17 september 2014

Mina 10 sämsta egenskaper

Såg att Janina har satt i rullning en skojig tio punkters utmaning där man ska rabbla upp sina mest störande egenskaper. Tänkte genast att dethär kan ju bli riktigt intressant! Nå, det visade sig vara lättare sagt än gjort att räkna upp tio sämsta egenskaperna, även om jag tycker mig känna mig själv ganska bra. Janinas lista består nog snarare av tio OVANOR i jämförelse med min djupanalys av mig själv.  Haha!

1. Kontrollfreak och perfektionist ända ut i fingertopparna. Dethär är numero uno på listan eftersom det styr hela mitt liv och på något vis bakas in i alla egenskaper och varenda personlighetsdrag jag har. Jag är kontrollfreak på jobbet. Jag är perfektionist i hemmet. Ja, ibland gör jag min sambo galen för att saker absolut måste göras på mitt sätt (och nu undrar jag om det ens är nån vits att jag skriver nio punkter till i denhär listan).

2. Jag är bättre på att prata än att lyssna. Dethär är något som ändrat under åren, förr var jag helt klart bättre på att lyssna. Och det härstammar klart och tydligt från, som så många andra saker i mitt liv, mina kära grannar Linda och Marie. Jösses, med dedär två som besties i tio år fick jag inte en syl i vädret! Nu har det vänt och jag får kämpa med mig själv varje gång jag är i en diskussion, "du behöver inte säga det nu, du kan vänta tills hon pratat färdigt". Hur bra jag lyckas? Tja, inte alltför bra alla gånger.

3. Jag är riktigt, riktigt dålig på att släppa saker, lägga bakom mig, glömma, förlåta. Det kan ta många veckor, månader, till och med år innan jag helt kommit över nåt jobbigt som hänt. Som med allt annat i livet så är dethär en egenskap som utvecklas hela tiden. Min stjärntatuering på axeln med texten "Yesterday's history, tomorrow's a mystery" är en symbol för denna egenskap hos mig.

4. Finns inte det minsta uns av kreativitet eller "hantverkare" i mig. Ja, jag jobbar på dagis, och jag är riktigt dålig på att hitta på och utföra pyssel. Överlåter det gärna åt de andra i gruppen. Ibland kan jag få nåt snille efter att jag googlat eller sett nån inspirerande bild. Men jag är VERKLIGEN dålig på att överföra inspirationen till verklighet. Brukar skämta och säga att det är tur jag jobbar på dagis, för man ser inte skillnad på deras alster och mina. Haha. Och ja, jag kan inte sy, virka, sticka etc. Inte det minsta.

5. Dominant som tusan. Dethär har nog till stor del att göra med kontrollfreaket i mig, men behöver inte nödvändigtvis vara en dålig egenskap. För min del är det väl nog det, eftersom jag ofta får arga blickar och morrande kommentarer eftersom jag "alltid ska bestämma" eller "alltid ha sista ordet". Ni kan också tänka er in i situationen här hemma hos oss när både sambon och jag är dominanta "alfa"-personer. Inte alltid så enkelt att komma överens! (denna punkt i samarbete med sambon)

6. Envis som en åsna. Hänger ihop med föregående punkt lika mycket som med punkt ett. Egentligen har jag aldrig sett mig själv som envis. Amper, ja det har jag fått höra att jag är. Pedantisk/perfektionistisk har jag också lärt mig att leva med. Men min envisa sida har aldrig riktigt kommit till sin rätta förrän jag träffade Kalle. De brukar väl säga att kärleken tar fram både det bästa och det sämsta i en! Jag ger mig verkligen inte i första taget, om det är nåt jag fastnat på.

7. Ogillar förändring, älskar rutiner. Hänger ju förstås också, som allt annat, ihop med punkt ett på denhär listan, punkt ett I MITT LIV egentligen. Vill ha kontroll, vill att saker ska planeras och vara förutbestämda. Får spunk om något jag planerat eller sett framemot ändras eller inte blir som jag tänkt mig. Just denhär punkten kan också knytas ganska tätt samman med tredje bocken på listan. Visst, i vissa fall är det skönt med förändring. Exempelvis på jobbet eller hemma. Men när det kommer till rutiner håller jag ibland lite väl hårt på "som det alltid varit". Nä, jag är inte omöjlig på denhär punkten, men lite svår att tämja vill jag nog ändå påstå.

8. Har världens sämsta självdisciplin. Ni som följt min "fläskresa" under året har nog säkert både en och annan gång himlat med ögonen åt kommentarerna kring maten på mina "träning v. xx"-inlägg. Vet inte varför det ska vara så jäkla svårt att låta bli! Huvudet vill, hjärtat vill, men kroppen stoppar mig inte. Frestar mig alltid med tanken på hur jag kunde se ut och var jag kunde vara idag om jag bara hade lite mer självdisciplin.

9. Är ganska dålig på att vara spontan. Tjatar sönder mig på min största brist i personligheten, men ja, kontroll kontroll - varför älskar jag det så mycket? Liiite bättre har jag blivit på att vara spontan, men sådär på lång sikt är det ingen signifikant förändring egentligen. Om någon föreslår en krogkväll en helt vanlig fredag är det nog fortfarande större sannolikhet att jag tackar nej och stannar kvar på soffan. Men om någon bjuder med mig på en kort dagsresa är chansen redan större att jag tackar ja!

10. Stör mig ibland nåt fruktansvärt på alldeles vardagliga saker, som egentligen inte är någon big deal alls i andras ögon. Grammatiktönt som jag alltid varit kan jag få riktigt nippran på när folk skriver dåligt eller fel. Eller uttalar något som det absolut inte ska uttalas. Ja, här kunde jag skriva ganska långa, utförliga förklaringar märker jag, så tror jag tar upp detta i ett skillt inlägg! Särstavade ord som egentligen ska vara sammansatta eller hur folk uttalar pensionär (PANGsjonäär, vafan liksom!?) kan verkligen få nackhåren att resa sig på mig. Huvadåda!

Ja, då återstår väl bara att göra en likadan lista fast med POSITIVA egenskaper. Eller hur?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar