3 april 2015

Mål i sikte!

De som hängt med här på bloggen har i urminnes tider läst om mitt förhållande till mat och motion. Min kamp mot vågen, som jag brukar säga. Ni har också hört mig tjata om dedär fyra månaderna jag var sjuk i höstas, efter ett annars så toppen tränings- och kostår. Augusti 2014 var den perfekta månaden. Kände mig så på topp, såg ut att vara på topp också, kroppsmässigt. Mådde så himla bra bara. Nå, nu ska jag tjata lite till, om hur det gick till när jag äntligen blev frisk, och kom mig tillbaks till gymmet. I endast TVÅ MÅNADER. Sen blev jag sjuk igen. I onsdags var jag tillbaks på gymmet efter en månads paus. Och igår morse började jag med mina morgonpromenader igen. Jag gjorde det - men ångrade mig ganska fort, och insåg att jag nog inte var så frisk som jag trodde. Med en medelpuls på 169(!) traskade jag mig igenom 4,8 kilometer på 44 minuter. Onödigt tungt! Efter jobbdagen var jag så trött att jag bara måste slänga mig på sängen, helt slut. Så det blir nog återhämtning i påskhelgen om dedär 3-5 dagarna morgon-pw i veckan alls ska bli verklighet framöver...

Varje dag bokför jag mina matintag och min träning. Streckar med röd penna när jag fuskat. Sen förs de röda strecken över i en månadsöversikt med fusk. Vissa månader står där bara 10-15 saker. Andra 40-50. Helt oskojat. Jag brukar också måtta och väga mig varje månad. Nu har jag varit riktig dålig på det efter jul, men idag återupptog jag måttandet. Och fy helvete vilka siffror som visade sig på måttbandet. Mådde riktigt illa när jag jämförde augusti mot nu. För att säga det som det är: Ja ha nåo fejtna till rikto ådentlit! Vet inte hur det gick till bara, det är som om magen pöst ut åt alla håll de senaste veckorna. Låren har varit flåddiga och gropiga flera månader redan, men nu har resten av mig följt med. Nä fyfan alltså, blir riktigt trött på mig själv. Såhär vill jag absolut INTE visa mig för nån!

Nu vill jag bara komma igång med träningen, och kunna fortsätta med den! Då vet jag att också maten börjar fixa sig själv så småningom. Vem vill liksom tynga i sig godis och chips och bullar dagarna i ända om man tränar 5-6 pass i veckan? Inte jag i alla fall.. Nå, nu har jag ett tydligt mål i sikte: Juli 2015. Semester. 3 månader framåt i tiden. Jag har gjort det förr, och jag kommer att göra det igen. Bara jag ger mig fan på något så går det. När jag har ett tydligt mål. Så nu ska jag äta godis i helgen så jag blir riktigt trött på det, och så kör vi nästa vecka. NO MERCY.

Hejdå tjockis-livet!

4 kommentarer:

  1. Jag tänkte också tidigare att "bara jag tränar så kan jag unna mig lite ohälsosamt mellan varven" och visst kan man ju det ibland. För mig fungerar dock sällan det där med "lite" eller "ibland". Men faktum är ju att vill man gå ner i vikt och se resultat av sin träning så är kosten viktigare än själva träningen. Nu då jag ätit på rätt sätt (lämnat bort allt bröd och stora delar av pasta,ris & potatis..) så ger ju också träningen så mycket mera :) skickar dig en massa hejarkramar och pepp <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Malin för peppet! <3
      De e så intressant att följa din resa, du e så duktig och de låter som om de sku va så enkelt me kosten. Antar att de e lika myki en kamp för dig som för mig, när man har dendär godisskålen framför sig på jobbet, eller när nån bjuder på bullar för fjärde gången på en vecka. Då ska man vara disciplinerad och bara klara av att tacka nej, vilket jag sällan gör. Dock så vet ja att bara ja klarar att hålla mig, så skapas heller int dedär suget efter mer. Men direkt ja får i mig chips, godis etc så startar ett sånt jävla sug i mig, att ja bara måst ha mer mer mer.. Sockerberoende, antar jag. Sku va så jävla skönt att slipp e! Men ja har så jävla dåli karaktär när de kommer ti kosten :( Hellre tränar ja tusen gånger så ja får äta lite gott mellan varven. Men precis som för dig, så blir de sällan "lite"...

      Radera
  2. Go Mimmi :) Ja har no å hadd problem me ti sej nee tå e bjuds å ti låta va he som finns i skåpe, me jämna millaryyym. Men ja konstatera ejn gang, ere vits naja tar en t.ex bullå,kex ele godis som jag inte tycke e så jättegoo ba fö et e finns å fö ja e snåål et na söött.. tå helder et ja sparar me å iter na ja tycke ritti om istelli tå ja ha gjort me fötjent ov e :) Fö he kombe ju nästan altjemt hede morkkis tå et vafö åt ja hedeee ? Å ja tykke fö he mesta ere ju som goast furi man buri ita na "goo", tå man "belönar" se sjölv me ti få ita na go, ele ti si frammemot ti få ita na go ti helje. :) Så ijentligen siter he mesta i hövå ;) Dy e no så envis å stark ty Mimmi så no klarar dy e :D :D he e ju ba ti koma öve tröskeln... :) Fö min dejl så om ja iter fö myki sött ele ohälsosamt så protesterar maga å tungå svelder fö me så kroppi stelder mååtti åt me jeret :)
    Vart no nalejs manglejs min kommentar ny, kanske vi sku böv ta en kaffi nangang jer snart så vi sku få filosofer IRL :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tycker me tränasi så har ja jo aldri had na problem, men oj herregud me ätasi.. om e sko va lika enkelt ti halld se från ti äta som he e ti koma se å träna sko ja nog va myki nöjdari med mesjölv tror ja :D men nog ere väl som do säger, bara man kombär se för ti böri äta hälsosammari å tänk hälsosammari framförallt, så gar e jo smidit sedan. ja har nog å perioder tå e kan ga riktigt bra, men san behövs e bara att ja "släpper efter" liti så spårar e heilt ur för me :/ å tär e ja no just.. du ha ju vari superdukti to å gaji ner i vikt å ändra livsstil me he :) ja tror ja sku behöv få hör å att ja int FÅR äta na, ,tå sku e ju va lättast att klar se utan e.. meen, he e väl no ti ta i me hårdhandskan igen jär!

      vi sku verkligen måst ta å träffas snart! ondrar når ja ha sitt de sist, i höstas?? ja ha jo vari så myki sjuk åså tå vi had revyin, så he ha som it funnis na tid eller ork att göra na som e utanför egen by :/

      Radera