Några fredagsfunderingar

Barnet är inne på andra sovtimmen och mamman börjar bli uttråkad. Vet inte hur det kommer sig, men alltid när jag stiger upp (trött som fan) på morgonen tänker jag att så fort Eleonore somnar ska jag också ta en tupplur. Sen när hon väl sover så kommer jag på mig själv med att göra allt annat än just det... Eller sen sjåsar jag på med ett och annat, och när jag väl kommer mig för att lägga huvudet på kudden så behagar lillbossen att vakna. Förstås! Min relation till sömn är väl allt annat än okomplicerad just nu, även om jag har ett "sovande" barn. Kan ta och berätta mer om den saken i ett eget inlägg.

Den här fredagen har vi inga som helst planer, utan vi är bara hemma och mårar åpåå. Lilldamen blev nämligen vaccinerad på rådgivningskontrollen igår, och på kvällen steg tempen till 38,5. Vi har alltså haft en lite orolig natt och gnällig morgon. Men nu ska vi väl ändå tro att det har släppt och att hon är sitt vanliga, glada jag när hon vaknar. Idag fick hon smaka på gröt för första gången också, hallon-blåbärsgröt från Onni blev det. Lite grimaser fick jag motta, men visst slank det ner en tesked eller två.

Ni som hängt med vet ju att jag hade riktigt lejdon av amningen i början, men nu har det faktiskt börjat kännas helt okej. Som med allt annat på slutrakan.. Har ju hela tiden tänkt att bara jag orkar till halvåret så är det okej att sluta amma. Nu när sex månader närmar sig så är jag inte alls så säker på att jag vill sluta ännu! Vem är jag? Nå, tiden får väl utvisa hur det blir med den saken. I varje fall är jag inte orolig över att hon inte ska få i sig något, för precis som jag gissade växer hon som hon ska, och är väldigt intresserad av mat - åtminstone den vi äter. Så va ska itt he bli bra!

En annan sak som snurrar på i mitt huvud just nu är då vi ska på bröllop nästa helg. Första gången jag ska vara borta från dottern mer än några timmar i streck, och första gången nån annan än Sebastian ska ha henne så länge. Visserligen är det "bara" i Vasa, och min mamma kan nog säkert ta hand om henne de timmar vi är borta. Ändå känns det så fel, så fel. Lägg också till det faktum att bröllopsfesten är ute på EN Ö(!), att vi har haft lite bekymmer med att få henne att ta ersättning, och jag har absolut inte fått pumpat så mycket att det räcker till en hel dag.. Nåja, säkert blir det bra på nåt vis, men ni vet ju kanske hur jag är.. Vill ha saker och ting på koll och ogillar när det blir ändring i vanor och rutiner.

Jaja. Nu vaknade barnet och jag är redo att underhålla några timmar igen.