Mina favorit inredningsaffärer är:
1. Loppis
2. IKEA
3. Lagerhaus
4. Granit
5. Amalia
De flesta av inredningsgrejerna hemma hos oss är faktiskt loppisköpta. På Minimani och Halpa Halli brukar jag faktiskt hitta förvånansvärt mycket saker, till budgetpriser. Den vanligaste butiken för både möbler och småplock är IKEA. Skulle jag ha möjlighet att besöka Lagerhaus oftare, eller ha råd att köpa allt de har på Granit, skulle jag definitivt ha fler saker därifrån. Vår grannaffär Amalia är alltid ett säkert kort om man vill hitta nån snygg present, men tycker att jag börjar ha sett det mesta där nu faktiskt. I Vörå har de en liknande butik, City Florist, dit jag varit en gång. Dit blir det definitivt flera besök!
Innan jag började träna på gym, vilket var i augusti 2013, så tyckte jag att alla som tränade på gym var konstiga. Jag menar, vad fanns det som var så roligt och intressant med det? När jag för första gången träffade Sabina, som skulle bli min PT, sa jag åt henne att jag absolut inte ville bli nån "biff" när jag började träna. Haha, som om man skulle bli det av att gå på gym några dagar i veckan! Nå, ungefär i samma vändor som jag började gå på gym kom den så kallade fitnessboomen. Var och varannan började träna på gym, och skyltade ganska duktigt med det också. Jag kan väl inte direkt påstå att jag var sämre, visst uppdaterade jag ganska flitigt både på Instagram och här på bloggen. Men min resa handlade ju om att gå ner i vikt, inte att showa off på gymmet...
Men ja, innan jag började träna på gym själv så förstod jag absolut inte charmen i det. Kunde inte för nåt i världen förstå vad det fanns för glädje i att lyfta skrot. Eller hur man orkade med det flera dagar i veckan, ännu värre, år efter år. Men ganska fort insåg jag att jag själv blivit en såndär "träningsnörd" som jag förut varit så förbittrad över. Och det var inte så illa. Det var faktiskt riktigt kul! Jag blev biten. Motiverad. Endorfinerna jag fick av träningen drev mig att fortsätta. Dendär lyckokänslan efter ett lyckat gympass är svår att beskriva, än mindre efterapa. Det kan jag säga med handen på hjärtat efter att ha varit så gott som otränad i ett år. Och vet ni, jag längtar nåt fruktansvärt till nästa vecka. För då ska jag återgå till gymmet! Så ja, jag blev en träningsnörd jag också, fast jag aldrig i min vildaste fantasi skulle ha trott det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar