Mera matinspiration

Jag vet inte om det var nån av er som överhuvudtaget tyckte det var intressant med "en vecka i matbilder" som jag publicerade för några veckor sen (klick), men för min egen del tycker jag alltid det är roligt att se och läsa om vad andra äter. När inspirationen tryter kan man ju alltid gå tillbaka och hitta nån bortglömd, smarrig maträtt. Så här kommer några till matbilder, från gångna veckor!

 Blomkålssoppa med bacon.

 Ostfyllda köttfärsbiffar med pasta, eller "Fartig färs" som receptet egentligen heter!

 Chorizopasta. Recept på väg!

Fiskpinnar, potatismos, gräddfilssås (gräddfil, curry och gurksallad) och smörslungade morötter.

 Kyckling i sötsur sås (köpis), couscous, salladsblad och körsbärstomat.

Gammal hederlig korvsås, potatis och riven morot.

Britax Go Next recension

Bloggade redan i januari om vår vagn (klick), en Britax Go Next kombinationsvagn, men nu tänkte jag ge er en liten recension efter flera månaders flitig användning. Nu har vi ju hittills bara använt liggdelen och babyskyddet på chassit, så sittdelens recension får ni i ett senare skede. Överlag måste jag säga att jag är väldigt nöjd med vagnen, det är nu bara några småsaker som stör mig, men säg nu den vagn som är perfekt!? Ska ta och dela upp i olika kategorier till att börja med, så avslutar jag sen med en plus/minus-lista. Rekommenderar att ni klickar in er på länken ovan och läser om vagnens olika funktioner, så behöver jag inte förklara dem desto mer här nedan!

UTFORMNING:

Tycker att vagnen är väldigt enkel och stilren i sig, den gråa färgen är snygg! Storleksmässigt är den ganska liten och smidig, men samtidigt rymlig inuti. Höjden är bra, då man inte behöver böja sig så långt ner för att komma till barnet. För mig som är 167 cm lång är det riktigt perfekt höjd på liggdelen! Med babyskyddet på blir det lite lägre, då man bör ta bort plattan/adaptern till liggdelen och klicka direkt på chassit. Handtaget är ställbart i flera olika lägen. Vagnen är utrustad med en stor varukorg undertill, som rymmer ungefär två butikspåsar med varor. Verkligen toppen! 

Tycker också om att liggdelen har en "vädringslucka" bakpå, med inbyggt myggnät. Super när det är varmt och man vill vädra lite under promenaden! Suffletten, eller solskyddet, går också väldigt långt ner (ungefär över halva hålet i vagnen), vilket är praktiskt både vid solsken och vind. Vagnens lock/överdrag har också en flik som går att vika upp så det nästan möter solskyddet. Mycket bra! Dessutom finns det små fack, både på liggdelens utsidor och på insidan, dit man enkelt kan sätta små saker, såsom nycklar, pengar, sockor som ungen sparkat av sig... Vagnen är också utrustad med reflex, både på handtaget, framhjulen och på varukorgen.

Solskyddet nerfällt till max.

HANTERING:

Har ju kanske inte så stor erfarenhet av barnvagnar, men detta är nog definitivt den lättaste vagnen jag nånsin styrt! Den väger verkligen ingenting (enligt Britax' hemsida väger den endast 13 kg), och när man skuttar den på asfalt eller vanlig grusväg känns det som om man skulle åka i nerförsbacke eller medvind hela tiden. På grund av de svängbara framhjulen är det också väldigt enkelt att styra vagnen, den tar sig fram på de knepigaste ställen utan någon som helst ansträngning. Ett litet minus är att vagnen drar åt det håll dit vägen lutar, just eftersom "hjulen svänger med vägen". Dämpningen/fjädringen är bra och vagnen har ett bra "gung". Åtminstone min dotter sover alltid väldigt skönt i vagnen då vi promenerar! Ett litet minus är att liggdelen känns lite lös, så när man kör på hårt underlag skallrar det ganska ljudligt när den slår mot plattan på chassit. Sebastian har försökt fixa det med möbeltassar, men det hjälpte bara pyttelite.. Överlag kan man säga att vagnen tar sig fram på de flesta underlag. Ska skriva lite mer om hjulen i egen kategori!

HJUL:

Vagnen har två olika hjul - framtill två lite mindre, punkteringsfria, svängbara däck, och baki två fasta, större lufthjul. Framhjulen är låsbara, något som visat sig vara bra i viss terräng! Överlag tycker jag att vagnen tar sig fram bra på de underlag vi testat. Snö och is var inga som helst bekymmer, medan snöslask och lite högre snökanter krävde att man låser framhjulen. Då funkade det riktigt bra. För det mesta skuttar jag på asfalt och grusväg, och det är inga som helst bekymmer, bara det inte är för stort grus. På infarten till Sebastians föräldrar har de väldigt stort crossgrus, och det tycker jag är lite väl skumpigt att köra på.. Då brukar jag "köra på bakhjulen", alltså lyfta upp lite i framändan så det inte ska skallra och skumpa så mycket. Sand har vi också provat, men det var nog störtomöjligt att ta sig fram i! Vi fick helt enkelt svänga på vagnen så att vi drog den med de större hjulen, och de mindre bara hängde med. Ändå behövdes två personer, och det var tungt. Så rekommenderar inte att köra i sand nån längre sträcka!

Vi har nyligen köpt terränghjul som tillägg till vagnen (Britax Go Next Country Wheels), för att kunna köra på lite svårare underlag, såsom i skog och på större grus. Har bara testat några få gånger, men åtminstone på skogsstig och på svärföräldrarnas infart gick det hur smidigt som helst med de större hjulen! Dock så är jag inte alls förtjust i hur klumpig och svårstyrd vagnen blev, i och med att det är fasta hjul, som lufthjulen bakpå. Får se om jag vänjer mig, eller om jag ändå föredrar vagnens originalhjul i vardaglig användning. 

Med terränghjulen frampå.

IHOPFÄLLNING/BYTE AV DELAR:

Vagnen är väldigt lätt att fälla ihop och växla mellan de olika delarna (sittdel, liggdel, babyskydd). Till liggdelen används en "platta" som fästs på chassit, och så trycker man helt enkelt liggdelen på plats. Babyskyddet klickar man rakt på chassit med hjälp av adapters i båda sidorna. Vagnen fälls ihop genom att ta bort liggdelen, böja handtaget bakåt samt vika ihop chassit (görs enkelt med att hålla in två knappar på sidan av chassit). Det här tar kanske tio sekunder att göra, och dessutom väger chassit nästan ingenting - bara 9 kg, så det är inga problem att lyfta i och ur bilen. Det som däremot är lite problematiskt är att ihopvikt så passar inte liggdelen ovanpå, utan måste sättas på sidan om chassit, på grund av att handtaget kommer mitt i den ihopvikta vagnen. Vilket kanske är negativt om man har väldigt liten bil. Vi har en Audi A6 med väääldigt stort bagageutrymme, men ändå blir det fort fullt där med vagnen. Visserligen går det nog att vika handtaget framåt i stället, och sen lyfta på liggdelen "löst", men då blir ju vagnen betydligt längre ihopvikt.. Så det är väl hur man vill göra bara! Överlag är jag ändå väldigt nöjd med hur enkelt det är med både ihopfällning och att byta mellan delarna. 

TILLBEHÖR:

Vi fick med både regnskydd, myggnät samt åkpåse till babyskyddet då vi beställde vagnen. Och alla har vi haft användning för! Den tjocka åkpåsen till babyskyddet passade perfekt åt vår vinterbaby, speciellt under vårvintern då man kunde börja lämna bort ytterkläderna och bara "droppa ner" henne i sovpåsen när vi skulle i bilen. Då var det inga bekymmer ifall hon somnat och man behövde förflytta henne snabbt! Regnskyddet har jag bara behövt använda två gånger hittills (helt otroligt fast vi bor i Finland!), men det var väldigt enkelt att dra över vagnen och skyddade bra. Dock hade jag kanske önskat en liten extraflik eller ett "tak" så det inte droppar in i vagnen, ifall det regnar hårt. Myggnätet är jag tyvärr inte riktigt nöjd med, kanske har det att göra med att det är Brio (köptes upp av Britax) och därför inte passar helt perfekt. Åtminstone får jag inte det att sitta riktigt bra på vår Go Next! Både regnskydd och myggnät kommer i två svarta, små påsar, som enkelt går att fästa på chassit med hjälp av insydda kardborreband. Väldigt praktiskt att ha med sig hela tiden, då vädret kan svänga rätt snabbt i vårt land.. Jag fick också en vagngardin i present av en kompis, och den har vi använt flitigt! Fäster den enkelt med hjälp av ringar på liggdelens båge, och så brukar jag vika in den på solskyddet när jag inte använder den. Skyddar bra mot både sol, vind, insekter och ljud!

Med regnskydd på.

Plus och minus med Britax Go Next:

- Framhjulen för små och hårda i svårare terräng

- Liggdelen "racklar"/skallrar när man kör på större grus

- Tar mycket utrymme i bakluckan, då liggdelen inte går att ha ovanpå chassit
+ "Liten och nätt", snygg utformning!

+ Väldigt lättkörd, väger nästan ingenting och svänger 360 grader
+ Lätt att byta mellan delarna och fälla ihop
+ Höjden på liggdelen är ganska hög
+ Framhjulen går att låsa om det behövs
+ Solskyddet kommer väldigt långt ner, och med hjälp av fliken på "locket" på vagnen går det att stänga åt hålet i vagnen nästan helt
+ Många fickor att sätta saker i både inuti och på utsidan av vagnen (om än jag önskat att de hade dragkejdor)
+ Ventilationshål bakpå vagnkåpan med inbyggt myggnät

Ska jag ge vagnen ett betyg (liggdel och babyskydd) så får den 8/10 möjliga!

Sista måndagen i maj

Det är helt otroligt hur tiden rusar iväg! Nu har det redan blivit sista måndagen i maj, och juni knackar på dörren. JUNI!? Var det inte nyss januari, och jag gick här hemma och väntade och stånkade och stönade? På tal om det, så har jag tänkt en hel del på skillnaderna mellan att vara mammaledig medan man går och förbereder sig på babyns ankomst, och sen när barnet väl är hemma.. Finns inte många luckor att göra sånt man borde eller känner för längre, utan det är nog dotterns klocka som styr mitt liv hädanefter! Kan nog ibland sakna den tiden, även om det var otroligt påfrestande och jobbigt att bara stryka omkring här och vänta och längta.. Det jag saknar mest är 1. Sovmorgon 2. Läsa böcker innan läggdags 3. Att kunna åka nånstans utan att behöva planera och packa i flera timmar... Men överlag är nog livet mycket roligare nu, när vi är tre i hushållet. Skulle inte byta ut Eleonores ankomst mot någonting i världen!

Sådär överlag "mårar vi åpåå" som vanligt bara. Har inga stora planer för den här veckan heller. Måndagar brukar vi mjukstarta med att inte ha så mycket på agendan. Oftast har vi ju flängt land och rike runt eller annars bara haft mycket gäster eller program om helgerna, så det behövs en vilodag emellan för att återhämta sig. Gäller både mor och dotter!

Här kommer några bilder från dagar som gått:

 Bästa stunderna är kvällarna på soffan med lilla familjen <3

 Nu har jag lasagne så jag klarar mig en tid framåt! 

 Det händer inte ofta, men ibland somnar dottern faktiskt till natten i min famn.

 Fick förlovningsdagsrosor av sambon.

 Gjorde en sån fräsch, somrig sallad i fredags, att jag bara måste tipsa er: Salladsmix, gurka, körsbärstomat, vindruvor, jordgubbar, avokado och bondost. Väldigt gott!

 Vi hade pizzaperjantai på fredag. Inte lika gott som mamma och pappas pizzor gjorda på grillen, men väl godkänt ändå!

 På lördag testade vi våra nya country wheels till vagnen. En vagnrecension är på inkommande!

 Eleonore fick spendera lördagskvällen med mommo och moffa, så att mor och far i huset fick fira på Strampen. Sangria måste ju vara det godaste som finns!

 Till förrätt tog jag en toast Skagen. Smarrigt värre!

 Min huvudrätt var kyckling med chevréost och batatfranskisar.

 Till efterrätt valde jag givetvis Pavlova, en Strampen-klassiker!

 På söndag for vi och skyttade lite lerduvor, Sebastian, Niklas, Elin och jag.

 Svärföräldrarna hade under tiden fixat ihop middag åt oss (och vaktat den sovande dottern). Mums!

 Liten blir stor! Igår testade vi att ta bort babynästet ur sängen, då det verkat som om Eleonore har det lite trångt för armarna. I natt har hon sovit så här då, och bra gick det!

Flitig gymmare.

Ha en skön vecka, hörni!

Saknad

 

Hon, som nästa år stått vid min sida i 15(!) år.

Hon, som jag alltid kan vara mig själv med.

Hon, vars förstfödda jag är fadder åt.

Hon, som blev äventyrlig och flyttade ut i världen.

Hon, som jag saknar varje dag.

<3

Puhutaan suomea

För några dagar sen fick jag en kommentar av Marina angående mitt finskapratande med dottern. Frågan löd som följande: "Du hade visst en tanke om att prata finska med bebisen när den kom eftersom du är tvåspråkig? Hur blev det med den saken? Är själv tvåspråkig och har funderat på hur det skulle vara att inte prata sitt modersmål/känslospråk svenska med barnet för att istället hjälpa dem med finskan." Det ska jag ta och svara på nu!

Första veckan med Eleonore blev ju lite kaotisk, i och med att vi hamnade att vara på intensiven med henne. Då skänkte jag inte ens finskan en tanke, men så fort det närmade sig hemfärd påminde Sebastian mig om att jag ju lovat att jag ska prata finska med dottern. Och visst, han hade ju rätt, så då började jag! Till att börja med var det väldigt svårt, speciellt när sambon var hemma om dagarna och vi pratade svenska sinsemellan. Men så fort vi lämnade på tumis, Elle och jag, så började finskan komma mer och mer naturligt.

I dagsläget pratar jag fullständigt och enbart finska med henne när vi är för oss själva. Kommer det (svenskspråkiga) gäster eller är vi nånstans där det mest pratas svenska, har jag nog lite svårt att hålla mig till finskan.. Så det jobbar jag på ännu! Dock känns det som om det blir mer och mer naturligt att prata mitt "andraspråk" med henne oavsett omgivning. Min pappa, som från början är helt finskspråkig, pratar också finska med henne. Men tyvärr så träffas vi ju inte så ofta, kanske bara en gång varannan vecka.

Har funderat mycket på det här med att finskan inte är mitt modersmål eller känslospråk, och hur det kommer gå framöver. Just nu är det ju väldigt enkla ord, fraser och meningar jag pratar med dottern, och eftersom jag inte får nån respons av henne ännu vet jag ju inte hur mycket hon tar in. Men tänker hålla hårt på att hon ska lära sig finska från mig, och inte behöva kämpa sig igenom det i skolan, såsom sin far och många andra här i trakten. Vissa ord jag använder är nog svenska, t.ex. säger jag mamma ja pappa (inte äiti & isä), och många gånger blir det lite blandspråk, som "mamman golla tyttö" eller "papan söpö flicka". Sen huruvida jag fortsätter prata finska med henne ännu när hon blir större, det är en femma jag får ta tag i senare... Har också planerat att läsa finska böcker åt henne, samt att hon ska få titta på finska barnprogram om några år. Då tycker jag ändå att hon borde ha en ganska bra grund!

Summa summarum: Det är inte helt enkelt att hålla sig till finskan, då svenskan är mycket starkare och mer representerad i vardagen för mig. Men ändå går det betydligt lättare än vad jag hade föreställt mig, bara man håller hårt på det man bestämt sig för.. Och sen påminner nog Sebastian mig fort ifall jag svänger över till svenska med henne! Så va ska itt he vaar bra enno. Hoppas i varje fall på ett tvåspråkigt barn genom att göra henne denna "tjänst" redan från liten.

Tolv veckor

Kan ni förstå, att idag har den här lilla damen varit med oss i tolv veckor redan? Vart tar tiden vägen...

 Igår grillade vi för första gången i år. Smarrigt värre!

Hej kompisar! Tänkte bara passa på att slänga in ett snabbt torsdags-hej så länge Eleonore tupplurar här bredvid mig. När hon vaknar ska vi småningom packa i bilen och åka iväg till dagis för att hälsa på. Det har nämligen serverats lasagne idag, vilket är min absoluta favoriträtt på dagis. Grejen är den att köksan går i pension om några veckor, så måste ju absolut passa på att köpa hem lite av "sista lasagnen". Snyft! 

Den här veckan har vi inte haft alltför mycket program inplanerat, vilket varit skönt. På tisdag träffades vi igen med "Picknick-Mamas", denna gång vid Kaffistogon här i Årvas. Tyvärr hade vi inte riktigt lika tur med vädret, men fick nog ändå timmarna att gå med diskussioner och något gott att plocka i oss.

Dottern har redan hunnit bli 12 veckor, och det märks att hon växer och lär sig. Tycker det är något nytt som uppenbarar sig varje dag! De senaste nätterna har faktiskt varit betydligt lugnare, vet inte då om det faktiskt hjälpte att vi köpte en större tutt (6-16 månaders) eller om hon bara hade några dåliga nätter på grund av utvecklingsfas.. Nåja, den som lever får se hur det går framöver!

Idag är det förresten ingen vanlig torsdag, utan min och Sebastians förlovningsdag! Vill ni läsa om hela det spektaklet kan ni göra det hääär. På lördag kväll kommer min mamma och pappa hit och natta lillan så vi får åka iväg på datenight till Strampen i Vasa. Tänker att jag samtidigt kan fira att jag fick fastanställning. Livet är allt bra just nu!

Fjorton år med Mimmi

Min dator har börjat krångla lite när man startar den, och givetvis är jag rädd att den ska krascha närsomhelst. Grävde därför fram min externa hårddisk och säkerhetskopierade senaste årets bilder dit, ifall det skulle hända något med datorn. Där på hårddisken finns det många roliga minnen sparade, ska jag säga er! Har bilder så långt bak som från 2005, vilket torde vara året jag fick min första egna digikamera. När jag förde in 2017-2018 bilderna passade jag därför på att plocka ut en bild på mig själv från varje år det fanns bildmappar på hårddisken (det var inte lätt, ska ni veta!). Och här ska ni få se nu då, fjorton år med Mimmi:

2005 i pariserhjulet på Powerpark. Fråga inte varför jag ser så ledsen ut?! Kanske jag var höjdrädd...

2006 i högstadiets korridor.

2007 när jag och min pojkvän Kim var get-skötare, haha!

2008 på morsdagslunch vid Pavis med syrran och kusin Felicia. Skrattade så jag tänkte dö åt den här bilden!

2009 med Madde på Årvas ABC. Those were the days! (å lika grann e vi än!?)

2010 då jag blev kombistudent.

2011 när jag och Tees loosade i musicquiz och måste dansa på biljardbordet vid Netti.

2012 på Rapakunkku i Jepo i splitterny kördräkt. Saknar verkligen jokkistiden!

2013 på klassresa i Split, Kroatien.

2014 varmaste sommaren i mannaminne och photoshoot med Maria nere vid Lavan. Än idag är detta en av mina favoritbilder på mig själv!

2015 villaavslutning i Pensala i min sprillans nya Odd Molly-kofta.

2016 i Las Vegas, USA, när jag fick prova hårförlängning.

2017 och förlovningsfotografering vid Kyroboas med Maria.

2018 och min lilla kärlek, viktigaste personen i världen, som förändrade hela mitt liv <3

Å he va he, 2005 till 2018! Har också tidigare gjort ett inlägg med mina gamla skolfoton, det inlägget kan ni se hääär. Tyckte det var riktigt roligt att gräva i bildarkivet, och hade väldigt svårt att välja en bild per år till detta inlägg.. Vem vet, kanske det kommer en fortsättning nån gång!

Fem långa år av väntan

Ikväll firar jag tillsvidare anställning som barnträdgårdslärare med föreståndaruppgifter! Skååål på he! 

Crazy nights/nappens vara eller inte vara

Ni vet ju att jag tidigare "skrutit" över att dottern sover så bra? Att jag nästan varit orolig att hon sover för mycket? Visserligen sover hon fortfarande vad många säkert anser som "bra", men i mina ögon har det nog gått bakåt lite de senaste veckorna.. Tidigare sov hon lätt sex till åtta timmar i streck utan att vakna på natten, och jag kände efter ett tag att jag äntligen kunde börja slappna av lite och själv också sova bättre. Vaknade nämligen först av minsta lilla grymt och gry, så trots att Eleonore sov mellan 21 och 6 så hade jag själv bara lyckats få två-tre timmar sömn i taget. Är dessutom en sån som har väldigt svårt att få tag i sömnen, och vaknar av minsta lilla.

Nå, nu har lilldamen börjat med en ny "nattrutin", som mamman i huset inte är särskilt glad över.. Hon somnar fortsättningsvis riktigt bra där runt klockan nio på kvällen, men sen vid halv ett-ett tiden börjar tutten (nappen alltså, så ni fattar vad jag menar framöver!) falla ur munnen med 10-15 minuters mellanrum. Och jag håller på att bli galen. GALEN! Eftersom hon fortsättningsvis har fast ögonen = sover, så vill jag inte ta upp och mata henne, utan ligger i stället själv och lyssnar när tutten faller och hon börjar gnälla/gny/grymta, och går upp och sätter i den tillbaks. Igen och igen och igen. Runt klockan tre brukar hon slå upp ögonen och då går jag och matar. Vanligtvis sover hon då två till fyra timmar utan uppvak eller att tappa tutten, och så matar jag igen vid 6-7 tiden. Sen brukar det vara lite knepigare att få henne att somna om, så brukar lyfta babynestet bredvid mig i sängen så jag kan hålla handen på tutten så jag inte behöver springa omkring som en idiot. Vid 9-10 tar vi morgon sen då, och dottern är pigg som en mört medan modern ser ut som en zombie...

Tur att man är söt...

Har ni några tips på hur jag ska ta mig ur detta!? Känner att jag inte vill avvänja henne från tutten, för då börjar hon suga på tummen i stället (vilket hon redan gör tidvis). Tutten kan man ju slänga bort eller ge åt jultomten när tiden är inne, men hur avvänjer man ett barn från tummen? Inte lika lätt, tänker jag.. Har försökt ignorera henne när tutten faller ur munnen för att kolla om hon hittar ro utan, men det går inte, då börjar hon gråta och det tar ännu längre att få henne att lugna sig och suga fast. Ibland kan det gå om hon somnat efter matning utan tutt, men i något skede vaknar hon ändå och ska ha den.

Som jag redan sa så har jag väldigt svårt att få tag i sömnen, både på kvällen, och om jag blivit väckt av något. Igår kväll gick vi och lade oss vid elva, och tolvtiden tappade hon tutten första gången. Sen igen klockan ett, och två timmar framåt med 5-20 minuters mellanrum. Vilket alltså resulterade i att jag sov ungefär en timme mellan elva och tre inatt. Gissa vad det gör åt humöret! Och jaja, jag veeeet att jag ändå är lyckligt lottad som behöver gå upp bara två-tre gånger per natt för att amma, det är ju många som matar fem-sex gånger per natt också.. Men ändå, blir så uppgiven och trött och slut av att springa upp och sätta i tutten i tid och otid. Och nej, jag vill inte ha dottern sovande mellan oss hela nätter, även om jag nog vet att det skulle hjälpa bort springandet till hennes säng. Och Sebastian är inte till någon hjälp överhuvudtaget, för han skulle knappast ens vakna av brandalarmet...

Idéer?

Viisi asiaa jota et minusta tiennyt

Ni vet ju att jag tycker om att berätta saker för er som ni inte vet om mig. Tänkte att det var en stund sen sist jag "avslöjade" något åt er (den senaste listan är från februari). Så här kommer det igen, fem saker ni kanske inte visste om mig:

1. Läser alltid texterna på bio på finska. Vet inte varför det blivit så, men alltid när jag går och ser en film på bio läser jag den finska texten. Kanske det är för att den är högst upp, eller för att jag känner att jag behöver träna på finskan. Hursomhelst så känner jag att det är en bra grej, och inget jag kommer sluta med i första taget.

2. Har ridit sen jag var fem år gammal. Vi kan väl säga att jag varit en "hästtjej" hela livet. Nu börjar det nog kännas att jag inte suttit på en häst på nästan ett år.. Sen Elli dog och jag blev mer och mer gravid vågade jag inte mig upp på nån häst, men nu måste jag nog säga att jag börjar ha lite abstinens. Mellan att jag var ungefär nio och nitton tränade och tävlade jag aktivt, flera gånger i månaden, för att sedan trappa ner och bara hobbyrida ute i terräng. Och det är nog den delen jag saknar mest! Skulle dock inte vilja ha egen häst, utan nöjer mig bra med att låna nån annans.

3. Hade svåra solexem när jag var liten. När det var som allra värst, där runt 9-10 års åldern ungefär, så kunde jag inte vistas utomhus utan långärmat när det var soligt. Väldigt jobbigt för mig som alltid varit svettig och varm av mig! Minns att jag smörjde med stark kräm i speciellt arm- och knävecken, men ändå kliade det något fruktansvärt. Har än idag problem i södern om jag inte smörjer med 50-solkräm på just de ställena där jag var känslig som liten. I 20-års åldern visade sig sen mina solexem som vita pigmentfläckar i huden. Men dem råder jag nuförtiden bot på genom att äta Dermosil's Solistica-solpiller från april till september. Har knappt några fläckar längre, och blir snyggt brun i huden. 

4. Jag är lite rädd för vatten. Alltid när jag är på ett nytt badställe tvekar jag en stund att gå i vattnet om man inte ser bottnen. Skulle t.ex. aldrig åka på en båtutflykt och hoppa i vattnen från båten, om jag inte är säker på att det inte finns några konstiga föremål där under ytan.. Har också väldigt obehag för geggigt botten och mycket sjögräs, huvvadåda! Tycker heller inte om att dyka, eller att tvätta ansiktet, för att jag upplever det som obehagligt att ha huvudet under vatten/få vatten på ansiktet. Kanske har att göra med min klaustrofobi? 

5. Sover överlag väldigt dåligt. Jag har, så länge jag kan minnas, både haft svårt att somna, och lätt att vakna. Det kan ibland ta upp till två timmar innan jag hittar ro och faller i sömn. Sen vaknar jag givetvis av minsta lilla ljud, och då förstår ni att det är svårt att somna om.. Så ni kan ju gissa hur det är nu när jag har en baby vars minsta lilla ljud jag reagerar på nattetid! Stiger upp tjugo gånger och sätter i tutten som fallit ur munnen... Precis när jag håller på att somna om från att ha satt i den en gång, så faller den ur igen. Så trots att mitt barn sover 6-7 timmar i sträck, kan jag inte säga att jag sover bra om nätterna!

Fredag igen

Jag vet inte hur det är möjligt, men för tillfället känns det som om livet består av endast måndagar och fredagar. Så var det ju så länge jag var i arbetslivet, vilket ju kanske är förståeligt då man fyller vardagarna med jobb och sen program kvällstid. Men nu när jag mest är hemma om dagarna hade jag förväntat mig att tiden skulle söla sig fram och veckorna skulle kännas evighetslånga. Tänk vilken tur att jag hade fel!

Eleonore har redan hunnit bli 11 veckor. På ett vis känns det som om det var igår vi kom hem med henne från BB och inte visste ett skit vad vi skulle göra (eller nåja, nog visste vi ju ungefär ditåt men...), på ett annat som om hon alltid varit med oss. Det är så roligt att se hur hon utvecklas för varje dag som går! För tillfället sover hon inga "supernätter" längre, men det går nog bra i alla fall. Värmen har nog lite stört både dag- och nattsömnen, så det var tacksamt med lite svalare väder nu i slutet av veckan, måste jag säga.

Ni kanske undrar vad vi haft för oss den här veckan? Det ska jag berätta för den som undrar. På måndag gjorde vi inget särskilt, utan tog det lugnt här hemma bara. För tisdagen hade jag smitt planer med några andra mammor och barn, som jag träffat via föräldraförberedelsekursen vi gick i höstas. Det visade sig vara ganska klokt att göra en efterlysning här på bloggen! Vi packade i våra bilar och träffades vid Hällnäs-hamnen för en kort vagnpromenad och lite picknick. Det var riktigt trevligt att umgås och prata med folk i samma situation! Och barnen skötte sig åtminstone någotsånär exemplariskt..

Picknick-mamas!

På onsdag åkte jag och lillpinglan till Nykarleby för att hälsa på min mamma som var sjukskriven på grund av ryggen. Min kusin Heidi var också där och vi fikade med supergoda Skorpan-bullar och pustade åt värmen (30 grader I SKUGGAN!!!). Passade på att åka via butiken på hemvägen också för att fylla det alltid så tomma kylskåpet.. Igår hade jag igen stämt en mamma-babyträff, denna gång med Madde och lilla Edvin. Vi fick timmarna att gå lätt med att prata och gå på en timmes promenad i blåsten. På kvällen var jag på välbehövlig massage och Sebastian fick underhålla dottern så länge.

Gissa hur skönt att ligga och sola på balkongsoffan medan dottern sov. 35 grader varmt!

För tillfället sover lillan sin förmiddagstupplur här på soffan, och jag väntar hit min faster Eija, som ska komma på besök. Sen blir det vagnpromenad och sedvanliga fredagsvårrullar i väntan på sambon. Trevlig helg på er!