Idag hade vi tid till rådgivningen för 4 veckors kontroll, Eleonore och jag (liten parentes, denna guldklimp är redan över 4,6 kg och 56 cm!). Lite hade jag stressat upp mig på förhand i och med att tiden var 10:30, och då brukar dottern vanligtvis sova ännu, eller nyss ha vaknat.. Nå, fick ganska bra inprickat mattiderna under natten så att vi skulle ha haft "morgonmatning" klockan 9, vilket alltså borde ha räckt gott och väl för morgonbestyr innan vi behövde traska iväg de några hundra metrarna till HVC. Men hur tror ni det gick... Jo, efter att jag matat klart dottern vid halv sju sov hon bra en timme - och vaknade sen med magknip. Bytte blöja, tröstade, och matade en liten skvätt, och så fick hon komma och sova bredvid mig. Hade satt alarm på 9:15 så jag själv skulle hinna göra mig i ordning, äta frukost och ställa allting färdigt. Och vad händer.. Jo hon vaknar igen och skriker direkt jag satt ner bröden i brödrosten. Är det inte otroligt så säg! Nå, som om det inte räckte med otur för en morgon.. Klockan tickade vidare och förstås när jag fått matat henne, plockat fram alla kläder, släpat in vagnen och slängt i mig själv en halv fil och en banan, jo då får hon hicka = katastrofen är ett faktum. Gick tack och lov fort över, och när vi hade tio minuter på oss att komma oss till HVC får jag äntligen på henne teddyhalaren. Då brakar det till... Bara att gå och byta kakkablöja och sen äntligen vandra iväg. Och vet ni, vi hann i tid! OCH dottern uppförde sig exemplariskt hela besöket.
Nåja, kom hem strax efter halv tolv nån gång. Eleonore var förstås trött på grund av den kaotiska morgonen, så hon somnade i vagnen på väg hem. Skuttade ut henne på balkongen och tänkte själv passa på att bädda sängen, äta frukost och annat som blivit på hälft under morgonen. Två minuter låg hon så skriker hon till, jag rullar in henne och inser snart att hon somnar om.. Full mundering i vagnen, tänker att okej hon vaknar ändå om en liten stund. Men hade feeeel. Hon ligger ännu(!) och sover, fullt påklädd, i vagnen, i tamburen, och klockan är snart halv tre. Hade ju tänkt att vi skulle gå på en vagnpromenad på eftermiddagen, men det får jag nog glömma nu, börjar bli lite för sent för det. Hade jag vetat att hon skulle sova så här länge kunde vi ju ha gått för två timmar sen. Jag hade också siktat in mig på en tupplur medan hon sover idag, men nu är det nog inte läge för det längre heller. Vet nämligen en som kommer vara som ett åskmoln när hon vaknar, svettig och hungrig (hon har ju inte ätit sen 10:15...). Jaja, livet med småbarn vet ni! Under den här tiden har jag ju i varje fall hunnit dammtorka hela lägenheten, äta lite frukost/lunch, vika tvätten samt påskpynta. Så det var ju något i varje fall.
Kanske dagens bravader var ett straff (karma) för att gårdagens storshopping-premiär gick så fruktansvärt bra. Då sov hon sig nämligen genom både dit- och hemresan, samt hela butiken. Klåå he!
Glad Påsk påå edar notå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar