Kanske den sista måndagen

Hej hopp i snödrivorna! Ingen bebis ännu, även om jag verkligen hoppats på att något skulle hända i helgen... Nu är det bara fyra ynka dagar kvar till beräknad födelse, och ni vet inte hur mycket jag önskar att det inte ska vara fler dagar än så... Det här är den sjunde måndagen jag är hemma efter att jag slutade jobba. Förstår verkligen inte vart tiden tagit vägen, då det där i årsskiftet kändes som en evighet till slutet av februari. På något vis har jag ändå lyckats fördriva dagarna, men nu måste jag nog säga att det får börja räcka. Hoppas att detta är sista måndagen jag ligger för mig själv på soffan och lyssnar på tvättmaskinens snurr!

Denna soliga men kalla måndag har jag planerat in en träff med Therese, förutom sedvanliga tvättmaskiner, disk och plock. Sen ska vi se om det blir en spelkväll med Louise också, innan dagen är över. Imorgon har jag kontroll vid HVC, som alla andra tisdagsförmiddagar (ni vet ju att jag tycker om rutiner!), och på onsdag kväll har vi styrelsemöte med NNSB. Annars gapar kalendern tom. Nu tycker jag faktiskt att ni ska hålla alla tummar och tår för att den här arma förlossningen kickar igång nån gång!

 Förutom att göra god frukost, hälsa på svärisarna i Kimo och gå på bio (med Madde) gjorde vi inte så mycket av intresse i helgen.