När det vänder

 I min snedaste form (igår)

Rosen jag fick av Tees, så fin!

Redan igår kväll när jag tagit min medicin och bänkat mig bredvid sambon på sängen (med varsin glasskål, men det pratar vi inte så mycket om) kände jag att det började lätta i ryggen. För första gången på fem dagar gjorde medicinen under! Vilken lättnad alltså att kunna ligga i samma position i mer än fem minuter åt gången. Så skönt att jag kunde svänga mig utan att det tog hundra år och femtio knivslag i ryggen. Kom mig igenom Game of Thrones-avsnittet med gott humör, och sov som en prinsessa på natten.

I morse när jag vaknade var jag visserligen lite sned och sådär stel som jag brukar vara när jag vaknar. Men fick rätt fort stretchat ut mig, och kunde dona på här i hushållet i ganska bra takt. Och vet ni vad - matlusten återvänder! Idag kände jag för första gången på flera dagar hunger. Man ska ju aldrig ropa hej förrän man är ute ur skogen, men nu ska vi väl ändå tro att det vänder...
Ikväll har jag planerat att gå på dagisvårfesten (om än mest som åskådare), så hoppeligen håller ryggen hela dagen. Solen skiner utomhus också, så vi ska se om jag inte tar mig ut på en kort promenad. Oh the joy!