Jag är trött på min dåliga självdisciplin, som leder till att jag stoppar i mig massa onyttigt och nästan inte tränar alls. +10 kg sen samma tid förra år, hur fan gick det till?
Jag är trött på att vi bor så smått. Längtar ihjäl mig efter eget hus och en stor gårdsplan.
Jag är trött på att hela tiden städa och plocka undan här hemma. Men kan verkligen inte se på skiten, och om jag tänker att jag ska vänta ut sambon tills han tycker det är läge att torka spisen eller plocka undan skålar på diskbänken får jag nog vänta för evigt...
Jag är trött på vädret. Sen när snöar det fortfarande andra veckan i maj!?!?!?!
Jag är trött på att inga kläder i garderoben sitter bra på mig.
Jag är trött på mitt hår (tack och lov så ska jag till frissan på lördag!).
Jag är trött på att laga mat. Det blir bara samma rätter hela tiden. Alltså pasta och korv och annat inte-så-hälsosamt.
Jag är trött på att vattnet sprutar över halva badrummet när vi duschar. Vi borde verkligen byta ut duschdraperiet mot en duschvägg!
Jag är trött på att jag alltid vaknar 2-3 gånger per natt och sen inte får tag i sömnen på minst en halvtimme.
Jag är trött på att vi aldrig får bokat nån södernresa till hösten.
Jag är trött på den här bloggen. Har nog funderat en eller två gånger om jag ska ta mitt pick och pack och dra härifrån. Har inget vettigt att skriva och sen när jag väl kommer mig för det så är det ändå ingen som kommenterar. Känns lönlöst.
Jag är trött på sambons bilbekymmer (som vi inte kan så mycket åt).
Men allra mest är jag nog trött på att det aldrig blir nån klarhet i min jobbsituation till hösten. Aldrig tidigare haft sån här ångest som jag har nu, när det kommer till sysselsättning. Och finns ju inte ett skit jag kan göra åt saken. Kanske det som stör mig mest av allt. Måste bara sitta snällt och vänta. Hoppas. Tro att det ordnar sig. Le och vara trevlig. Och så vänta lite till. HAR JAG SAGT ATT JAG HATAR ATT VÄNTA?!
Hoppas så att saker å ting ordnar se för de. <3
SvaraRaderaKraaaam ❤️
SvaraRaderaVet hur jobbigt det är att inte ha klarhet i sin jobbsituation... Hoppas det löser sig, kram!
SvaraRadera<3
SvaraRaderaDu har åtminstone ett riktigt jobb. Du har en bra utbildning. Du har en sambo att dela ditt liv med. Sluta klaga! Jag är för tillfället arbetslös, har annars "utlokaliserat arbete", får alltså jobb via en socialhandledare, och 8 euro per dag då jag jobbar. Har förstås pension osv så jag klarar mig, men ändå. Pensionär när jag är i din ålder. Skitkul. Plus att jag har enorma svårigheter med att acceptera mig själv pga en del problem jag inte själv bett om, men som är livslånga.
SvaraRaderaVisst finns det minst lika många positiva saker i mitt liv, men den här gången kände jag nu bara för att klaga lite. Ja, jag har ett jobb, men bara för ett år i gången. Och det är inte så roligt när man gärna skulle önska sig vidare i livet småningom.
RaderaDu har all rätt i världen att vara ledsen, ha ångest och vara trött på livet. Inget är för smått, även fast andraa har "större" bekymmer betyder det int att fu int får ha leidon på dinn egen situation. Det är HELT OKEJ. Och det kommer att vända. Det lovar jag. Angående vad duu skriver om matvanor och att du väger mer i år än förra året, så tycker jag att det är helt normalt och inget du behöver ta stress över. Man ska inte mäta sig i vikt. Du är inte siffror. Inte vikt, ålder, lön. Inge såmt mäter vem du är och vad du är värd. Om man dessutom har det psykiskt tungt så är det inte konstigt att vikten varierar och det är inget du bör ta stress över. Se till att må bra i själen först.
SvaraRaderaH. Råkade bara hamna in här, kände igen ditt namn och hoppas jag kan få dig att känna dig ens litelite bättre. Hoppas det vänder för dig snart!
Tack så mycket för dom snälla orden! Jag hoppas också att det snart ska kännas lite bättre.
Radera