Vart tog fem år vägen?

Idag, för exakt fem år sen, alltså den 6.8.2013, tog jag emot mitt allra första barn på dagis. Jag visste inget om hur dagislivet funkade i praktiken mer än det jag sett under mina praktikperioder eller då jag hoppat in som vikarie. Men nu var det allvar och jag hade ansvaret över att skola in och lära de små liven något om dagis och livet. Verkligen spännande och nervöst!

Det där första barnet jag tog emot byggde jag upp en alldeles speciell relation till. När mina två år på Tallkotten var över kände jag en stor sorg över att behöva lämna "mina" älskade barn till någon annan, och aldrig mer ha nån slags relation till dem. Men sen råkade det sig då att "första barnet" i fråga hade ett USB-minne på vift som jag vandrade iväg och gav över då sommarlovet började, då familjen bodde bara ett stenkast ifrån mig. Därifrån började sen en fin relation också på fritiden, och jag måste säga att om det inte vore för det barnet och den familjen så skulle nog min stora livskris vårvintern 2016 aldrig ha gått så bra som den gjorde. De blev en reservfamilj för mig, och jag umgicks väldigt mycket med min "lånedotter" en tid.

I förra veckan blev jag och min lill-dam bjudna på besök till familjen i fråga. Och det tårades nog i ögonen att se hur mycket min "lånedotter" tyckte om min egen dotter, och vice versa! En sån fin relation vill man absolut ta tillvara. Nu funderar jag bara vart fem år tog vägen...

 Eleonore och Saga <3