9 april 2015

Not supposed to sing the blues

Idag tänker jag inte klaga över mitt mående här på bloggen. Tänker bara berätta vad jag haft för mig, så ni har nåt att fundera på. Jobbdagen varade mellan 7:45 och 15:40 ungefär. Kom hem och satte igång med matlagning, som tog liiiite längre än jag tänkt mig idag.. Klockan var nästan sex innan vi kunde sätta oss ner och äta makkara-perunavuoka. Efter det fick jag i princip hoppa i snyggare kläder, dra en kam igenom håret och gå nerför trapporna. Madde plockade upp mig och vi åkte iväg till Janicas i Eljasus. Där fick jag vara med om mitt allra första lustparty. Intressant! Janica bjöd på massa gott och gänget runt matbordet hade en hel del att prata om. Hemma var jag först efter tio(!), men det var nog mest på grund av att jag och Madde aldrig fick färdigpratat i bilen...

Så nu är jag sådär lagom slut i rösten och täppt i näsan. Sambon envisas med att spela NHL när jag tjatar om att det är läggdags. Istället googlar jag då Howard-soffor. Alltså vad är grejen med dem egentligen? Är det sådär som med IKEA's Ektorp, det är bara en trend, man "måste ha" en sån för att "alla andra" har det, eftersom det syns runtom i bloggvärlden? Ja, det är faktiskt ganska snyggt med en böjd soffa. Men alltså, 3000€ för det? Nä tack.

Bilden är googlad

Vad tycker ni om Howard-sofforna? Så snygga att de är värda flera tusenlappar? Eller tror ni som mig, det är bara en trend, som allt annat, att man "ska ha" en sån?

2 kommentarer:

  1. Min åsikt e att Howardsofforna e en sånde statussymbol som allihåop "måst" ha bara för att di e inne just no. Elo så kanske ja bara tycker så för att ja själv aldri sko ha råd att lägg 3000 på en såffo. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. precis så verkar e i mina ögon å! jo, di e nog supersnygg, speciellt demde böjda.. men alltså 3000€ för en heilt vanli soffo!? nätack :D

      Radera