28 augusti 2018

Hösten och lifvet

Hej hopp i lingonskogen! Visste ni förresten att jag inte alls tycker om lingon? Kan inte komma på en endaste gång då lingon skulle vara gott. Ja, kanske om man blandar lingon och röda vinbär till "klappagröjtin" (vispgröt), men annars inte.. Denna tisdag surrar tvättmaskinen för fullt i hushållet. Det började bli dags att byta lakan, och sen konstaterade jag att det var flera år(!) sen jag tvättat täcken och kuddar. Så nu är det stortvättning på gång! Tack och lov att det finns ett torkrum nere i källaren, så vi har chans att få allting torrt tills kvällen. Tycker också det är himla fräscht med nytvättade lakan! Brukar sova som en prinsessa.

Angående sömnen så har insomnandet åtminstone blivit liiite bättre. Det som funkade var att jag går och lägger mig samtidigt som Sebastian, och försöker att inte scrolla så länge på telefonen. Visserligen kan det ju bara vara en tillfällighet, men tycker att jag haft lättare att somna den senaste veckan! Dock vaknar jag väldigt lätt fortfarande, och har svårt att somna om. I morse t.ex. låg jag vaken mellan fyra och halv sju ungefär.. Ganska irriterande!

För tillfället ligger lillbruden här bredvid mig på soffan och tar sin förmiddagstupplur. Vi har inga stora planer för dagen, en vagnpromenad och lite käk, så att vi orkar på Me & I-klädparty i kväll sen. Resten av veckan är ganska öppen också, har några smågrejer inbokade i helgen, men annars tomt i kalendern, vilket ju är ganska skönt! Men samtidigt lite tråkigt... Vissa dagar längtar jag otroligt mycket tillbaks till jobbet. Speciellt nu när höstterminen kört i gång igen har det börjat klia i fingrarna. Men då behöver jag bara tänka på hur härligt det är att vara hemma med Eleonore, så får det mig att orka lite till. Visst känns det olidligt länge att vi ska sitta här hemma och rulla tummarna i ett helt år till, men samtidigt är det ju ovärderligt att kunna vara hemma när barnen är små. Och hon är ju mer och mer "med" för varje vecka som går, så snart blir det väl nog full fräs om dagarna!

Itt vare namejr ida tå. Bara några bilder från veckan som gått:

Eleonore har nu uppgraderat sig från att mumsa i sig lappar, till att gnaga på leksakskorgen...
 
En dag hade jag flow och gjorde lite barnmat att frysa ner! Batat, potatis-broccoli och morot-potatis. Denna vecka ska jag försöka hinna göra broccoli-blomkål, äppelmos och mos av drottningbär. Synd bara att vår frys är så liten...
 På fredag var Sebastian ledig från jobbet, så vi passade på att åka på lite tumistid till Vasa. Svärmor hade hand om lillan medan vi åt supergod frukost på Astor, och gick i några butiker. Bra start på helgen!
 På lördag kväll, villaavslutning, packade vi väskorna och åkte till Kimo. Svärföräldrarna var bortbjudna så vi passade på att ockupera huset, haha.. Madde, Rico och Saga kom på mat och umgänge, och vi hade det så bra så! 
Tre fina tjejer på en bild!
 På söndag fortsatte jag med mitt (evighets)projekt: färdigställa vårt blivande matbord. Ännu krävs det väl några varv mål innan det är klart, men åtminstone slipper jag slipa det mera!

24 augusti 2018

När man vill elda upp varje plagg i garderoben

Det här inlägget har legat utkastet i över ett år redan. Det var förra våren/sommaren som jag var så innerligt trött på min kropp och att inga kläder längre passade, att jag i ilskan påbörjade ett inlägg om hur jag vill elda upp varje plagg i garderoben. Nå, bara en kort tid efteråt fick jag reda på att jag var gravid, och då kändes det ju kanske inte så lämpligt att skriva om ämnet längre... Men nu så här snart sex månader efter förlossningen ska jag väl våga dyka in i inlägget på nytt, då det är mer aktuellt än nånsin!

Varje gång jag går in i vår walk in-closet drar jag en djup suck. Inte bara för att det är råddigt eller för mycket onödiga grejer där, utan för att jag ärligt talat inte vet vad jag ska ta på mig. Sen dottern kom till världen har jag i princip levt i samma kläder: Vit eller svart amningstopp, rosa eller grå amnings-bh, och sen mjuka byxor till. Är det kallt drar jag på mig en kofta, är det varmt byter jag ut byxorna mot shorts. Men annars är nog inte min klädstil så mycket att hurra över för tillfället... När vi nån gång åker iväg nånstans där det krävs lite annan klädsel, exempelvis till stan eller på kalas (och jag nödvändigtvis inte behöver amma under tiden) kunde man ju tänka sig att jag har lite finare kläder att ta på mig, men icke. Det blir oftast leggings och tunika eller jeggins med Marimekko-tröja. Och jag ska säga er att det inte börjar finnas så många hela/ej urtvättade/passande kläder i nån av de kategorierna!

Småningom ska vi väl tro att amningen får ett avslut, och att jag kan börja använda "normala" kläder igen. Trots att jag för det mesta bara går hemma om dagarna behöver jag ju inte se ut som en uteliggare, tänker jag... Har projekt städa garderoben på höstens att göra-lista, men vet faktiskt inte hur det ska gå när jag avslutat det projektet. Kommer det överhuvudtaget att finnas några kläder kvar i garderoben, eller har allt hamnat i slänga bort/skänka/sälja-högar? Ärligt talat så har jag ALDRIG varit särskilt intresserad av kläder. Kan inte säga att jag har en specifik stil, och köper verkligen inte säsongens trendplagg så fort de kommer ut. Har också varit ganska dålig på att välja kvalitet framom billiga, inte så hållbara kläder, men försöker numera tänka om på den punkten. Barnkläder däremot, det älskar jag att köpa, har det visat sig, men det är nog ett helt eget kapitel!

Drömmen vore väl att gå till en stylist som kunde ge mig lite tips om hurudana kläder som passar åt just mig och min kroppstyp. För let's face it: Jag kommer troligen inte att ändra så mycket från hur jag ser ut nu, då det är så här min kropp mer eller mindre sett ut sen jag var 12 år. Plus minus några kilo, mer och mindre muskler och en barnafödsel då, men annars väldigt lika. I mitt jobb kan jag inte ha några "snygga kontorskläder" med vit skjorta, tight kjol och pumps, för det funkar inte riktigt på dagis. Nej, där är nog klädkoden bekvämt, och därför består också min garderob mest av leggings/mjuka byxor av olika slag, samt tunikor och mjuka långärmade tröjor. Och det mesta är från H&M och inte köpt på nån märkesbutik. Som daghemsföreståndare känner jag ändå att jag kanske kunde ha något snyggare på mig än urtvättade mjuka byxor från Cubus och en svart långärmad från Gina Tricot...

Så kommer vi till den ekonomiska biten då, det vill säga hindret varför jag inte förnyar hela garderoben, eller varför jag tidigare i livet oftast köpt från lågpriskedjor och sen fått kasta efter en tids användning. Vore jag gjord av pengar skulle jag inte tveka en sekund att förnya så gott som allt jag äger, och satsa i kvalitetsplagg som jag kan använda i många långa år. Men tyvärr är jag ju en helt vanlig arbetstagare, som dessutom är på mammaledigt för tillfället, alltså finns det inte många extra slantar att lägga på egna "nöjen". För att inte tala om hur dåligt det blir sen när jag går på vårdledigt i november.. En lottovinst skulle alltså inte sitta helt fel! Eller så ett presentkort till Voga Styling med tillhörande presentkort på kläder för några hundra euro!!? Vink vink...

Nej men summa summarum: Alla fina klänningar som hänger på klädstången och aldrig blir använda för att "jag ska gå ner några kilo först" eller alla tvättnoppiga tröjor och urtvättade byxor som "jag nog kan använda eftersom jag ändå bara är hemma" borde verkligen uppdateras. Men var börjar man egentligen? Vet ju att knepet är att skapa en basgarderob som man sen enkelt kan matcha med säsongsplagg och så vidare, men alltså döööötråkigt att fundera på sånt, eller att jag överhuvudtaget skulle prioritera att lägga 50-100 euro i månaden på nya kläder åt mig själv... Nej, nån får nog rädda mig om det här ska bli till nåt, och det är fort!

/Hälsar hon som gärna skulle kunna säga att hon har en slags klädstil, och vågar visa sig nån annanstans än på bybutiken med de kläder hon har i sin ägo.

23 augusti 2018

Pakki päällä

Nu är det inte länge så lär sig dottern att åla/krypa. Eller det tror jag i alla fall! Hon kämpar hårt, men än så länge slirar det bara på stället.. Rumpan lyfter hon fint upp från golvet, och kan till och med stöda på knäna en stund. Armarna får hon också rakt och huvudet hålls bra uppe, men tyvärr kan hon inte kombinera dessa till krypande. Men backen, den har hon hittat! Här en dag i förra veckan fick jag dokumenterat hur bra hon förflyttade sig på bara en kort stund. Lade henne på rygg i gymmet, och sen plötsligt var hon i köket!? Visserligen har vi ju inte så stor lägenhet, men flera meter hade hon ändå lyckats förflytta sig! Skön stil har hon också:

Nu får vi väl snart börja låsa lådorna, om hon ska börja komma åt dem...

Today I don't feel like doing anything

En grå och trist dag, som speglar mitt humör mycket väl denna torsdag. Mamman som aldrig fick tag i sömnen och sov mellan ett och sex var inte speciellt glad när barnet bestämde sig för att ta morgon klockan sju... Låg och kämpade i nästan två timmar med att få henne att somna om, men icke. Så då drog vi igång frukostrumba, påklädning osv., och när vi var klara var dottern så trött att det i princip bara var att lägga ner henne. Själv börjar jag väl piggna till lite, och överväger om jag ska göra något vettigt eller lägga mig ner bredvid henne här på soffan och powernappa lite.

Har inga som helst planer eller måsten idag, och känner faktiskt inte för att göra så mycket annat än att sitta här heller. Även om det är tråkigt så är det välbehövligt, att mellan varven bara "slappa och slöa". To do-listan är väl egentligen inte så lång för tillfället, men visst finns det saker jag borde ta itu med. Som att koka mera barnmat, ordna i garderoben (hatar alla mina kläder just nu...) eller palla äpplen till höstens mos. Ibland kommer jag på mig själv med att fundera på hur jag egentligen fick kvällar och lediga dagar att gå innan vi fick barn!? Nu behöver jag ju bara fundera på att göra något här hemma så vaknar lill-bossen och ska ha uppmärksamhet...

I morgon är Sebastian ledig och vi ska faktiskt åka till Astor på frukost. Lite tumistid tackar man väl inte nej till, när svärmor så gärna passar lillan en stund. Annars är helgplanerna rätt öppna. På lördag är det villaavslutning, men vi har fortfarande inte bestämt oss för om vi ska fira på en villa (som man ju borde) eller hemma. Återstår att se.

Nu vaknade tösen och jag kan skippa alla mina tankar på att göra något vettigt eller vila. Är det inte ironiskt så säg... Ha en bra dag!

22 augusti 2018

Små vänner

<3

22/08/18

Så här en helt vanlig onsdag i livet ska jag passa på att uppdatera er om hur vi har det och vad vi haft för oss. Ifall nån mot förmodan fortfarande läser den här tråkiga bloggen... Måste erkänna att jag själv tycker det bara blir samma gamla, men ni förstår säkert att mitt liv inte är så actionspäckat för tillfället. Dagarna ser ungefär likadana ut, och jag har varken tid eller ork att skriva långa, utförliga inlägg med mina innersta tankar. Mammalivet, det är nog inte så glamoröst som vissa försöker få det att se ut på Instagram, bara så ni vet! Haha.

Lite tråkigt blir det ju också att bara sitta hemma om dagarna, så därför försöker vi "fäälas" en hel del och hitta på något smått varje dag. Idag t.ex. har vi varit en sväng till Vörå och hälsat på Johanna och Lovisa. Det blev en långpromenad och sen lunch på Kaffikåppin, perfekt sätt att fördriva en dag! Nu sover lillan ute på balkongen och jag funderar på om jag ska 1. Tidsinställa massa inlägg 2. Ta en powernap, 3. Kolla Orange is the new black, eller 4. Börja städa klädskrubben. Det lutar mest mot punkt nummer två för tillfället, då jag fortfarande sover väldigt dåligt om nätterna.

Angående lilldamen så tycker jag det händer något nytt varje vecka utvecklingsmässigt. Ännu kan hon inte åla framåt, men backar, det gör hon! Hon äter också mer än gärna både morgongröt, nån form av frukt till mellanmål, och grönsakspuré till middag. Sen har vi börjat heja åt spegelbilden också! På söndagar är vi på babysim och det är skojigt, om än lite svettigt innan mamma har duschat och klätt på/av både sig själv och barnet... För det mesta är hon nöjd, men grinigare hemma än om vi är ute på språng nånstans. Hon tycker nämligen om att få vara med och se nya ställen, vilket ju är tacksamt. Ibland tänker jag nog att vi är väldigt lyckligt lottade som fick ett så här "lätt" barn som första; sover och äter och är nöjd och glad och hänger med bara!

 Så här glada är vi oftast när vi vaknar! (och mamma visar nästan allt)
 En rätt vanlig frukost fångad på bild.
 Åtminstone en i huset lär ju bli överlycklig om dottern väljer grävmaskinen över alla andra kompisar i sängen...
 Förra helgen var det Juthbackamarknad i min forna hemstad, och givetvis åkte vi iväg. Gick både fredag kväll och lördag förmiddag, men gjorde tyvärr inga stora fynd. Bara massor av "wanties" som fångades i kameran..
Den där Coca Cola-lådan hade jag mer än gärna tagit hem, men tyvärr kostade den tresiffrigt...
Denna vackra trälåda var däremot på väg hem till mig, men efter att ha stått och gnabbats med försäljaren i tio minuter orkade jag inte mera. Båda var lika envisa och ingen gav sig om priset.. Så e fick vara tå!
 
På lördag morgon dukade mamma och pappa upp med hotellfrukost åt oss. Smarrigt värre!
Pancakes, finns det nån godare frukost?
 På lördag kväll hade svärföräldrarna ställt till med kräftskiva ute vid villan. Det var lite onödigt blåsigt att sitta ute, men väldigt gott!
 Skönt att ligga på pappa och titta på tv, tycker Eleonore.
 Jag har köpt solrosor från Kimo. En av mina absoluta favoritblommor!
 Lappar är ju hur goda som helst, åtminstone om ni frågar min dotter...

17 augusti 2018

#kimanda18

Förra lördagen var vi bjudna på bröllop. Sebastians kusin Amanda och hennes Kim sade ja till varandra i Sundom kyrka, och sen blev det fest på släktens egen ö Caprera i Vasa skärgård. Det var otroligt blåsigt, så vi var lite oroliga över hur det skulle vara på festplatsen, då vi just och just kom oss dit med båten. Men tack och lov var det riktigt i lä, och sen till kvällen mojnade vinden och det blev riktigt varmt och skönt. Vacker festplats, supergod mat, och trevligt bordssällskap! Dock kunde jag inte riktigt slappna av när vi hade lilltjejen hemma med mommo.. Det hade gått riktigt bra, så vi behövde nog inte oroa oss egentligen. Men att vara borta från henne från klockan 13 till 22 var nog lite i överkant!

Nygifta!
Foto: Niklas
Häftig bröllopsbil hade de också!
Bröderna Järnström på vår skumpiga sjöfärd.
Småroligt!
Roliga skyltar fanns för att styra oss i rätt riktning.
Det fanns en campingplats på ön också...
... och till och med utedasset var festpimpat!
Gissa om det vattnades i munnen när vi såg menyn! Behövde verkligen inte bli besvikna heller..
Villan som syns på bild i högra hörnet är brudens fars, alltså familjens sommarställe.
Enkel, vacker dukning!
Den supergoda maten fick nog tio poäng för min del!
Efter maten gick vi ut på en liten promenad för att göra rum för tårta, och utforska området lite. Här har ni Nicki i "Håle".
Fanns två väldigt gamla, vackra byggnader på ön. Här är en av dem...
... och här den andra.
Skulle nästan döda för att få dedär dörrarna!!!
Har jag nämnt förut att jag älskar gamla hus..?
Vacker trädgård hade de också, med ett säkert 150 år gammalt äppelträd!
Tillbaks till festplatsen för att avnjuta kaffe och tårta.
Tårtan var supergod, med morotskakbotten och havtornsmousse! Efter kaffet for Sebastian och jag hem, så resten av festen missade vi..
Foto: Niklas
Foto: Niklas
Brudvalsen, som vi missade. Hade dock "anställt" fotograf så vi också fick se!
Foto: Niklas
Foto: Niklas
Festen avslutades tydligen med raketer, festligt!
Foto: Niklas

Tack Amanda och Kim för en fin kväll!