att du ibland har svårt att hålla reda på vad du tänker och pratar :D måste ju vara rätt intressant att bo med en italienare (som jag antar att du pratar engelska med?) i Spanien!
RaderaHaha, det där är precis jag! Eller var för ett par årtionden sedan. Numera tänker jag inte lika mycket på engelska som förr.
SvaraRadera