Från dagens "fananamma nu ska här börja hända saker"-promenad i solskenet.
28 februari 2018
Sista februari
Så var den här, den sista dagen i februari, och inget barn ännu. Blir alltså en marsbebis för oss.. Nå, vad spelar det väl för roll bara hon kommer sig ut frisk och välbehållen! Idag har det äntligen känts lite annorlunda än andra dagar, så nu får ni faktiskt hålla alla tummar och tår att vi får åka in till förlossningen inom de närmaste två dygnen. Tänkte att det kunde passa bra med en lill-bebs till helgen nämligen!
27 februari 2018
Wook med räkor och nudlar
Igår när vi skulle göra middag stötte vi på ett litet problem med dålig kyckling. Mina planer om kycklingwook gick därför i stöpet, och jag fick gräva lite i skåpen och skrapa mig i huvudet. Men säger bara en sak: Tack och lov att den där kycklingen hade blivit gammal! Det blev nämligen tusen gånger godare med räkor. Både jag och Sebastian tycker om ganska stark mat, så jag gjorde "heta räkor" på högt, och det blev sååå bra! Räkorna skulle säkert passa lika bra med vilket tillbehör som helst; ris eller på rostat bröd exempelvis.. Måste testa nån gång. Den här gången blev de i varje fall ihopblandade med Findus' wookgrönsaker och nudlar med smak av räkor. Perfekt combo!
Givetvis ska ni få receptet:
Givetvis ska ni få receptet:
Heta räkor:
- 1½ påse räkor (upptinade)
- 1 msk smör/olja
- 1-2 tsk sambal oelek
- 3 vitlöksklyftor
- en skvätt citronsaft
- 1 msk worcestersås
- 2-3 msk sweet chilisås
- valfria kryddor (jag tog pepparmix, hot chili och paprikapulver)
> Stek pressad vitlök och sambal oelek i smöret/oljan
> Blanda i räkorna och övriga ingredienser
> Låt puttra 5-10 minuter tills vätskan kokat bort
> Stek en påse Findus' wookgrönsaker (jag använde Classic) i smör/olja med lite pepparmix
> Koka ett paket räknudlar
> Blanda ihop grönsaker, nudlar och räkor
Enkelt och väldigt gott!
På den femte dagen
... fick hon nog. Nu är nog verkligen mitt tålamod slut, orkar inte vänta mer! En av mina sämsta egenskaper är definitivt att jag har svårt att vänta på saker, känner att de gärna skulle få hända genast, och blir väldigt rastlös av att bara gå omkring och avvakta, ovetandes när något egentligen ska bli av. Nu förstår ni ju säkert att det är förlossningen jag pratar om i det här skedet, men överlag också i livet så är jag lite en "kaikki tänne heti nyt"-person. Hatar. Att. Vänta. Tålamodsbägaren har helt enkelt runnit över för mig nu!
Vi hade beräknat födelsedatum i torsdags, det vill säga FEM DAGAR SEN. Och jag vet, jag veeeet, att man inte ska förvänta sig att det är då barnet föds, eller ens dagarna däromkring. Men besvikelsen är så himla stor nu, då jag hela tiden haft en magkänsla att hon kommer före bf. Inte efter! Och alla säger "räkna med plus två veckor så blir du inte besviken", men det är helt omöjligt att inte ta det som en besvikelse. Varje dag som går över tiden känns som tio vanliga dagar. Tycker faktiskt att de där sju lediga veckorna i väntan på babyn gick riktigt snabbt, på det stora hela. Men nu har nog tiden stannat upp och jag klättrar på väggarna. Kalendern är tom och det finns inga måsten kvar. Har provat promenader, gå i trappor, skura bastun, städa hela hushållet, men inget hjälper.. Blir bara sjuk i kroppen och ännu mer frustrerad när inget händer. Varje morgon vaknar jag i hopp om att det ska kännas annorlunda i kroppen, och blir lika ledsen när det inte gör det. Inga som helst känningar utöver de sammandragningar jag redan haft över halva graviditeten.
På rådgivningen sa hon att nästa vecka på tisdag ska jag till mödrapolikliniken om inget hänt. Och nu börjar jag faktiskt tro att det är så det kommer gå. Inget februaribarn för oss då, inte. Blir verkligen besviken på min kropp om den inte ens klarar av att sätta igång en förlossning av sig själv. Är väl inte direkt motståndare till igångsättning, men hade ju nog önskat att det hänt något på naturlig väg... Till och med Sebastian börjar ha nog av att vänta nu, och då är det bara tiden som rinner iväg för honom. För mig är det tungt både psykiskt och fysiskt just nu. Känns som att magen blir större för varje dag som går, och allt vardagligt börjar bli jobbigt att göra. Mina promenader är en plåga, då det strålar ner i benen så jag får otrolig värk efter bara några hundra meter. Sömnen är dålig också, förstås.
Och sen ska vi inte ens tala om hur tråkigt jag har det på dagarna.. Ligger bara och tittar på klockan och hoppas att den magiskt ska hoppa över några timmar. Orkar inte träffa nån, för att jag är så trött på att dra den där samma ramsan "ja det börjar nog bli jobbigt nu, orkar snart inte vänta mer, hon kommer väl när hon är redo" bla bla bla. Kan inte riktigt åka nånstans och hitta på något heller, för vem vet vad som händer. Nä, jag har helt enkelt lejdon av livet just nu, och önskar att något skulle hända! Känns som att jag skulle vilja skrika MEN HÅLLS INNE DÅ FÖRFAAAAAN OM DU INTE TÄNKER KOMMA UT AV DIG SJÄLV NÅN GÅNG!
Jaja. Ni får ursäkta för klagoblogg idag, men kände bara att jag behövde få det ur mig...
Vi hade beräknat födelsedatum i torsdags, det vill säga FEM DAGAR SEN. Och jag vet, jag veeeet, att man inte ska förvänta sig att det är då barnet föds, eller ens dagarna däromkring. Men besvikelsen är så himla stor nu, då jag hela tiden haft en magkänsla att hon kommer före bf. Inte efter! Och alla säger "räkna med plus två veckor så blir du inte besviken", men det är helt omöjligt att inte ta det som en besvikelse. Varje dag som går över tiden känns som tio vanliga dagar. Tycker faktiskt att de där sju lediga veckorna i väntan på babyn gick riktigt snabbt, på det stora hela. Men nu har nog tiden stannat upp och jag klättrar på väggarna. Kalendern är tom och det finns inga måsten kvar. Har provat promenader, gå i trappor, skura bastun, städa hela hushållet, men inget hjälper.. Blir bara sjuk i kroppen och ännu mer frustrerad när inget händer. Varje morgon vaknar jag i hopp om att det ska kännas annorlunda i kroppen, och blir lika ledsen när det inte gör det. Inga som helst känningar utöver de sammandragningar jag redan haft över halva graviditeten.
På rådgivningen sa hon att nästa vecka på tisdag ska jag till mödrapolikliniken om inget hänt. Och nu börjar jag faktiskt tro att det är så det kommer gå. Inget februaribarn för oss då, inte. Blir verkligen besviken på min kropp om den inte ens klarar av att sätta igång en förlossning av sig själv. Är väl inte direkt motståndare till igångsättning, men hade ju nog önskat att det hänt något på naturlig väg... Till och med Sebastian börjar ha nog av att vänta nu, och då är det bara tiden som rinner iväg för honom. För mig är det tungt både psykiskt och fysiskt just nu. Känns som att magen blir större för varje dag som går, och allt vardagligt börjar bli jobbigt att göra. Mina promenader är en plåga, då det strålar ner i benen så jag får otrolig värk efter bara några hundra meter. Sömnen är dålig också, förstås.
Och sen ska vi inte ens tala om hur tråkigt jag har det på dagarna.. Ligger bara och tittar på klockan och hoppas att den magiskt ska hoppa över några timmar. Orkar inte träffa nån, för att jag är så trött på att dra den där samma ramsan "ja det börjar nog bli jobbigt nu, orkar snart inte vänta mer, hon kommer väl när hon är redo" bla bla bla. Kan inte riktigt åka nånstans och hitta på något heller, för vem vet vad som händer. Nä, jag har helt enkelt lejdon av livet just nu, och önskar att något skulle hända! Känns som att jag skulle vilja skrika MEN HÅLLS INNE DÅ FÖRFAAAAAN OM DU INTE TÄNKER KOMMA UT AV DIG SJÄLV NÅN GÅNG!
Jaja. Ni får ursäkta för klagoblogg idag, men kände bara att jag behövde få det ur mig...
26 februari 2018
Bästa låten just nu
Vet inte vad som hände, men något knäppte till i min skalle när jag hörde Saara Aalto's (möjliga) Eurovisionsbidrag "Monsters" häromdagen på radio. Sen dess har jag smygspelat den hemma om dagarna och fuldansat och hoppat. Är faktiskt rätt ointresserad av Eurovision, men denna tycker jag gott och väl kunde representera Finland i år. Så kanske vi har en chans i tävlingen för en gångs skull... Tycker den är så himla catchy, och ja, bara bra och trallvänlig!
Vad tycker ni?
15 frågor om honom
Till vändagen för två veckor sen hade Linda gjort ett inlägg där hennes man svarade på frågor om henne. Hade förberett ett utkast och "intervjuade" Sebastian, men när vi kom till den näst sista frågan(!) bestämde han sig för att han inte ville vara med... Blev väldigt sur och struntade i inlägget en stund, tills jag beslutade mig för att vända på steken och svara på frågorna om honom i stället. Då behöver han ju inte sura för att hans svar kommer med på bloggen i alla fall. Haha!
1. Hur träffades ni?
"Vi har väl känd varader från gamalt, vi had väl sitt varader på nan fest för mang härrans år sedan" var Sebastians svar, och det kan jag hålla med om ganska långt. Vi träffades genom gemensamma bekanta då i tiderna (när jag ännu var tillsammans med Kalle) och var på samma fester osv. under årens lopp. Men det var först när jag flyttade i min lilla etta här i Pärlan och han höll på att köpa bostad i samma hus som han tog kontakt med mig, och därifrån for det sen då...
2. Han sitter framför tv:n, vad tittar han på?
Något från Discovery Channel, typ Gold Rush, Yukon men eller liknande.
3. Hurudan musik lyssnar han helst på?
Sånt som jag absolut inte klassificerar som musik! Alltså "vrål" i form av dödsmetall. Vissa dagar börjar det med någon töntig dansbandslåt för att sen gå över till Nekrogoblikon. Som natt och dag! Och vet inte ens vilket jag tycker sämre om...
4. Vilken är hans sämsta egenskap?
Att han alltid vill ha sista ordet och bestämma, tror att han vet bäst och har svårt att acceptera att han kan ha fel ibland.
5. Vem är hans bästa vän/vänner?
Jim, Kristian, Robert åtminstone.
6. Något du brukar göra som han inte tycker om?
Tjata på honom om hushållssysslor... Speciellt disken! Och så ta bilder på honom eller skriva om honom på bloggen (fniss). Han är väldigt anonym av sig!
7. Hur går han klädd hemma?
Som mig, bekvämt! Alltså mjukisbyxor och nån skön tröja.
8. Beskriv honom med tre ord?
Omtänksam, envis, händig.
9. Berätta något om honom de flesta inte vet?
Han är väldigt händig, och kan fixa det mesta. Innan vi träffades var han singel i 10(!) år - i väntan på mig, haha.. Han var naturligt blond fram tills att han gick i högstadiet, otroligt nog! Han älskar popcorn. Ska jag fortsätta?
10. Vad brukar ni oftast gräla om?
Hmm, förutom hushållssysslor så kanske när han ska försöka bestämma över allt och alla i tid och otid...
11. Vad är han bra på?
Att gräva, att bygga, att jaga, bland annat.
12. Vad är han dålig på?
Att städa undan efter sig... Och att acceptera att andra också kan ha rätt.
13. Nämn några saker som gör honom glad?
Att vara ute i naturen. Goda frukostar i lugn och ro. När jag ger honom ryggmassage. När något projekt blir bra eller går vägen på första försöket...
14. Hurudan är han som pojkvän?
En klippa man alltid kan räkna med. Han är viktig med att vi alltid ska reda ut saker om nåt blir på oklart så det inte lämnar att gro, vilket är en av de egenskaper jag uppskattar mest med honom. Sen kan han visserligen reta gallfeber på mig också, för att vi är så himla lika (båda väldigt envisa och har kort stubin), men ändå skulle jag aldrig byta ut honom. Han kommer bli en bra pappa!
15. Hur ser er framtid ut?
För tillfället väntar vi på en liten filur som ska göra vår duo till en liten familj <3 Troligen blir det också bostadsbyte i slutet av detta år, och sen får vi väl hoppas på eventuellt giftermål och kanske 1-2 barn till inom några år. Ser framemot att bli gammal och envis tillsammans med honom!
1. Hur träffades ni?
"Vi har väl känd varader från gamalt, vi had väl sitt varader på nan fest för mang härrans år sedan" var Sebastians svar, och det kan jag hålla med om ganska långt. Vi träffades genom gemensamma bekanta då i tiderna (när jag ännu var tillsammans med Kalle) och var på samma fester osv. under årens lopp. Men det var först när jag flyttade i min lilla etta här i Pärlan och han höll på att köpa bostad i samma hus som han tog kontakt med mig, och därifrån for det sen då...
2. Han sitter framför tv:n, vad tittar han på?
Något från Discovery Channel, typ Gold Rush, Yukon men eller liknande.
3. Hurudan musik lyssnar han helst på?
Sånt som jag absolut inte klassificerar som musik! Alltså "vrål" i form av dödsmetall. Vissa dagar börjar det med någon töntig dansbandslåt för att sen gå över till Nekrogoblikon. Som natt och dag! Och vet inte ens vilket jag tycker sämre om...
4. Vilken är hans sämsta egenskap?
Att han alltid vill ha sista ordet och bestämma, tror att han vet bäst och har svårt att acceptera att han kan ha fel ibland.
5. Vem är hans bästa vän/vänner?
Jim, Kristian, Robert åtminstone.
6. Något du brukar göra som han inte tycker om?
Tjata på honom om hushållssysslor... Speciellt disken! Och så ta bilder på honom eller skriva om honom på bloggen (fniss). Han är väldigt anonym av sig!
7. Hur går han klädd hemma?
Som mig, bekvämt! Alltså mjukisbyxor och nån skön tröja.
8. Beskriv honom med tre ord?
Omtänksam, envis, händig.
9. Berätta något om honom de flesta inte vet?
Han är väldigt händig, och kan fixa det mesta. Innan vi träffades var han singel i 10(!) år - i väntan på mig, haha.. Han var naturligt blond fram tills att han gick i högstadiet, otroligt nog! Han älskar popcorn. Ska jag fortsätta?
10. Vad brukar ni oftast gräla om?
Hmm, förutom hushållssysslor så kanske när han ska försöka bestämma över allt och alla i tid och otid...
11. Vad är han bra på?
Att gräva, att bygga, att jaga, bland annat.
12. Vad är han dålig på?
Att städa undan efter sig... Och att acceptera att andra också kan ha rätt.
13. Nämn några saker som gör honom glad?
Att vara ute i naturen. Goda frukostar i lugn och ro. När jag ger honom ryggmassage. När något projekt blir bra eller går vägen på första försöket...
14. Hurudan är han som pojkvän?
En klippa man alltid kan räkna med. Han är viktig med att vi alltid ska reda ut saker om nåt blir på oklart så det inte lämnar att gro, vilket är en av de egenskaper jag uppskattar mest med honom. Sen kan han visserligen reta gallfeber på mig också, för att vi är så himla lika (båda väldigt envisa och har kort stubin), men ändå skulle jag aldrig byta ut honom. Han kommer bli en bra pappa!
15. Hur ser er framtid ut?
För tillfället väntar vi på en liten filur som ska göra vår duo till en liten familj <3 Troligen blir det också bostadsbyte i slutet av detta år, och sen får vi väl hoppas på eventuellt giftermål och kanske 1-2 barn till inom några år. Ser framemot att bli gammal och envis tillsammans med honom!
25 februari 2018
Solskensdagar
Den senaste veckan har bjudit på otroligt vackra, kalla, soliga dagar. Själv har jag försökt njuta av dem genom korta promenader och med att umgås med vänner och familj, för att försöka förtränga att vi nu passerat beräknat datum.. Varje dag jag går över tiden växer sig besvikelsen större och större, men det är väl nog bara att bita ihop och orka vänta lite till!
Ska ta och visa er senaste veckans "camera roll" och förklara lite vad jag haft för mig:
Ska ta och visa er senaste veckans "camera roll" och förklara lite vad jag haft för mig:
Från en kort måndagspromenad.
En selfie i "vår"solen.
På måndag kväll traskade jag iväg till Louise i Strandbyn för lite spel- och ätkväll.
Grannveedri!
Svårt att fånga på bild, men tycker det är så härligt om dagarna nu när ljuset letar sig in i varje vrå i hemmet. Har spenderat tv-timmarna med att kolla nyaste säsongen av American Horror Story denna vecka.
Hälsade på Madde och Saga några timmar i fredags.
Blev också en fredagspromenad tillsammans med Sara. Gick till Lavan och tillbaks, längesen jag orkat gå så långt!
Kan knappt få nog av vädret den här vintern, alltså!
Till och med kvällarna genom fönstret är magiska.
På lördag hälsade vi på min mamma och pappa på dagen, och sen var vi bjudna på tortillas till svärföräldrarna på kvällen.
Ingen bebis i sikte ännu på den tredje överburna dagen...
... så vi idkade lite friluftsliv med O'boy och grillkorv vid Jims grilltak i Paljak tillsammans med Robert & Malin samt Jani.
Nu gäller det väl bara att orka vänta x-antal dagar till då... Ska avsluta veckan med sedvanlig söndagsbastu!
23 februari 2018
Fem saker om mig
Tänkte att det återigen kunde vara dags för ett "fem saker ni kanske inte visste om mig"-inlägg här på bloggen. Har ju gjort x-antal stycken under årens lopp (t.ex. här och här), så fick faktiskt tänka till lite vad jag ska avslöja åt er idag.
1. Jag är en väldigt dålig förlorare. Spelar du spel med mig och jag vinner kan jag vara lite skadeglad och mallig, men det är inget emot den reaktion som kommer om jag förlorar.. Det är ingen skillnad om det är ett sällskapsspel eller en duell på Playstation, jag blir vansinnig när jag förlorar! Något av det roligaste men också mest pinsammaste jag har att bjuda på i den här kategorin är när jag och mitt ex en gång i tiden filmade in hur det gick när vi spelade Tekken tillsammans på Playstation. Den bjuder jag på!
2. När jag var liten älskade jag Astrid Lindgrens filmer. Ronja Rövardotter, Pippi, Barnen i Bullerbyn och Emil i Lönneberga är filmer jag sett tusen och åter tusen gånger. Hoppas också kunna förmedla kärleken till dessa filmer åt mina egna barn. Tycker det är hemskt när dagens barn inte ens vet vem Karlsson på taket är! (fast honom var jag aldrig särskilt förtjust i)
3. Min största rädsla är höjder. Kan väl inte säga att det är de höga höjderna som får blodet att frysa till i mig, utan snarare rädslan av att falla. När jag var liten hade jag en högsäng, och varje natt när jag sov i den vaknade jag av att jag drömde att jag föll. Kan säga att det var en skön känsla när jag "flyttade ner på marknivå" igen och mardrömmarna slutade! Ett stort steg för mig var att klara av att åka i London Eye, som är hela 135 meter över marknivå. Det gick förvånansvärt bra, faktiskt...
4. Potatis är ingen favorit för mig. Det är faktiskt inte många gånger i mitt vuxna liv som jag kokat potatis till maten. Helt enkelt för att jag inte tycker det är gott! Däremot funkar nog ugnspotatis av olika slag, och mos tycker jag om. Men kokad eller pressad potatis, nej tack.
5. Jag har alltid varit överviktig. Ända sen liten har jag varit "rund och trind" och på ovansidan av alla rekommenderade kurvor. På trean i lågstadiet vägde jag redan över 40 kg, och i hela mitt vuxna liv (eller egentligen sen jag var 12 år) har jag bara två gånger vägt under 80. Vikten är något jag fått tampas med hela livet, och troligen en sak jag aldrig kommer sluta fundera på så länge jag lever. Trots att jag nog rört på mig, och inte ätit världens värsta mat, så har jag haft svårt att få vikten att gå ner. Det brukar gå i perioder, men min trivselvikt ligger nog runt 80. Svårt att komma mycket under det! BMI är ett ord jag starkt hatar. Skulle vilja säga åt alla hälsovårdare och läkare jag haft i mitt liv att de kunde ta i beaktande muskelmassa och kraftig benstomme också innan de dömer nån...
1. Jag är en väldigt dålig förlorare. Spelar du spel med mig och jag vinner kan jag vara lite skadeglad och mallig, men det är inget emot den reaktion som kommer om jag förlorar.. Det är ingen skillnad om det är ett sällskapsspel eller en duell på Playstation, jag blir vansinnig när jag förlorar! Något av det roligaste men också mest pinsammaste jag har att bjuda på i den här kategorin är när jag och mitt ex en gång i tiden filmade in hur det gick när vi spelade Tekken tillsammans på Playstation. Den bjuder jag på!
2. När jag var liten älskade jag Astrid Lindgrens filmer. Ronja Rövardotter, Pippi, Barnen i Bullerbyn och Emil i Lönneberga är filmer jag sett tusen och åter tusen gånger. Hoppas också kunna förmedla kärleken till dessa filmer åt mina egna barn. Tycker det är hemskt när dagens barn inte ens vet vem Karlsson på taket är! (fast honom var jag aldrig särskilt förtjust i)
3. Min största rädsla är höjder. Kan väl inte säga att det är de höga höjderna som får blodet att frysa till i mig, utan snarare rädslan av att falla. När jag var liten hade jag en högsäng, och varje natt när jag sov i den vaknade jag av att jag drömde att jag föll. Kan säga att det var en skön känsla när jag "flyttade ner på marknivå" igen och mardrömmarna slutade! Ett stort steg för mig var att klara av att åka i London Eye, som är hela 135 meter över marknivå. Det gick förvånansvärt bra, faktiskt...
4. Potatis är ingen favorit för mig. Det är faktiskt inte många gånger i mitt vuxna liv som jag kokat potatis till maten. Helt enkelt för att jag inte tycker det är gott! Däremot funkar nog ugnspotatis av olika slag, och mos tycker jag om. Men kokad eller pressad potatis, nej tack.
5. Jag har alltid varit överviktig. Ända sen liten har jag varit "rund och trind" och på ovansidan av alla rekommenderade kurvor. På trean i lågstadiet vägde jag redan över 40 kg, och i hela mitt vuxna liv (eller egentligen sen jag var 12 år) har jag bara två gånger vägt under 80. Vikten är något jag fått tampas med hela livet, och troligen en sak jag aldrig kommer sluta fundera på så länge jag lever. Trots att jag nog rört på mig, och inte ätit världens värsta mat, så har jag haft svårt att få vikten att gå ner. Det brukar gå i perioder, men min trivselvikt ligger nog runt 80. Svårt att komma mycket under det! BMI är ett ord jag starkt hatar. Skulle vilja säga åt alla hälsovårdare och läkare jag haft i mitt liv att de kunde ta i beaktande muskelmassa och kraftig benstomme också innan de dömer nån...
22 februari 2018
Hundra procent
Så var den här då, dagen vi har räknat ner för i exakt åtta månader, dagen då det är beräknat att mitt barn ska hitta ut i världen. Vet ju att det bara är en uppskattning på datum, och har försökt förbereda mig mentalt på att det kan gå över tiden, som det ju gör för många förstföderskor. Men ändå är besvikelsen väldigt stor just idag. Främst för att det inte känns annorlunda på något vis från övriga dagar de senaste veckorna, men sen också för att jag faktiskt ärligt och innerligt hade trott att vår baby skulle komma före beräknat datum. Visserligen är det ju mycket kvar av den här dagen, och vem vet, kanske det är en punktlig baby! Allt kan ju hända än idag, och väldigt fort bara det kommer igång. Men min magkänsla säger mig att det kommer dröja många långa dagar ännu... Och mitt tålamod är verkligen slut nu!
Ska försöka att inte deppa ner mig. Hon kommer ju så fort hon är redo, det vet jag. Och så tror jag inte på "husmorsknep" om att dricka nån viss dryck eller äta fem kilo färsk ananas eller springa i trappor.. Har ju redan provat skura bastun och det hjälpte inte ett skit, sov bara dåligt på natten på grund av att det värkte i kroppen. Nå, idag ska jag i varje fall baka upp en utgående jäst, samt dammsuga och skura golven förutom min sedvanliga promenad. Om det inte hjälper så då vet jag inte... Håller på och ger upp hoppet här! Fast det aldrig hänt att nån baby blivit kvar i magen, vad jag vet..
21 februari 2018
Vad man kan köpa i matväg för 80€, del 3
Nån kanske minns mina inlägg om "veckans två matkassar", eller vad man kan köpa för cirka 80€ i en matbutik. Del 1 kan ni läsa här, del 2 här. Idag när jag var på besök till min forna hemstad fick jag för mig att svänga in till K-Supermarket och göra veckans matinköp där. Lägligt nog blev summan strax över 80€, och jag tänkte att varför inte igen en gång dokumentera och följa upp vad man faktiskt får för den summan pengar på olika ställen. Tidigare har jag ju handlat på K-butiken här i Oravais, samt på S-butiken i Vörå och radat upp de inköpen. Nu råkade det ju återigen bli en K-butik, dock en lite större variant. Skulle framöver vara intresserad av att kolla vad man får för samma summa pengar på Minimani, Prisma och Lidl. Det får bli det här årets projekt!
Men nåja, here it goes...
Men nåja, here it goes...
Vad man kan köpa för 80€ (på K-Supermarket i Nykarleby):
- 2 kg potatis
- ett knippe bananer
- en påse avokado
- en påse spenat
- en ask vindruvor
- 2 paprikor
- 4 äpplen
- en färsk ananas
- en stor kartong ägg
- en förpackning fiskpinnar
- 2 påsar räkor
- 1 paket kyckling
- ett paket länkkorv
- en konservburk med ananas
- en liten flaska ketchup
- en tub senap
- hamburgerdressing
- kebabsås
- ett paket kaffe
- en teförpackning
- en burk salsasås
- 1 liter mjölk
- ett paket VOI
- en creme fraiche
- 2 burkar vispgrädde
- ett färskt bröd
- 2 paket bacon
- en bit rökt lax
- 2 paket malet kött
- rispiroger
19 februari 2018
Kanske den sista måndagen
Hej hopp i snödrivorna! Ingen bebis ännu, även om jag verkligen hoppats på att något skulle hända i helgen... Nu är det bara fyra ynka dagar kvar till beräknad födelse, och ni vet inte hur mycket jag önskar att det inte ska vara fler dagar än så... Det här är den sjunde måndagen jag är hemma efter att jag slutade jobba. Förstår verkligen inte vart tiden tagit vägen, då det där i årsskiftet kändes som en evighet till slutet av februari. På något vis har jag ändå lyckats fördriva dagarna, men nu måste jag nog säga att det får börja räcka. Hoppas att detta är sista måndagen jag ligger för mig själv på soffan och lyssnar på tvättmaskinens snurr!
Denna soliga men kalla måndag har jag planerat in en träff med Therese, förutom sedvanliga tvättmaskiner, disk och plock. Sen ska vi se om det blir en spelkväll med Louise också, innan dagen är över. Imorgon har jag kontroll vid HVC, som alla andra tisdagsförmiddagar (ni vet ju att jag tycker om rutiner!), och på onsdag kväll har vi styrelsemöte med NNSB. Annars gapar kalendern tom. Nu tycker jag faktiskt att ni ska hålla alla tummar och tår för att den här arma förlossningen kickar igång nån gång!
Denna soliga men kalla måndag har jag planerat in en träff med Therese, förutom sedvanliga tvättmaskiner, disk och plock. Sen ska vi se om det blir en spelkväll med Louise också, innan dagen är över. Imorgon har jag kontroll vid HVC, som alla andra tisdagsförmiddagar (ni vet ju att jag tycker om rutiner!), och på onsdag kväll har vi styrelsemöte med NNSB. Annars gapar kalendern tom. Nu tycker jag faktiskt att ni ska hålla alla tummar och tår för att den här arma förlossningen kickar igång nån gång!
Förutom att göra god frukost, hälsa på svärisarna i Kimo och gå på bio (med Madde) gjorde vi inte så mycket av intresse i helgen.
17 februari 2018
I min godispåse
Såg på en blogg här för en tid sen (nu minns jag inte på vilken, sorry!) att någon bloggat om vad de helst plockar i sin lösgodispåse. Under graviditeten har jag faktiskt varit extra sugen på lösgodis, så det har väl blivit några kilo sen i somras... Tänkte att det kunde ju passa ypperligt att berätta vilka karameller jag helst väljer till mitt fredagsmys. Sen kan jag säga att jag och Sebastian har heeeelt olika smak när det kommer till lösgodis, så är det jag som plockat hittar han sällan något som faller honom i smaken, och vice versa. Sådär kortfattat tycker jag bäst om sura godisar och lakrits/salmiak!
I min lösgodispåse hittas helst:
- Stora hallon-salmiakdöskallar
- Susu-pala
- Sura Colaflaskor
- Noitapilli
- "Triangelgul", alltså de där sura gula trianglarna från Remix-påsen
- King Kong
- Skolkritor
- Gamla bilar
- Sirkus Aakkoset, helst röd-svarta
- Punainen raketti/Kolaraketti
- Gröna kulor
- Lumipantteri och vanliga svarta Pantteri
- Colasnurror och regnbågssnurror, alltså de där "remmarna"
- Gammaldags lakrits
- Gott & Blandat, helst orange:a och lakritsarna
- BisBis
- Fazers Blå i papper
- Coladöskallar
- Amerikanska pastiller
- "Fladdermöss", alltså de där som är t.ex. svart-gula/röd-gula
- Bubs lakrits/jordgubb
- Missä X och Ässä Mix
Sen beror det ju förstås lite på var man plockar sitt lösgodis, och vad som finns i sortimentet. Tycker bäst om att plocka på Makuuni, för att de har så brett sortiment! Skulle jag vara tvungen att välja endast fem sorter, så är det nog sura colaflaskor, Susu-pala, skolkritor, Sirkus Aakkoset och "triangelgul" som skulle hamna i min påse. Perfekt blandning, om ni frågar mig! För min egen del skulle jag aldrig plocka med mig skumsvampar, M&M's eller de där små gröna/gula/röda "plupparna", men det är faktiskt sånt som Sebastian alltid väljer...
Hur är det med er då, tycker ni om lösgodis? Vilka sorter plockar ni alltid med er i påsen? Och finns det något ni INTE vill ha i er påse?
16 februari 2018
Inte alla fredagar är guld
Ni vet hur man brukar säga att fredag är veckans bästa dag? Det brukar jag också tycka, vanligtvis. Men idag har faktiskt varit ett undantag. Får väl skylla en del på min dåliga nattsömn och en annan på graviditetshormoner, men jag har nog verkligen inte varit på bra humör denna fredag... Kan väl inte säga att jag steg upp med fel fot, men hela dagen har varit mer eller mindre skit. Har ungefär legat i soffan och kollat avsnitt efter avsnitt av New Girl, ätit choklad, druckit te och lipat. Fick så lov att avboka en kompis-date för att jag kände att jag skulle vara sämsta tänkbara sällskapet. Hoppade i stället i ytterkläderna och gick en 20 minuters runda "runt kvarteret". För första gången på väldigt länge kändes stegen lätta och inget värkte! Borde kanske ha passat på att gå lite längre, men ville inte utmana ödet... Efter en lång varm dusch kändes det åtminstone liiite lättare att leva igen.
Sambon hade tydligen fattat att jag hade en dålig dag, så han kom hem med blommor och choklad. Precis vad jag behövde, med andra ord. Nu har vi nyss gjort "grillpanna" (krysspotatis och korvbitar, lyxigt värre...) till fredagsmiddag, och slappar i soffan kvällen till ära. Helgen är rätt öppen, antar att det är så det kommer vara nu framöver. Får helt enkelt leva en dag i taget!
Sambon hade tydligen fattat att jag hade en dålig dag, så han kom hem med blommor och choklad. Precis vad jag behövde, med andra ord. Nu har vi nyss gjort "grillpanna" (krysspotatis och korvbitar, lyxigt värre...) till fredagsmiddag, och slappar i soffan kvällen till ära. Helgen är rätt öppen, antar att det är så det kommer vara nu framöver. Får helt enkelt leva en dag i taget!
Han som i ena sekunden gör mig flyförbannad för att i nästa förtjäna alla kramar och pussar i världen <3
15 februari 2018
What I eat in a day
Ganska länge redan har jag lovat att jag ska göra ett "what I eat in a day"-inlägg åt er, men det har liksom bara glömts bort.. Men nu har jag då försökt dokumentera mina dagliga måltider åt er under veckans gång, och lagt till några gamla bilder för att komplettera. För tillfället är jag ju mammaledig, så mina matvanor är väldigt annorlunda från hur de brukade vara när jag ännu var i arbetslivet. Men ska göra mitt bästa med att försöka beskriva skillnaderna här också!
En helt typisk mat-dag brukar se ut som följande för mig:
Sådär vanligtvis brukar jag faktiskt undvika bröd så långt det går, eftersom jag är rätt glutenkänslig. Men nu under graviditeten har jag haft cravings på rågbröd, och ätit det så gott som dagligen. Dock reagerar min mage betydligt bättre på råg än på vitt bröd! Min favoritmacka är Tosi Tumma Reissumies som fått vara i brödrosten, med ost och gurka. Nu har jag ju också haft många gäster eller varit och hälsat på kompisar mitt på dagarna medan sambon jobbat, och då har det ju hänt sig att mellanmålet blivit av den onyttigare sorten, t.ex. bullar. Men det får jag väl jobba bort sen när babyn är ute... Det ska annars bli väldigt intressant att se hur min kropp reagerar på amningen. Har förstått att energibehovet blir större. Mitt i allt får jag börja äta lite mer lunch på dagarna ändå.. He lär jo vis se!
En helt typisk mat-dag brukar se ut som följande för mig:
Frukost vid 10-11 tiden, beroende på när jag kommit mig upp ur sängen. För tillfället har jag pippi på All Bran-flingor med mjölk och banan.
När jag ännu jobbade brukade jag väldigt ofta äta hemgjord fil med frukt och müsli till frukost...
... eller havregrynsgröt toppat med äppelmos/blåbär/hallon/rivet äpple, kanel och mjölk. Nu när jag är hemma brukar jag lägga till te/juice och rågbrödssmörgåsar också, för att hålla mig mätt längre.
Jag äter ingen lunch längre, utan ett mellanmål vid 13-14 tiden. Det kan t.ex. vara fruktsallad bestående av banan, äpple, kiwi, färsk ananas och vindruvor...
... eller kvarg, här med blåbär och hallon...
... eller en smoothie, här med hallon, mango och spenat. Men för tillfället är min smoothie-maskin sönder!
Är jag ännu hungrig så brukar jag göra rågbrödssmörgåsar eller toast till. Och så dricker jag alltid minst en halvliter vatten med!
När sambon kommer hem från jobbet brukar vi göra middag vid 17-18 tiden. Det brukar vara helt vanlig husmanskost, t.ex. makaronilåda...
... eller risgrynsgröt.
På kvällen brukar vi ännu äta något smått innan vi går och lägger oss, ett litet kvällsmål vid 20-21 tiden. Här åt jag lite överbliven kvarg, men det kan lika bra bli smörgåsar eller något gott, t.ex. glass (sorry not sorry).
Avokado med räkor och majonnäs är också en ny favorit på kvällsmålsfronten.
Den stora skillnaden i vad jag äter nu och när jag jobbade är nog att jag gått ned till ett mål varm mat om dagen. Och det passar min kropp så bra! I arbetslivet steg jag ju vanligtvis upp och åt frukost vid 7-tiden, så då var det helt naturligt att jag var hungrig vid 11 när vi serverades lunch. Till eftermiddagskaffet klockan 13 brukade jag dricka te, och sen kanske det bjöds på nåt kex eller bakverk, eller sen blev det över lite av barnens mellanmål (frukt, kvarg, smörgåsar, pannkaka, yoghurt, you name it..). Middags- och kvällsvanorna ser rätt lika ut i matväg som då jag jobbade.
Och ja. Det var väl ungefär hur en typisk matdag ser ut i mitt liv. Skulle vara kul att se vad ni andra äter om dagarna också!
14 februari 2018
Inte en helt vanlig vändag
Glad Vändag/Alla hjärtans dag på er! Den här dagen blev ju inte riktigt som jag hade planerat. Inga blommor eller chokladplattor i sikte.. Dock har jag fått spendera största delen av dagen med Sebastian, och vi har till och med varit på "romantisk middag", så inte alltför illa! Ska ta och dra hela historien för er i korthet, om hur det gick när vi fick åka in till BB och checka läget...
Den romantiska middagen avnjöts på.. RAX. Haha!
"Kanski do sko ta bort ede så it folk tror ja har med me nain förrymd mentalpatient!". Man tackar...
Försökte ta romantiska bilder på oss... Sebastian hatar att vara på bild, så jag fick passa på när han sov!
Så här blir det när han är vid medvetande, nämligen...
I morse hade jag en extra kontroll vid HVC-läkaren, med tanke på mitt höga blodtryck. Blodtrycket konstaterades vara helt okej, men vid ultraljudsundersökning kunde läkaren inte riktigt avgöra om flödet till navelsträngen var normalt eller inte. Så då gjorde hon en remiss åt mig, och så var det bara att ringa hem sambon och bila iväg till Vasa. Kändes nog lite fel att kunna gå in till förlossningen och ligga i CTG-kurvan i en timme utan större bekymmer. Det gjordes ett ultraljud efter kurvan, och allt var nog helt normalt. Babyn uppskattades till 3,4 kg, men verkade nog inte vara på väg ut ännu på en stund... Tyvärr. Så precis som vi gissade fick vi åka hem tillbaks! Då var vi lagom hungriga, så vi svängde in via RAX på hemvägen. Och sen vi kom hem har vi bara vilat och tagit det lugn. Nu är det väl bara att vänta lite till, och hoppas att förlossningen sätter igång av sig själv inom en snar framtid!
Så en sån vändag i år!
13 februari 2018
12 februari 2018
Madde hjärta Rico
I lördags fick vi vara med och fira bröllopsfest för en av mina bästa kompisar Madde och hennes Rico. De gifte sig i största hemlighet på sin årsdag i december, och valde att bjuda in till fest för sina allra närmaste nu i februari på Glasbruket i Vexala. Som ni redan hört så var det väldigt osäkert om jag och Sebastian överhuvudtaget skulle åka på festen, i och med mitt preggo-tillstånd.. Skulle ha blivit väldigt olycklig om jag missat festen, så tack och lov att vi kunde åka en sväng åtminstone! Det var en liten tillställning med bara de allra närmaste vännerna (släkten hade de firat tillsammans med på dagen), och stället var så fint pyntat och allt var bara riktigt mysigt. Vi blev bjudna på paj och sallad åtföljt av kaffe och tårta, Maddes bror och bästa vän hade ordnat lite program också. En riktigt gemytlig kväll! När övriga började söka sig ut i jacuzzin och bastun så smet vi hem för kvällen, trött och slut som jag var. Men tackar så hjärtanes för en fin fest! Tyvärr ville inte min telefon riktigt samarbeta i skymningsljuset, så bilderna är aningen suddiga.. Men ni ser väl vad de föreställer hoppas jag.
Tacopaj, lax- och räkpaj samt två olika sallader bjöds vi på. Gott!
Klassisk lek 1 - gästerna stiger upp på ett påstående som passar, och brudparet gissar vad de som stiger upp har gemensamt.
Tårtbordet. Mest hade jag och Louise nog väntat på biskvierna.. Mmmm!
Fin moussetårta med smörkräm runt!
"En mingelbild".
Klassisk lek 2 - vifta med skon på ett påstående som passar in på bruden/brudgummen.
Som avslutning hade programvärdarna ännu ordnat Hela havet stormar. Sebastian, som annars sällan ställer upp på något extra, var stolt när han NÄSTAN vann...
Vårt fina brudpar <3
Madde var så fin i sin klänning från E/S design.
Bordsdekorationerna föll mig precis i smaken. Dem hade brudens far fixat ihop!
Buketten fick jag fångat på bild också, tydligen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)