Kvinnodagen då

Jag har tulpaner på köksbordet. Ligger bänkad ensam i soffan. Köpte mig själv choklad från butiken. Förträfflig kvinnodag, inte sant?

Nä men.. Fortfarande väldigt däckad i förkylning. Ryggen börjar släppa lite, tror jag.. Svårt att säga när jag är så hårt drogad, haha! Kämpar på i jobbet, trots att jag nog kanske borde stanna hemma. Kommer hem och "njuter" av att inte göra något. Känner mig väldigt osocial. Ensam. Jag och mina fyra väggar.. Kollar OC och halvsover på soffan. Funderar på om jag borde fixat nåt ätbart åt mig. Smygröker. Drömmer om varmare breddgrader, eller en slalombacke i gnistrande solsken. Väntar på att något ska hända. Lyssnar på mina låtar. Funderar på livet. Försöker hålla mig från att göra något i onödan, så jag ska bli frisk nån gång. Suckar över att inget blir som jag vill. Repeatar.

Det är inte så lätt vet ni, när livet kommer ikapp en. Det är väl bara att hålla huvudet högt och sikta mot stjärnorna. Förr eller senare ska det väl komma ett ljus i slutet av tunneln.