När hon fick sitt namn

Igår, söndag, fick hon sitt namn, vår dotter. Vi ställde till med dop vid församlingshemmet här i Oravais, i och med att vi bor så smått, och inte ville belasta nån av våra familjer med att städa och ställa hemma hos sig. Smörgåstårtorna hade vi gjort själva, men tårtor orkade jag inte fundera på, så doptårtan och en låda biskvier beställde vi av duktiga Tina på FlowerCake. Till faddrar valde vi våra syskon, Niklas och Kati, och sen min kompis Madde som verkligen varit mitt största stöd genom allt de senaste två åren.

Vår lilla familj, mitt allt <3

Foto: Madde

Poserar med faddrarna..

 Tårtan var så otroligt fin! Och smarrig med smak av hallon och citron.

Namnet då? Eleonore Anja Maria Järnström ska hon heta. Tänkte att jag kan passa på att förklara namnen lite, hur vi tänkt och var de kommer från. Eleonore (uttalas Ele-å-nåår) är en försvenskad version av engelska Eleanor. Det var faktiskt Sebastians förslag, och kommer från filmen Gone in 60 seconds. Men vi tyckte inte riktigt det skulle funka på vår dialekt med engelska uttalet Ele-nåår. Vet precis hur det skulle ha blivit framöver! "Kombär do no, Ele nåår?" (kommer du nu, eller när?"). Så därav stavningen! Flera har påpekat att det är svårt, och undrat varför vi inte döpte henne till Ellinore istället. Nå, kanske för att jag inte tycker om det namnet... Ville ha ett lite ovanligare tilltalsnamn.

Foto: Madde

 Det fina blomsterarrangemanget var gjort på Sunds trädgård, beställt av min mamma.

Sen angående mellannamnen.. Anja kommer från min farmor och var det mellannamnet som vi hade svårast att enas om. Maria var en självklarhet då det varit med i min släkt flera generationer bakåt, och så heter också min svärmor det (jaja, jag veeet att det blir dumt sen när jag och Sebastian gifter oss och det finns två Maria Järnström, men det är ett senare bekymmer!). Andra namnet skulle alltså passa med Maria, och det tyckte jag att Anja gjorde. Dock hade jag velat modernisera och stava Anya med Y, men där fick jag ge mig..

Sen vet vi ju att kärt barn har många namn, och i och med att Eleonore är ganska långt har vi nog redan hittat på smeknamn. Elle kallas hon mest, men sen har jag nog en del andra namn också som dyker upp här hemma nu som då.. T.ex. Lillon, Ellon-Bellon, Gumman, Lollon, Gollon, Bellon, Mojjon.. Ska bli intressant att se vad hon själv kallar sig när hon börjar prata!

Trygg i pappas famn.

Foto: Madde

Hur gick dopet då, kanske ni undrar? Över alla förväntningar! Dottern sov sig nämligen igenom hela ceremonin, och vaknade först i slutet av kaffebjudningen efteråt. Hade nog angstat en del över att hon skulle skrika genom hela dopet, och 1,5 timmar före när vi försökte få henne att somna i vagnen var det precis vad hon gjorde - gallskrek.. Tack och lov fick vi henne att sova, och när jag tog upp henne ur vagnen och klädde på henne dopklänningen femton minuter före vi skulle börja, så reagerade hon knappt. Hon öppnade ögonen en gång när vi sjöng, men tittade bara på mig och somnade sen om. Tack och lov! Kände mig både lättad och stolt. Hon sköter sig när det gäller, haha.. Tusen tack till alla som kom, det blev en fin dag att minnas!

Dopklänningen har blivit gjord till min mammas dop för 52 år sen, och både min moster, jag själv, syrran och alla mina kusiner har blivit döpta i den. Får se vem som blir nästa efter Eleonore att bära den!

Av Madde, Rico & Saga fick hon en "birth poster", som hittade sin plats bakom soffan hemma hos oss. Så fin!