Nää, e to?

Typisk konversation mellan mig och min sambo:

Kalle: Gumson, e to aramoshimoni??
Mimmi: Nää, e to!?
Kalle: Men ja ha jo sagt att do ska slut me hedee!
Mimmi: Ja slutar tå to slutar fråg dumma frågor!!!
Kalle: Men itt va jo hede nan dum frågo!
Mimmi: Itt? Gubson, e to aramoshimoni?
Kalle: Nää!
Mimmi: Nä jyst he!

För att ni fullständigt ska förstå det roliga i "nää e to" så måste jag berätta storyn bakom: Högstadiebussen för x-antal år sen - i ett av sätena sitter en man som kanske inte har "alla hästar hemma", så att säga. En tonårsflicka frågar av mannen om han har en plastpåse, uppenbart behöver hon en. Svaret? "Nää, har to?". Okej, det är väl roligare för mig som kan föreställa mig hur det lät, i och med att jag vet vem mannen i fråga är. Men erkänn att det var småroligt för er också!

Nå, på något vis har vi då börjat använda dethär, Kalle och jag. För det mesta är det Kalle som ställer de korkade frågorna, och jag svara med "nää, e to!?" och så flippar han ur för att jag frågar det. Ibland kan det vara lite vettigare saker, typ "gumson, e to en randig katt?", men för det mesta är det ganska random saker... Så då vet ni det, sånt som pågår bakom kulisserna här i Midgård.