31 mars 2015

Trött, så trött

Sista dagen på antibiotikakuren idag. Känner jag mig bättre? Ja, lite kanske. Är inte snorig längre i alla fall, men spottar blodklumpar istället. Och fortfarande väldigt trött. Har haft huvudvärk flera dagar också. Meeen kanske det går över snart... Igårkväll var jag i alla fall och tränade för första gången på tre veckor. Zumba i Jeppis var passligt tungt, så ikväll beger jag mig på Camillas zumba då i hopp om att det ska gå lika bra. Imorgon är det meningen att jag ska börja mitt nya, bättre liv med morgon-powerwalks tre dagar i veckan. Tror jag ska vara badass och vänta till nästa vecka istället. Det känns faktiskt inte som om jag är 100% frisk ännu. Och hellre far jag faktiskt på gym på kvällen!

Och ni som sov länge idag missade kanske att det såg ut såhär vid halv åtta-tiden... Takatalvi part 1, mycket väntat.

30 mars 2015

Ny soffa

Nu har jag fått nog av vår äckliga, slitna, fläckiga bruna soffa. Har riktigt leidon och vill bara slänga ut den. Så igår bestämde jag och sambon att istället för att köpa födelsedagspresenter åt varandra i år (jag fyller nu på söndag och Kalle nästa veckas tisdag) så ska vi införskaffa en ny soffa. Såg att de hade en snygg, billig mörkgrå divansoffa på Jysk på tarjous framtill lördag. 360 eurosar. Bara att passa på då! Så ikväll ska jag försöka muta pappa att gå in till Jysk nån dag och beställa, så ska vi hoppas den anländer riktigt snart. Återstår att se ifall soffan vi har nu i vardagsrummet åker ut, eller konstlädersoffan i Kalles rum... Och ja, nu får jag nog ta i med hårdhandskarna gällande fixande av nytt soffbord! För gamla bordet kommer att vara alldeles för stort med en divansoffa..


Påskveckan

Måndag igen, och denna gång inleder vi påskveckan. Två fyradagars veckor framför, med andra ord. Skönt är väl det! Idag har jag varit på jobbet mellan 7:45 och 15:30. En helt vanlig måndag.. Och måndag betyder tomt i kylskåpet, så idag blev det mannagrynsgröt och knäckebröd till middag. Helt okej det också! Nu ska jag fördriva en timme innan det blir dags att åka iväg till Nykaabi (igen) och därifrån vidare till Studio Z på zumba. Har inte zumbat i Jeppis på över en månad, så det är efterlängtat! Återstår bara att se om jag faktiskt är helt frisk nu och orkar vara igång en hel timme...

Annars så ser min vecka ut ungefär såhär:


Kalle blir knäopererad på torsdag, så då ska jag väl försöka att inte ha så mycket program, eftersom han behöver "övervakning" i ett dygn. Stackaren vet först när de öppnar knät och åtgärdar ifall han blir sjukskriven tre dagar eller tre månader. Jag hoppas för allt i världen att det bara blir frågan om några dagar. Härrigud om han ska börja vara hemma i TRE MÅNADER! Nå, han har ju garderat sig med Playstation färdigt, och jag har skrivit listor på vad han måste göra innan torsdag. Håålt liv. Jag bara fasar för allt trädgårdsarbete jag kommer att hamna på ensam. Och att det kanske inte blir så mycket varmans i sommar... Nå, man vejt jo aldär!

29 mars 2015

Helg

Min helg har varit riktigt toppen. Igår steg vi upp vid elvatiden. Sambon kollade på Formula och jag plockade på lite i hushållet. Vid ettiden styrde vi kosan mot Vasa, och spenderade några timmar där. Lunchade på favoritstället Chili/Lime. Jag var duktig och köpte inget förutom det som fanns på min lista - en ny lång topp från Gina Tricot, ett par nya svarta leggins från H&M, påskblommor samt två 40x40 innerkuddar. Ja, eller jag köpte ju faktiskt en 60€:s tröja från Marimekko... Men det var min födelsedagspresent åt mig själv i år! Kalle köpte nämligen en "leksak" för 600€ åt sig, en Playstation 4. Hrm.. Så då tyckte jag inte det var så farligt med en ny vitrandig tröja! 

Vid halv fyra for vi och hälsade på Ida, där bjöds vi på kaffe/te och fick kolla på härliga foton från hennes Nya Zeeland-resa. Otroliga bilder! Åkte också på en provtur med hennes nya Toyota, tills det var dags för NNSB's Kick-off vid Cinemabowling. Där bowlade vi oss heilt limin i två timmar. De andra for iväg på mat till Amarillo, men Kalle och jag åkte hem till Årvas. Där väntade nämligen en 40-årig mexikan på oss: Benny! Firade honom vid Björklid all night long. En riktig toppenkväll med taco/tortilla, kaktustårta, musik, massa prat och goda drycker. Plötsligt var klockan halv sex på morgonen (det hade ju blivit sommartid, till vårt försvar) och vi traskade hem i natten.

Idag sov vi nästan till ett, och sambon var fitti när han missat Formula. Jag har placerat ut mina påskblommor och läst bloggar. Delade på fredagens överblivna baconsås-portion, och det nya Playstation har nyss installerats... Nu har jag hoppat i min nya tröja och så ska vi åka iväg till Bennys på lite smörgåstårta. Sen fortsätter jag färden mot Nykaabi för en tur med tant-Elli, första på tre veckor! Om jag ännu orkar när jag kommer hem, så blir det en kvällspromenad med Madde. Då kan jag riktigt tacksamt ta emot nästa vecka. Happ!

 JAG FÖRLORADE INTE!!!
 Vår finaste Benny-bandit!
 Alla mina svarta sockor var i tvätten, okej?
 Sommarfeelis i sovrummet med det vanliga sängtäcket! Meeen det hade visst blivit ganska skruttigt i tvätten...

27 mars 2015

Musiktips #9

Veckans musiktips infaller denna gång inte som sig bör på en torsdag, men vad gör väl det. Idag tänkte jag berätta om vad jag lyssnar på när jag inte lyssnar på rock/metal, som ju främst spelas här i gården. Har några riktiga pärlor på lager! Visserligen är jag inte helt omöjlig med specifika stilar eller genrer på låtar/band, men ja, jag dras nog mer åt det "hårda" hållet. Sällan jag riktigt fastnar för de nya poppiga eller dansanta låtarna. Okej, det finns en liten dansbandsnörd i mig också, och visst sprätter jag ibland till ordentligt på gymmet när nån av de nya catchiga låtarna spelas, men det är nog ganska dolda sidor av mig. Har blivit hårt dresserad vad som "får" spelas här hemma... Heh. Så idag tänkte jag välja ut några låtar från en genre man kanske inte skulle tro: Country! Några av dessa kan kanske inte klassas helt som country, men mer det än rock/pop i alla fall..

Carrie Underwood är min absoluta favorit-countryartist!
En av de bästa låtarna i mitt liv.
Främst har jag väl hört på Cascadas version av What Hurts The Most, men Rascal Flatts gör den nog med lite mer känsla..
Är riktigt förtjust i Johnny Cash-filmen Walk The Line, och äääälskar låtarna därifrån! Tycker Joaquin & Reese gör grymt bra tolkningar, nästan bättre än originallåtarna...
Bästa versionen på denna låt gjordes i svenska Så ska det låta förra året, när Abalone Dots gjorde en tolkning (ni kan höra det här, i väldigt dålig kvalitet dock, från och med 21 minuter ungefär).

Och förstås, min favoritlåt genom tiderna, även om den inte direkt är country.. Om jag nånsin ska bestämma mig för EN, så är det denna:

Nästa vecka kör jag mitt tionde och sista musiktips. Då ska ni få lyssna till två favoritband som jag lärt mig att älska genom åren. Ni vet, det finns faktiskt fördelar med att bo under samma tak som en musiknörd utan dess like... Vill ni lyssna och läsa igenom mina tidigare musiktips kan jag dirigera er till vänstra spalten här i bloggen! Bara att söka i arkivet eller skriva in "musiktips" i sökrutan. Vem vet, kanske ni hittar nån ny favorit?

Påsk i huset

Igår hade vi siivouspäivä här i hushållet, och när jag var klar passade jag på att plocka fram de ynka påskpynt jag äger. It's not much, men det räcker gott och väl! Måste erkänna att jag inte alls är så förtjust i påskpynt.. Skulle jag ha tid och kunskap för att göra kreativa konstellationer med fjädrar, äggskal, kvistar osv. skulle det kanske vara en helt annan femma. Men det har jag absolut inte, och jag är faktiskt inte särskilt förtjust i gult och grönt och hönor och kycklingar i en enda konstig kombo. Så de påskpynt jag äger (som jag troligen fått i present, varenda en av dem) satte jag fram, jag sådde lite påskgräs, och sen ska jag ännu inhandla lite påskblommor och godis, så får det duga. Är nog mycket mer en julpynts-mänska jag!

Dendär skålen ska INTE fyllas förrän påsklördagen.. Annars blir det inget över åt häxorna!
Hit ska jag försöka fixa äggskal med påskgräs i, bara jag kommer på nåt att baka så jag får använt ägg. Haha!

Idag har det varit en lugn och skön fredag på jobbet. Fixade pasta med baconsås till middag, så nu är jag passligt mätt i magen. Kalle for tillbaks till verkstan för att fixa, och jag har inte en endaste plan för denhär kvällen. Funderar som sagt på att baka nåt, men vet inte riktigt vad. Imorgon ska vi till Vasa i princip hela dagen, så en liten shoppinglista ska jag vända ihop än ikväll. Annars lugnt bara. Ha en skön fredag hörni!

When you're standing at a crossroad there's a choice you gotta make

Idag har varit en tung dag på många vis. Har fått både bra och dåliga nyheter, men vet inte riktigt hur jag ska börja processa dem. Jag vet ju att när en dörr stängs, öppnas ett fönster. Man ska inte alltid förlita sig på den trygga vägen, utan ibland gå på känsla, lita på dendär första tanken. En helt ny värld kan ju öppnas, en värld man annars aldrig hade sett, om man inte valt en viss stig. Idag har jag gjort ett val. Ett val som egentligen inte var mitt val från början. Ett val för min framtid, ett val för min ekonomi, ett val för min hälsa. Men jag har i det valet också valt bort något som är en av de finaste sakerna i mitt liv, något av det viktigaste för mig. Inte frivilligt, men av nödvändighet, kanske.

Poetiskt såhär på en torsdag natt, men det är dagens tankegång. Kände att jag behövde få lätta hjärtat lite innan jag stänger ögonlocken för dagen.. Imorgon är en ny dag - nya möjligheter. Och från och med nu ska varje dag räknas.

25 mars 2015

Blåbärs- havreyoghurt

Ikväll tänkte jag dela med mig av ett recept som jag för första gången gjorde på husa i högstadiet. Över tio år sen, alltså! Minns att det var en storfavorit som efterrätt till söndagsmiddagarna i barndomshemmet en tid. Och nu har det säkert gått 5-6 år sen jag gjort desserten senast. Vet inte riktigt hur det gick till, men det slog mig idag - suget efter Blåbärs- havreyoghurt. Rastlös som jag är orkade jag inte ligga här hemma och slösa bort mitt liv, utan trotsade förkylningen och gick ut på en minirunda i solnedgången. 20 minuter tog det ganska exakt, och for väl strax över 2 km. När jag kom in tyckte jag det passade riktigt bra att vända ihop yoghurten som kvällsmål!

Du behöver: (2-4 portioner)
- 1 dl vispgrädde
- 2 dl naturell yoghurt (jag använde turkisk)
- 1 banan
- 3 msk socker (lade 1 msk)
- 1 tsk vaniljsocker
> Vispa grädden, rör ner yoghurt, socker och vaniljsocker
> Mosa bananen och tillsätt i yoghurten

- 1 msk smör
- 3/4 dl havregryn
- 1/3 dl farinsocker
> Smält smöret i en panna, rör ner farinsocker och havregryn
> Bryn några minuter OBS! Bränns fort

- 1½ dl blåbär
- Socker (lämnade bort)

> Ös upp yoghurten toppat med blåbär och havregryn i skålar - njut!
Omnomnom!

Shoes, shoes, shoes

Jag vet inte hur det är med er, men åtminstone i denhär gården bor det en riktig skotönt. Och det är INTE Kalle... (han äger fem par skor, varav tre är arbetsskor). Men vad annat kan man väl vänta sig, när man härstammar från en kvinna som älskar skor. Okej, jag har aldrig varit nån såndär "shoeholic", alltså som shoppar skor bara för att det är skor. Sen kan vi plussa till det faktum att jag sällan, eller ska vi säga nästan aldrig, använder högklackat. Då faller redan den största stenen från skoshoppandets prakt bort.. Men många par skor, det äger jag, och har ägt under åren.

På senaste tiden har jag blivit lite av en anti-pryl-kvinna. Eller vi kan väl säga att jag i något skede insåg hur mycket pengar mitt shoppande kostat genom åren, och i nåt annat skede insåg att sen när vi flyttar härifrån så kommer jag att behöva packa alla dedär prylarna.. Med den insikten i bagaget har jag nu börjat tänka efter inte bara en, utan kanske fem gånger, innan jag köper nåt. Och det gäller också skor, som tidigare varit en av mina största fallgropar vad gäller impulsshopping. "Dihär va jo snygg!", "Dem kan va bra ti ha nangang...".

Kanske 2/3 av mina skor...

Jag tänker inte göra något skoinventerings-inlägg åt er, som jag gjorde med garderoben, men jag kan berätta dethär:

Allra helst använder jag bekväma skor, som passar med det mesta. Mina konjaksbruna kängor från Tuuri funkar perfekt till det. Sneakers är toppen, men dem använder man ju sällan i dethär landet, och med det jobbet jag har. På tal om jobbet ja, där spenderar jag ju största delen av min tid, och där behövs bekväma, tåliga, varma skor. Jag har ett par Catmandoo dojor som jag köpte för 20€ på loppis för nåt år sen, de funkar i de flesta väder. Fula som fan, men praktiska. När det regnar har jag mina Tretorn-gummistövlar, och på vintern kör jag med högskaftade, fodrade skor. När jag traskar uppför lokalbacken till gymmet, eller överlag när jag tar mig nånstans, så ska skorna vara enkla att trampa ner foten i. Sådär till "fest" brukar jag ha kängor, eller sen på krogen nån typ av ballerinas, eller de enda klackisarna jag äger; mina konjaksbruna kilklackar. Konjaksbrun är annars den överlägset mest dominerande färgen bland mina skor och väskor.

Mina 6 bästa/mest använda skor (okej jag vet ju inte med nya sneakersen ännu, men det finns stora chanser!). När jag skulle arrangera denna bild rensade jag sju par skor ur hyllan, som åkte i loppishögen...

Nå vart ville jag komma med dethär inlägget då? Ja säg he! Jo, jag skulle säkert klara mig med tio par skor, och inte hundratio, som jag har nu. Okej jag har väl inte hundratio par skor, men troligen närmare femti... Vågar inte ens räkna! Så sensmoralen för mig blir idag: SLUTA KÖPA SKOR (och typ om fem veckor visar jag stolt upp mina nya vår/sommarskor i ett inlägg, haha)

Hur är det med er andra där ute - är ni shoeholics? 

24 mars 2015

Vi kan kalla det mental uppladdning

Ni kanske undrar hur det känns för en hålla-igång-narkoman och träningstönt att hamna att sitta på soffan i tre veckor? Tja, inte så bra alltså, men faktiskt inte så illa som jag hade trott. Hade ju kommit igång så bra efter höstens fyramånaders gympaus, julätandet och revyövandet, att det nog var som en jäkla spark i magen att bli sjuk -IGEN- och behöva stanna upp livet. Man blir så jävla trött på sig själv alltså. Ingen träning = inga vettiga matvanor, så funkar det tyvärr för mig. Och det syns, alltför bra. Okej, egentligen är det ju inte så farligt med nån ny cellulitgrop här eller där, en extra valk eller sådär.. SAID NO-ONE EVER (eller jo, Carro då men). Nämen jag skoja, huvudsaken är ju att man får må bra och göra det man själv tycker om. Vilket i mitt fall då alltså är att träna, inte ligga hemma på soffan och sucka i flera veckor.

Så vi kan kalla dethär en mental uppladdning inför de kommande månaderna. Jag hade ju redan tidigare gjort en deal med mig själv att jag skulle börja gå mina morgon pw:s i april-maj, för att underlätta lite för bikini-självförtroendet (för här på Årvasbeachen måste man va superläcker, ni vet..). Nu skriver jag ner det så att jag inte kan dra mig ur sen: APRIL - morgon pw 3 dagar i veckan. MAJ - morgon pw 5 dagar i veckan. Och så ser vi då hur nära jag kommer. Bara jag blir helt frisk nu ska jag släpa röven till gymmet och sätta igång. Min kropp behöver lite mer muskler!

3 weeks ago:

 Right now:

Nyfriserad

And I'm back on track! Tillbaks på jobbet, alltså. For en halvtimme tidigare idag så jag skulle hinna göra upp för missad planeringstid de senaste 4 dagarna.. Sen donade jag på med diverse påskpynt, snöstormar och kramkalas mellan halv nio och halv fyra, och stannade ännu kvar en halvtimme och kopierade lite sånger. En lång första dag, med andra ord, så jag var lite trött i skallen när jag kom hem.. Tisdag betyder handilsdag, men ingen sambo i sikte ännu klockan fem, och svärmor ringde och erbjöd frissatid klockan sex. Då får man ta till reserverna! Hittade lite laxfrestelse som Kalles mommo gjort i frysen, så det värmde jag lagom tills han kom hem.. Susade fort iväg till svärisarnas och fick lite uppfräschad frisyr. Inget konstigt, bara -5 centimeter. Nästa gång blir det permanent igen! Sådär passligt till våren, tänkte vi. Så länge ser jag ut såhär:

Jag hade lite tråkigt, okej?

23 mars 2015

Något jag saknar

Inatt drömde jag om något som en gång i tiden var en stor del av mitt liv, men som inte varit möjligt för mig de senaste fem åren. Jag drömde om att jag var på en hopptävling med Elli! För er som inte vet, så har jag hållit på med hästar sen jag var 5 år gammal. Det är nästan tjugo år av mitt liv! Jag började ta ridlektioner 1997, tror jag. Sen började jag rida Ninas Billy 2003, och Elli 2005. Har ridit allt mellan en och fem dagar i veckan. Så länge jag bodde hemma hade jag ju nästan oändligt med tid att vara i stallet på fritiden, men efter 2010 gick både motivationen, tiden och intresset neråt. Min sista ridlektion var jag alltså på våren 2010. Sen dess har jag varit så ofta jag haft tid och skick till det, ungefär 1-2 dagar i veckan så länge jag bodde i Jeppis, och sen jag flyttat till Årvas 2-4 gånger i månaden.

Det största problemet de senaste tre åren har ju varit rygghelvetet, som ställt in mina ridplaner mer än en gång... Älskar fortfarande att ta ut Elli på en tur, galoppera över gröna sommarängar eller kura ihop mig på hästryggen när det är -25 grader i luften. Tyvärr har jag fått inse det senaste året att hur mycket jag än ser framemot dendär ridturen, så blir jag oftast besviken. Besviken på min kropp, som inte vill samarbeta. Besviken på hur ont det gör. Besviken på att jag inte ens KAN galoppera längs somriga ängar längre, utan att jag har sjukt i ryggen tre dagar efteråt. Och det gör mig så arg och ledsen. Hästarna har alltid varit en stor del av mitt liv, och det finns inte en chans att jag frivilligt skulle sluta. Fast hur ont det gör.

Det fanns ju en tid då jag tävlade och tränade väldigt aktivt inom ridsporten. Mellan 2000 och 2009 ungefär var jag förutom på ridlektioner också på olika träningar; terrängträning, hoppträning och dressyrträning några gånger i månaden. Utöver det tävlade jag på klubb- och regionnivå i nejden, oftast bara vid "hemmastallet" NURK, men minns också en gång när jag och Nina for till Härmä och Ylistaro och tävlade. Det var tider det... Elli och jag var verkligen på topp gällande träning och tävlande 2005-2007 ungefär. Hösten 2009 när vi var på en hopptävling vid NURK hamnade Elli och jag att avbryta pga en hovskada. Efter det har vi inte alls tävlat med henne.. Nina har varit på nån enstaka träning, men mestadels får tanten (23 år!) komma sig ut på nån terrängtur i veckan, max.

Jag tror inte jag har hoppat ett hinder på 3-4 år.. Och först inatt, efter dendär drömmen, insåg jag hur fruktansvärt mycket jag saknar det. Dendär skräckblandade förtjusningen när man närmar sig ett hinder. Tjusningen med att galoppera runt i naturen och stöta på ett hinder här och där. Dressyren saknar jag nog inte så mycket, men visst var det roligt på den tiden när det gick riktigt bra för oss på träningarna. Jaja, i nästa liv kanske jag får börja tävla igen. Får bara leva med minnena nu!

På den sjätte dagen


På den sjätte dagen fick hon äntligen medicin för sin bihåleinflammation! Hemma från jobbet ännu idag, men känner mig redan mycket piggare, och mindre tjock i skallen. Kalle väckte mig när han for till jobbet så jag skulle kunna ringa till HVC och boka läkartid. Nå, måndag morgon, tror ni det gick att komma fram? Nä. Lika bra för mig då att hoppa i kläderna och gå de hundra metrarna. Så råkade det sig att jag fick läkartid 8:20, alltså TRE MINUTER framåt i tiden. Röntgen, och jajjamen, inflammation i båda bihålorna, värre i vänster sida, som jag trodde. Och ett sjukskrivningsintyg för dagen på he tå. Traskade uppför trapporna och hämtade plånboken, och gick sen de trehundra metrarna till Apoteket och köpte medicin. 

Dagens konstaterande: Vilken jäkla tur att vi bor centralt, alltså!

Nå, på den sjätte dagen hemma börjar man ha ganska leidon av livet. Lockade inte att datanörda eller kolla film/serie hela dagen, så just nu sitter jag i kontoret och fixar med de allra sista bidragsansökningarna. Det var nu ett jäkla printas hit och dit.. Ska snart ta och värma två köttpiroger åt mig och sluka medicin, man skulle nämligen ta tabletten i samband med måltid, men måltiden får inte innehålla mjölkprodukter. Fakk åpp, tänkte jag, allt jag äter innehåller ju mjölkprodukter. Har nog svårt att se ett liv utan.. Så därför blev det köttpiroger till lunch. It så illa he!

22 mars 2015

I'd rather be a hammer than a nail

Igår kalasade vi hela kvällen, först bokstavligen när vi firade mamma och Felicia, och sen mumsade vi på tunnbrödsrullar och nacho cheeseballs framför Gladiatorerna och filmen Wild. Idag har vi också kalasat, firade Kalles faffa som blev 75 hela eftermiddagen, och sen bjöd svärisarna oss på mat vid ABC efter det. Så nu blir det nog inget kalasande mer på en tid, känns det som.. Känner mig liiite bättre i skick idag, värker inte lika mycket i ansiktet, men fortfarande är jag nog riktigt krasslig. Så morgondagen börjar med ett HVC-besök och så får vi se då vad som händer sen...

Den ostädade sanningen

Jag brukar ju alltid visa bilder på vårt nystädade hem, men idag tänkte jag bryta mönstret lite och visa hur det oftast ser ut här i vardagen. Okej, jag är super pedantisk och släpper det sällan riktigt äckligt och råddigt här. Brukar alltid se till att plocka tvätten i skåpet, hålla rent på diskbänken osv. Men idag när jag steg upp såg det nog så bedrövligt ut här (åtgärdat lite i efterhand) så jag tyckte jag behövde visa åt er hur det KAN se ut här i Midgård ibland. Varsågoda, den ostädade sanningen:

 O-M-G Kalle, städat nåt i rummet på sistone..?
"Råddigt" hemma hos oss...