8 januari 2014

Ett inlägg om namn

Såg att Pessi hade skrivit ett intressant inlägg om namn här tidigare, och tänkte följa på samma linje. Roligt när man hittar nåt att blogga om i andras bloggar, haha! Passar mig som är fantasilös.

Nå, som nån kanske vet så är mitt fullständiga namn Maria Paula Annika Heikkilä, men har väl mest gjort mig känd som Mimmi. Historien om hur jag blev en Mimmi har jag nog knappast berättat här, men den är lite smårolig. Det var nämligen så att när jag som bebis besökte min mormor och morfar en gång, kläckte morfar ur sig "Hej Mia!" varav min mamma febrilt protesterade (kan riktigt tänka mig hur hon argade upp sig) och sa att "mett båån ska no itt kallas Mia!" Till följd av detta sade min morfar vid följande besök "hej Mimmi!" och sen blev det bara så. Och ärligt talat, ni ser väl nog mig ganska mycket mer som än Mimmi än som en Mia? Visst!

Nå, tillbaka till mitt riktiga namn. En lång rad av Marior (ni fattar dethär va, Maria i plural, inte dendär italienska rörmokaren i Nintendo!) är vi på min mammas sida av släkten. Nå, jag råkade bli den som fick "äran" att få heta Maria i förnamn. Och vad jag tycker om det? Ja, ni kan ju fundera på varför jag ännu idag, vid nästan 23 års ålder, mest presenterar mig som Mimmi... Maria, Jesu moder, heter samma som 371 438 andra i dethär landet. Väldigt.. unikt. Men, det kunde ju alltid vara värre! Skulle t.ex. inte vilja heta Inga-Britt eller Märta. Har förresten lite svårt med dubbelnamn, så ni kan ju gissa vad jag tycker om min svärmors fantasi, när hon döpte sina barn till Ida-Maria och Karl-Johan (no offense!) Paula hette min gammelmormor (mommos mamma) och Annika kommer från både min mammas kusin och min pappas kusin. Men gissar att det mera gäller pappas kusin eftersom hon var en av orsakerna till att min mor och far i första hand träffades. Och så Heikkilä... Jaa-a, ca 26 000 Heikkilä's i dethär fagra landet. Hoppas jag en dag får en ring på mitt finger och får byta ut några bokstäver. Släkten Heikius är nämligen bara runt 60 stycken. Kanske lite mer unikt...

Annars så behöver varken jag eller sambon fundera rätt hårt på mellannamn om det så kommer sig till att vi får barn en vacker dag. Flicka - ja hon ska givetvis heta något med Maria. Pojke - i Heikiuska släkten är det ett måste att heta Martin. Kuriosa: Vill du bli anställd åt Heikius Rör AB är det bäst för dig att du heter nåt med Martin! Alla fyra anställda heter nämligen Martin på något vis...

Och sen hade jag tänkt googla mitt namns betydelse också men blev så ivrig och det blev massa text och inga bilder så tror jag stannar här. Men ni som har egna bloggar, skriv gärna ett liknande inlägg, tycker det är intressant dethär med namn! Annars kan ni ju alltid kommentera dittan eller dattan om ett eller annat. Okej?

11 kommentarer:

  1. Roligt! Jag ska ta o skriv ett liknand inlägg :)

    SvaraRadera
  2. Ja känner igen me i dina funderingar kring he MYCKET unika namni Maria. ;) Ja e å från en sån familj tär ALLIHÅOP heiter Maria i mellannamn, å ja fick han ståora äran att få e ti förnamn. Men hey, värr namn sko man jo konn ha. Ja tycker entå att Maria e heilt okej, även fast he e ett jättetråkit namn. Åtminstone ere jo internationellt. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. janå, he har du rätt i att he åtminstoni funkar på tem flesta språk! men sko jo nog kanske had vari häftigari att heit nanting liti mejr ovanlit ;) men som tur finns e jo smeknamn om man itt ork hör på sett riktiga namn varje da..

      Radera
    2. Nå förutom jag tå som int har na smeknamn. Haha :'D

      Radera
    3. ja he e faktiskt liti ovanligt att int kallas na tå man heitär Maria! :D

      Radera
  3. SARA - tv-serien 'rederiet' va tydligen riktit pop på 1990-1991 o fammo kolla på typ varje avsnitt. Tär fanns e en karaktär som hett Sara o fammo tyckt att he sko pass åt me. Mamm & papp vila di ju ha et namn som funkar både på finska o svenska o sara funkar ju ganska bra..
    ALMA - mammas fammos namn
    LOVISA - pappas fammos namn
    NYHOLM - pappas släktnamn. Ganska vanligt efternamn i svenskfinland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. intressant! do har jo ganska "gamla" mellannamn, men he roliga e jo att di e modern no igen :) bånen döps jo ti Alma å Lovisa på löpande band järett!

      Radera
    2. Ja järet e di ju riktit populär båda två. Rolit hu e ändras på en såde kort tid. Tå ja va yngre tyckt ja att ja had jättefula mellannamn, speciellt Alma hata ja för att e va så gamalt, men på senare år ha ja börja tyck om di :)

      Radera
    3. do ska si att en vacker dag heitär din egen flicko na me Alma elär Lovisa å ;) he e konstigt ho e funkar...

      Radera
    4. He värsta e ju att ja redan nu håller på funderar ut namnkombinationer som sko innehåll endera Alma el Lovisa :D men ännu har ja int hitta han rätta kombinationen..

      Radera