14 juli 2019

Pärlor i Kimo, del 3: Härtulls upplevelsepark

Inlägget i samarbete med Aktion Österbotten

---

I fredags for jag och lilldamen ut på en cykeltur utan mission på förmiddagen, men hamnade sen sist och slutligen till ett ställe som är värt ett helt eget inlägg. Det var till och med så intressant att det fick hamna i kategorin "Pärlor i Kimo"! Länge har jag förundrat mig över en märklig metallboll och några höga master/torn som syns ut från Kimovägen, och Sebastian har informerat mig om att det är Kimos egen uppfinnarjocke Alvar Härtull som bor på gården i fråga. Sen läste jag en artikel i Vasabladet häromdagen, och poletten trillade ner för mig. Cykelturen blev därmed ett spontanbesök till ett ställe jag länge varit nyfiken på!

Alvar brukar vanligtvis göra guidade turer i parken, men eftersom jag kom oanmäld och han var i färd med att fixa något i sin verkstad, så fick jag lov att strosa runt i parken på egen hand. Dock ville han passa på och visa mig några saker innan vi åkte hem igen. Jag hade förväntat mig en gårdsplan med några konstverk gjorda i metallskrot, men det som fanns på gården var nog mer eller mindre en skattgömma! Är fortfarande helt förundrad och fascinerad över hur en man kan hitta på och sen ännu tillverka alla de där sakerna.. Helt otroligt, faktiskt! Att gå omkring på gården var som att befinna sig i en helt annan värld. Hade det inte varit för att barnets mat- och sovtid närmade sig, hade jag nog gärna stannat på en guidad tur också (om det hade varit okej med en sån liten "grupp" vet jag tyvärr inte...).

Är ni intresserade av ett besök rekommenderar jag er att ta kontakt med Alvar Härtull och boka in en guidad tur! Om detta inte är Finlands häftigaste uppfinningspark, så då vet jag inte. Mycket imponerande, i varje fall! Jag hade tagit så många som 70(!) bilder under de 40 minuterna vi var på plats, och redan det säger väl en hel del.

Nu har jag alltså inte fått nån info om vad sakerna föreställer, så bilderna ska få tala för sig:

 
Detta är ett lusthus, även om det ser ut som en övergiven rymdraket!
Eleonores min säger väl det mesta!
Denna tyckte jag var häftig; en cykellinbana över dammen!
 
 Här fanns också en motionsrunda på cirka femhundra meter, som 80-åriga Alvar brukar promenera längs.
 Här ryms så många som femtio personer in på kaffe om man så vill.
Detta mysiga krypin kallade han för Finlandia-salen.
Orsaken till namnet: En sten som ser ut som Finland!
 "Babels torn".
Verkstaden, där det mesta blir till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar