21 maj 2018

Crazy nights/nappens vara eller inte vara

Ni vet ju att jag tidigare "skrutit" över att dottern sover så bra? Att jag nästan varit orolig att hon sover för mycket? Visserligen sover hon fortfarande vad många säkert anser som "bra", men i mina ögon har det nog gått bakåt lite de senaste veckorna.. Tidigare sov hon lätt sex till åtta timmar i streck utan att vakna på natten, och jag kände efter ett tag att jag äntligen kunde börja slappna av lite och själv också sova bättre. Vaknade nämligen först av minsta lilla grymt och gry, så trots att Eleonore sov mellan 21 och 6 så hade jag själv bara lyckats få två-tre timmar sömn i taget. Är dessutom en sån som har väldigt svårt att få tag i sömnen, och vaknar av minsta lilla.

Nå, nu har lilldamen börjat med en ny "nattrutin", som mamman i huset inte är särskilt glad över.. Hon somnar fortsättningsvis riktigt bra där runt klockan nio på kvällen, men sen vid halv ett-ett tiden börjar tutten (nappen alltså, så ni fattar vad jag menar framöver!) falla ur munnen med 10-15 minuters mellanrum. Och jag håller på att bli galen. GALEN! Eftersom hon fortsättningsvis har fast ögonen = sover, så vill jag inte ta upp och mata henne, utan ligger i stället själv och lyssnar när tutten faller och hon börjar gnälla/gny/grymta, och går upp och sätter i den tillbaks. Igen och igen och igen. Runt klockan tre brukar hon slå upp ögonen och då går jag och matar. Vanligtvis sover hon då två till fyra timmar utan uppvak eller att tappa tutten, och så matar jag igen vid 6-7 tiden. Sen brukar det vara lite knepigare att få henne att somna om, så brukar lyfta babynestet bredvid mig i sängen så jag kan hålla handen på tutten så jag inte behöver springa omkring som en idiot. Vid 9-10 tar vi morgon sen då, och dottern är pigg som en mört medan modern ser ut som en zombie...

Tur att man är söt...

Har ni några tips på hur jag ska ta mig ur detta!? Känner att jag inte vill avvänja henne från tutten, för då börjar hon suga på tummen i stället (vilket hon redan gör tidvis). Tutten kan man ju slänga bort eller ge åt jultomten när tiden är inne, men hur avvänjer man ett barn från tummen? Inte lika lätt, tänker jag.. Har försökt ignorera henne när tutten faller ur munnen för att kolla om hon hittar ro utan, men det går inte, då börjar hon gråta och det tar ännu längre att få henne att lugna sig och suga fast. Ibland kan det gå om hon somnat efter matning utan tutt, men i något skede vaknar hon ändå och ska ha den.

Som jag redan sa så har jag väldigt svårt att få tag i sömnen, både på kvällen, och om jag blivit väckt av något. Igår kväll gick vi och lade oss vid elva, och tolvtiden tappade hon tutten första gången. Sen igen klockan ett, och två timmar framåt med 5-20 minuters mellanrum. Vilket alltså resulterade i att jag sov ungefär en timme mellan elva och tre inatt. Gissa vad det gör åt humöret! Och jaja, jag veeeet att jag ändå är lyckligt lottad som behöver gå upp bara två-tre gånger per natt för att amma, det är ju många som matar fem-sex gånger per natt också.. Men ändå, blir så uppgiven och trött och slut av att springa upp och sätta i tutten i tid och otid. Och nej, jag vill inte ha dottern sovande mellan oss hela nätter, även om jag nog vet att det skulle hjälpa bort springandet till hennes säng. Och Sebastian är inte till någon hjälp överhuvudtaget, för han skulle knappast ens vakna av brandalarmet...

Idéer?

15 kommentarer:

  1. Min syster testade tekniken att ha massor med tutar i sängen så babyn lätt hittade en ny då hon tappat den första. Kan vara värt att prova.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så hade vi också. Som mest fem stycken åt äldre 🙈

      Radera
    2. Sku säkert funka bra om hon själv sku få tag i tutten.. Men hon är bara 12 veckor, så det lyckas int riktigt än :D

      Radera
  2. Kan du inte ha hennes säng bredvid dig så behöver du inte stiga upp? Vår dotter vägrade tutt så vi hade inte det problemet men istället hade hon mig som tutt ända tills jag slutade amma helt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har så trångt i sovrummet att det skulle bli opraktiskt att ha sängen bredvid vår.. Är dessutom osäker om jag skulle räckas med handen över, så skulle säkert behöva stiga upp ändå. Knepigt!

      Radera
  3. Vet hur jobbigt det är, har själv vari i samma situation me 4 (!!!!) barn.. Har inte nå direkta tips förutom öronproppar,ja e själv lättväkt och sku aldrig klar av att va utan. Våra barn ha haft sånde perioder och ja ha nu bara stigd upp o gett tutten. Minstingen tog inte tuttin förren vi 6 månader o då sku hon vaggas i famnen flera ggr/natt!! 😧 kanske du kan dra hennes säng brevid er så du int behöver stig upp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm, sku kanske måst prov me öronproppar.. Men gissar ja sku hör i alla fall :D Denhär lilldamen vill int bli vaggad, så e nog glad att hon tar tutt.. Fast de e jobbigt på nätterna! Måst försök uthärd..

      Radera
  4. vi köpte större tuttar 😊 han tappar int dom lika lätt. och förlvrigt lämnar vi honom och gny och grymta tills han endera somnar eller skriker , dåförst ger vi tutten tillbaks. eftersom 8/10 gånger somnar han om efter 10min 😊

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske borde prova att köpa större tuttar :) Vi har två olika sorter här hemma, men ingen av dem funkar det nå bättre med på natten.. Jag brukar också försök vänta tills hon skriker till eller somnar om, men som du säkert förstår så vakar jag ju igenom alla grymtanden och gnyenden tills det händer :D

      Radera
  5. Lillkillen här på 2 mån har alltid tagit tutten men tappar den om och om igen, ändå märker jag att sugbehovet är så stort att jag anser att han ”behöver” den för att inte ta till tummen istället! Nu går det lite bättre vid kvällsnattningen och den hålls i oftast tills han somnat och då sover han nog vidare! Det jag försökte med ett tag var att knyckla ihop snuttefilten (spytrasan) framför munnen för att tutten inte skulle falla ur lika lätt och ibland kan han även få tag på den själv eftersom den inte flyger lika långt då heller! Funkar till viss del för oss och dessutom har det blivit en grej att ”måjja” med den och han hittar sömnen lättare själv så. Givetvis ser jag ju till att han får luft men spytrasorna är ju så tunna, så bra på det viset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har nog haft lika från början, hon har en nalle med snuttefilt på som jag knycklar ihop bredvid munnen, då hon ofta ligger med huvudet åt ena sidan när hon somnar. Den hittar hon tröst av och gör så hon somnar snabbare! Men tyvärr tar det inte länge så svänger hon och "kråtar åpåå" tills tutten faller ur.. Oftast ligger den ju under huvudet nånstans och är lätt att hitta, men hon har ju int ännu själv börjat kunna ta i och sätta i munnen, tyvärr :/

      Radera
  6. Vi köpte napp som är från 6 månader åt vår 3 månaders tös. Det underlättade åtminstone lite.

    SvaraRadera
  7. Ett tag börja jag ta bort tuttin när de somnat. "Sövde" med tutt å när de sov djupt tog jag bort den. Då vaknar de åtminstone inte av att de tappat den. För de har väl inte sugbehov när de sover?! Värt att testa. /Jecca

    SvaraRadera
  8. Ett tag börja jag ta bort tuttin när de somnat. "Sövde" med tutt å när de sov djupt tog jag bort den. Då vaknar de åtminstone inte av att de tappat den. För de har väl inte sugbehov när de sover?! Värt att testa. /Jecca

    SvaraRadera