Min lilla blogg

Jag har nog aldrig tidigare haft såhär lite motivation för bloggen, som jag har just nu. I min Bloglovin' lista dyker det med jämna mellanrum upp inlägg där bloggare berättar att de tar en obestämd paus från bloggen, och jag måste säga, att vissa dagar lockar det nog att göra samma sak... Men sen håller jag alltid hårt vid tanken att jag har alltid bloggat för min egen skull, inte för nån annans. Bloggen har ju faktiskt hängt med sen hösten 2009, så jag gissar att det skulle lämna ett stort tomrum i mitt liv. För att inte prata om hur svårt jag skulle ha att komma ihåg vad som hänt under året, om jag inte kunde kika in här och läsa bakåt i arkivet!

Jag vet att en del av denhär stora omotivationen beror på att blogghösten var så himla intensiv. Själv var jag sjuk och satt mest hemma om kvällarna, och hade inte så mycket annat för mig än att rista ner rad efter rad här på bloggen. Vid uppkomsten av Finlandssvenska bloggare blommade hela bloggvärlden upp riktigt ordentligt, och på den trenden hakade även jag. Sen har vi det faktum att jag satte otaligt många timmar på december månads bloggande i och med julkalendern... Plussar ni ihop allt det med att jag just nu har en väldigt icke-existerande fritid på grund av revyövningar OCH att jag dragit igång träningen igen, så förstår ni var bloggen hamnar på motivations- och tidslistan.

En annan faktor som spelar in mer än jag egentligen vill erkänna är att jag nog till viss del börjat känna av pressen med att blogga, just i och med att blogghösten var så fantastisk, och att jag verkligen "hittade mig själv" i bloggvärlden. När jag hunnit bli van med välskrivna, genomtänkta och relativt många inlägg i veckan känns det som ett magplask att jag nu är tillbaka till 4-5 "jag gjorde dethär"-inlägg i veckan.

Sen har jag också funderat mycket på utseendet här i bloggen. Visst skulle det vara trevligare, för både er läsare och mig själv, om kvaliteten här på bloggen hade varit lite jämnare. Egen domän, till att börja med, kanske på en ny bloggportal rent utav? Ordentliga bilder, som jag satt lite tid på att fota, redigera och sätta min egen namnstämpel på. En systemkamera står rätt högt uppe på listan just nu, men vad är det för vits med en sån om man inte behärskar fotograferande... Jag tänker mig att ni får nöja er nu när jag har ny telefon i alla fall, som tar fantastiska bilder.

Jaja. Ändå tror jag inte att ni behöver oroa er, denhär bloggaren försvinner inte nånstans! Ni får helt enkelt ha lite tålamod med dålig motivation och tröga inlägg. Bara det blir lite lugnare i schemat och bara våren smyger sig på tror jag nog att inspiration ska flöda igen! Tills dess får ni nöja er med min blogg som den är - väldigt Mimmi.