Fredag flera veckor

Jaa-a flickor och pojkar, det här har nog känts som världshistoriens längsta vecka! Var ska jag börja.. Eleonore och jag har varit hemma hela veckan, och kommer fortsätta så åtminstone tills efter påsken. Ingen vet ju i nuläget hur det ser ut sen efteråt, så vi får väl bara ta en vecka i taget.. Förutom att man egentligen inte ska umgås med nån, och vi därmed fått hållas inom hemmets fyra väggar, så har barnet sådär passligt också kommit in i sin första "trotsperiod". Bestämdare och envisare unge har jag inte träffat många av under mina snart sju år på dagis... Så ni kan gissa om denna mamman blir gråhårig! Försök fördriva tiden med en som inte ska gå ut, inte ska gå in när man väl kommit sig ut, inte ska komma till bordet och äta, inte ska gå bort från matbordet, inte ska sova, men inte heller komma bort ur vagnen när hon vilat färdigt.. SUUUUUCK. Nåja, får väl trösta mig med att hon troligen blir en typ som är ganska säker på sin sak sen, och inte låter nån trampa på henne. Eller?

Nå, idag har vi i varje fall utnyttjat att man kan vistas utomhus tillsammans med sina bekanta trots Coronaläget. Så länge det inte blir utegångsförbud eller umgängesförbud får man väl passa på helt enkelt.. Madde och Maria med kids kom hit kring halv tio på förmiddagen, och så tog vi pick och pack med oss och traskade till en av grillplatserna längs spåret vid Kimo Bruk. Hade picknick och förbättrade världen i cirka en timme, tills vi gick hem tillbaks. Elle och jag stannade ute en stund till på gården, och for sen snabbt in och åt lunch innan det blev en vagnpromenad till för att få damen att somna. När hon somnat passade jag på att snabbt räfsa igenom alla mina blomrabatter, samt planera lite inför kommande trädgårdssäsong. Plötsligt var klockan över tre och pappan i huset kom hem, och det var dags att väcka ungen. Hon får numera sova max 2,5 timmar för att inte nattningen ska dra ut så länge på tiden om kvällarna..

Picknickgänget!

Foto: Maria

Två filurer på upptäcktsfärd! 

Foto: Maria

 Här var det vår tydligen, när det blommar i gräsmattan!

 Rensade igenom denna styggelse till blomrabatt. Ska bli intressant att se vilka av fjolårets planteringar som klarat sig över vintern!

 Uppefter uthuset har det också grönskat ordentligt redan! Håller också tummarna för att humlen klarat vintern..

 Åså en selfie på he!

Samlar kottar i skogen..

Nu sitter vi bänkade här i soffan, mamman med en massa offertmejl för glasväggar till badrummet, och barnet med favoritprogrammet Pikku kummitus Lapanen på Netflix. Har egentligen inga stora planer för helgen, mina föräldrar kommer hit i morgon och hjälper till lite med renoveringen, men annars ska vi nog bara vara hemma. Fredag flera veckor!

På den fjärde dagen

Så var det torsdag, och fjärde hemmadagen. Sen mitt senaste blogginlägg har läget ändrats en del, som ni säkert alla vet, i och med att Finlands regering på måndag kväll meddelade att vi tar i bruk beredskapslagen och utlyser undantagstillstånd. Första gången i fredstid, så detta är historiskt och något vi säkert aldrig glömmer... För min egen del betyder det här att jag kommer vara hemma med Eleonore åtminstone tills påsken är över. Vi blev nämligen ordinerade att ta ut våra vintersemestrar och övertidstimmar, och hålla hemma barnen om möjligt. Så vem vet hur den här våren och sommaren blir!?

Det jag är mest ledsen över med hela det här spektaklet är att vi rekommenderas att inte umgås med nån. Tur att vi i alla fall har eget hus och gårdsplan så vi får dagarna att gå! Den här veckan är Elle ännu på dagis på grund av min operationsåterhämtning, men får nog hoppas på fina vårdagar framöver så vi får tiden att gå i tre veckor... Sebastian kommer troligen att vara i jobbet helt som vanligt. En annan sak som får mig lite nedstämd är att detta undantagstillstånd i princip innebär att påsken blir inställd i år, eller hur? Inga påskbrasor, påskmiddagar med släkten, eller ens något påskhäxande! Otroligt trist, brukar tycka så mycket om påsketider.. Nåja, får väl hamstra hem chokladägg och memma och sitta här och "fira" då bara.

Om vi ska försöka se något positivt med denna "isolering" då? Ja, det är väl att man borde få mera tid med familjen. Kanske prioritera lite annat här i livet än socialt umgänge.. Hoppas bara att inte telefonen kompenserar för det i stället, för det händer ju lätt, åtminstone för mig, att den åker fram mycket mellan varven. Sen fnissar jag febrilt åt alla som skriver att det är så bra nu när man måste vara hemma, för då får man storstäda och läsa böcker och se serier and what not.. HAHA! Reality check: För de barnlösa blir det säkert bra med massa fritid, ja. Jag får väl bara säga tack och lov att ungen ännu sover två timmar middagsvila så jag får uträttat något överhuvudtaget... heh.

Nåja. Nu ska jag fortsätta organisera och sätta in bilder i Eleonores fotoalbum, och sen kanske gå ut och njuta av det härliga vädret en stund förrän barnet kommer hem från dagis. Hoppas ni alla får en fin dag!

Hemmavecka och en gallblåsa fattigare

Måndag var det tydligen, och jag har påbörjat en hemmavecka. Inte på grund av Coronaviruset, som säkert många andra har som orsak att stanna hemma, utan för att jag är sjukskriven efter min galloperation. Corona ja, det kunde jag säkert skriva ett helt blogginlägg om, men känner att det inte finns så mycket mer att tillägga till det som redan skrivits och diskuterats tusentals gånger i sociala medier den senaste veckan.. I varje fall kan jag sammanfatta med att jag inte är rädd, vi försöker leva livet helt som vanligt, och att jag inte förstår orsaken till masshysterin och hamstrandet som råder i samhället för tillfället. Visst, virussjukdomar och pandemier bör alltid tas på allvar, och ja, det är bra att myndigheterna tar till försiktighetsåtgärder. Men alltså att man ska behöva hamstra hem fyrahundra rullar toapapper och att folk bunkrar upp som inför en zombieapokalyps? Nä, det övergår nog mitt förstånd.. Sunt bondförnuft får vi väl använda i tider som dessa! Och hamnar vi i karantän här hemma hos oss, så lär vi inte bli utan att göra eller äta i första taget, just sayin'...

Operationen då, ja den gick helt enligt planerna. Vandrade in till operationssalen vid halv tolv tiden på fredag, blev fastspänd och preppad, och sen minns jag att sköterskan sa "gonatt" och att det pirrade till i huvudet. Sen vaknar jag upp vid halv två tiden på uppvaket med fyra plåster på magen och en gallblåsa fattigare! Mådde dock sjukt illa och hade väldigt ont när jag vaknade, kändes som ett långt gallstensanfall.. Men efter lite vila, mellanmål och återhämtning började det kännas bättre, och Sebastian hämtade hem mig vid 17:30-tiden. I gallblåsan hade de inte hittat några stenar, bara grus och massa svart slam på botten.. Men i gallgången, där satt en sten fast, och den fick läkaren petat lös. Så va ska itt e böri känns bäter no!

Första dygnet mådde jag nog väldigt illa, och koldioxiden de pumpat in i magen vid operationen vandrade omkring och gjorde mig yr och sjuk i magen. Men sen började värkmedicinen bita på och det kändes bättre vartefter. I går, söndag, hade jag ganska sjukt i operationssåren, men idag känns det betydligt bättre. Är nog på benen och ganska bra igång som vanligt! Dock får jag inte anstränga mig fysiskt och göra tunga lyft på två veckor, vilket är det svåraste att komma ihåg... Har fixat så nån annan har hand om Eleonore största delen av tiden medan hon är hemma, så att jag ska få vila och återhämta mig. Men inte är det ju enkelt med en tretton kilos unge som gärna vill sitta mamma i famnen!

 När jag kom hem från jobbet i torsdags möttes jag av följande syn: Pappa och Eleonore som hade picknick under köksbordet! Där hade de byggt en koja och åt munkar och drack saft i allsköns ro..

 Dags för operation!

 Medan jag var på operation hade byggarna byggt igen den gamla ingången till vårt blivande badrum. Sen har Sebastian och min pappa också bommat igen de stora fönstren där bastun kommer. Så nu är det nog nääära!

 Fick en sån fin tulpanbukett av mina föräldrar, som kom på besök i lördags.

 Återigen har pappan byggt något som barnet så gärna önskade sig - denna gång en rutschbana. Lyckan var total när hon provåkte!

 Moffa och Elle myser!

I morse for barnet iväg till sin fammo och faffa samtidigt som pappan åkte i jobb. Jag sov vidare nästan två timmar efter att de hade åkt, åt frukost och läste en inredningstidning.. Sådär som förr i världen när jag hade all tid att sitta för mig själv! Sen hoppade jag i bilen och var till HVC och visade upp mina stygn, förde sjukintyg till jobbet, och blev sen bjuden på lunch hos svärisarna. Nu har jag precis satt igång en diskmaskin, ätit lite fruktsallad och nötter som mellanmål, och funderar om jag ska trycka igång nån serie på Netflix. Ska nog försöka vila och ta det lugnt nu fast jag känner mig rätt pigg och energisk, vet ju att när barnet kommer hem igen så är det full rulle och underhållning som gäller. I morgon och resten av veckan har hon dagisdagar, och vi har fixat så att jag varken behöver föra eller hämta, på grund av att jag inte får lyfta något. Tur vi har far- och morföräldrar som kan ställa upp, säger jag bara! Och sen hoppas vi att ingen insjuknar i något annat *peppar peppar*...

Angående ätandet så har jag inte riktigt våga börja äta "normal" mat ännu efter operationen, utan hållit mig till yoghurt, frukt, smörgås och sallad. I dag åt jag dock vanlig husmanskost hos svärisarna, så får se hur kroppen reagerar.. Det är ju nog meningen att jag ska kunna äta helt som vanligt nu efter operationen, dock bara lite fettsnålare åtminstone första tiden. Fick egentligen inga andra direktiv! Men eftersom gallblåsan har att göra med matsmältningen kan det nog ta en tid innan kroppen vänjer sig att vara utan den, så tänker ta det säkra före det osäkra och introducera "vanlig mat" lite i gången.. Får se då hur det börjar kännas. Ser också det här som en chans att komma bort från dåliga matvanor igen en gång!

Dagens Insta-story sammanfattar väl ganska bra!

Fredagsäventyr i Kvimo

På fredag var vi uppe med tuppen, men ändå lyckades vi på något vänster söla bort halva morgonen.. Blev alltså lite panik att koka varm O'boy, packa picknickväskan och åka iväg ut mot Kvimo. Vi hade blivit bjudna hem till Lisette med "mamas" för att åka pulka och grilla korv. Fick det perfekta vädret också! Det ända som satte käppar i hjulen var att jag direkt jag steg ur bilen kände att nu kommer ett gallstensanfall.. Tack och lov hade jag medicin med mig, som åtminstone hjälpte lite under tiden vi var på plats. Men tråkigt när hälsan ska sätta käppar i hjulen.

Vi började i varje fall med pulkåkning med småttingarna. Märks nog bra nu att de växt till sig, så självständiga små typer som vankade omkring där i backen, haha! Fortsatte sen till en nybyggd "grillkåta" riktigt bredvid Lisettes hus där vi grillade korv och åt lite smått och gott till lunch. Efteråt blev vi ännu bjudna på chokladkaka och glass inomhus. Elle och jag sökte oss hemåt efter det, när jag inte kände mig riktigt på topp, och barnets sömntid inföll. Men en trevlig dag blev det i varje fall!

Alltså hur gulligt??? *smiley med hjärtögon*

Savannah och Eleonore hade intensiva diskussioner i pulkan, haha!

Korven var god, men kanske inte värt hur jag mådde under eftermiddagen sen...

Lisette, Robin och Eddie har så fint hus! Tro det eller ej, men det är faktiskt ett gammalt (1800 tals?) hus som de totalrenoverat.

Kidsen var väldigt intresserade av nykomlingen i gänget, Janinas nyfödding, Ellens lillasyster. Snart joinar också Johanna tvåbarnsmamma-klubben.

Gallstenar, sportlov och 2-års kalas

Så hade återigen några veckor passerat, och jag tänkte göra en kort uppdatering om livet. Som ni kanske läste i mitt tidigare inlägg så fick jag gallstensanfall för ungefär två veckor sen. Efter mer eller mindre fem dygn av ihållande värk och illamående gav det äntligen med sig, och sen dess har jag "bara" haft tre anfall, som hållit i sig några timmar i gången. Är dock väldigt osäker på hurudan mat jag vågar stoppa i mig, då det ter sig lite olika från gång till gång.. Här i veckan blev jag i varje fall ordinerad operationstid, så nästa vecka på fredag (fredagen den trettonde, gulp!) opereras min gallblåsa bort. Blir intressant att se då ifall det blir bättre eller sämre... Antar att jag får lägga om kosten en hel del, åtminstone till att börja med.

Sportlovet for lika fort som det kom. Jag jobbade må-ons, och hade dottern med mig till mitt dagis tisdag och onsdag. Det gick förvånansvärt bra! Sen var både vi och sambon lediga torsdag-fredag, och passade då på att ha lite familjetid. På torsdag var vi en sväng till Seinäjoki för att spana in relativt nya shoppingcentret Ideapark, äta lite lunch samt veckohandla. På fredag hämtade min mamma upp Eleonore och hon for till Jutas på övernattning ett dygn. Sebastian och jag gick och såg Årvasrevyn tillsammans med Madde och Rico då på kvällen, och sen var vi en sväng till Kokkola på lördag för att spana in och handla hem lite badrumsrelaterat.

Kul att följa med mamma till jobbet!

Tråkigt att sitta i vagnen på shopping...

 ... mycket roligare att få härja fritt en stund!

 Smarrig mat på Pedrina's i Kokkola. Tyvärr hade jag "halsbrännon" ett dygn efter de där franskisarna..

Fick också beslutat vilken bastupanel vi ska sätta i badrummet. Vilken tror ni det blir?

Badrummet ja, det börjar äntligen kännas som om vi ser ett ljus i slutet av tunneln med det projektet! I skrivande stund har vi fått bytt in nya fönster, golvvärmeslingan är spikad i golvet, och endast 1,5 väggar återstår att isolera och skiva. Snart får vi alltså börja fundera på att kakla! Ska bli så spännande att se slutresultatet, hittills finns ju inspirationen och idéerna endast i mitt huvud... Med bra tur kanske vi har ett badrum till påsk!

Stora fönstren längst bort ska ännu tas bort och hålen spikas igen, där kommer nämligen vår nya bastu!

Barnet då, ja hon har också blivit hela två år. Kunde skriva en hel novell om hur fort de här två åren gått, men tvivlar på att nån orkar läsa den historien. I varje fall känns det fint att se att hon hela tiden utvecklas och lär sig. Händer så mycket spännande i Elles liv nu, och jag är så glad att få dela min vardag med just henne. Mammas lilla stora älskling <3 Kalas hade vi på självaste födelsedagen, det vill säga förra veckans söndag. Greta Gris-tårta, nära och kära samt en hel drös nya böcker och leksaker gjorde dagen lyckad. Ballongerna har vi också haft roligt med hela veckan efter, hehe..

Magnetbokstäverna var en stor hit! 

 Den fina tulpanbuketten köpte jag av Sandra på Floristgaraget i Nykarleby.

 Linn står bakom den otroligt fina tårtan!

Annars vet jag väl inte om jag har så mycket på hjärtat denna gråmulna söndag. Barnet ska snart hämtas från sin två timmars dagsvila ute i vagnen, och svärföräldrarna borde vara på intågande småningom. Mår själv ganska taskigt idag så har bara tagit det lugnt, medan Sebastian jobbar på vinden för omväxlings skull. Måndag igen i morgon, ska försöka orka en arbetsvecka till innan det blir en veckas sjukskrivning efter operationen. Wish me luck!

Blogglista: Har, vem, vilken, vad

Hittade hos Christina och tänkte att det här är passande tidsfördriv när man är hemma och sjuk!

HAR DU?

Folköl i kylen: Ja, Sebastian brukar nog alltid ha hem ett 6-pack med öl som han dricker när han bygger på helgerna. Själv är jag inte särskilt brydd, men kan köpa hem en cider eller lonkero nu som då. Nu har jag dock inte druckit något alkoholhaltigt sen 1.1.2020. Heja mig!

Något husdjur: Nej, bara dammråttor och möss i köksväggen. Dock har vi nog funderat på att skaffa en ny jakthund snart, då Sebastians förra hund gick bort i november 2016.

Någon favoriträtt: Pasta, pasta, alltid pasta. Synd bara att min mage inte är nåt stort fan av överdriven konsumtion, annars hade jag nog ätit pasta med nån gräddig sås varje dag...

Puder på dig: Näpp, mycket sällan jag sminkar mig! Och gör jag det blir det nog bara lite foundation för att täcka röda prickar, och mascara på fransarna. Äger dock ett solpuder jag använder vid festtillfällen.

Några framtidsplaner: Ja, renovera klart huset, kanske skaffa fler barn, resa.

Någon sjukdom: Säkerligen IBS eller glutenintolerans om jag skulle testa. Just nu har jag också gallstenar! Annars bara pollenallergi.

Gymkort: Nope, har inte haft på flera år. Saknar nog gymmet ibland, men har verkligen inte tid för det i mitt liv just nu.

Några MVG:n: Ja, jag var duktig i skolan. Hade alltid höga vitsord i finska, modersmål, engelska för att nu nämna några.

Något beroende: Läppomada, since 2002.

Nagellack: Använder kanske en gång på fem år. Visst är det snyggt och man känner sig fräsch, men jag biter ändå på naglarna så blir inte så långvarigt.. Äger kanske två nagellack och ett topcoat.

Någon vän som bor i ett annat land: Inte egentligen, nej. Förr bodde min kompis Therese utomlands, men numera bor hon hemmavid, tack och lov!

VEM?

Avskyr du: Egentligen ingen. Finns dock flera jag inte tycker så mycket om!

Längtar du mest efter: Min dotter, varje gång hon är borta.

Stör du dig på: En person jag upplever som mycket falsk. Blir irriterad bara av att se mänskan!

Gosar du med: Elle. Sebastian är nog på andra plats sen hon kom till världen!

Lagar mat: Oftast jag, för att jag inte orkar stå och instruera hur man gör maträtten sambon ska fixa ihop..

Diskar: Tack och lov har vi diskmaskin! Men det är nog i 90% av fallen jag som plockar både i och ur, samt diskar all handdisk.

VILKEN?

Tidning läser du: Unelmien Talo & Koti, bästa inredningstidningen som finns!

Buss åker du oftast: Åker nog egentligen aldrig buss.

Dag fyller du år: Femte april. I år blir jag 29!

Årstid föredrar du: Tycker att alla årstider har sin charm, och kan omöjligt välja nån favorit. Men dessa "årstider" vi haft senaste åren tycker jag kunde dra nåt gammalt över sig.. Vad hände med -20 grader och en halvmeter snö? Eller +25 och soliga dagar? Dessutom HATAR jag att det blåser så mycket i vårt land numera.

VAD?

Gör du nu: Bloggar, lyssnar på Föräldrasnack och funderar om jag ska våga gå och äta lite lunch.

Gör dig till en bra människa: Att jag är rättvis och försöker vara vänlig.

Gör dig till en dålig människa: Att jag är en dålig lyssnare och har kort stubin.

Vill du arbeta med: Trivs nog väldigt bra på dagis! Skulle jag helt sadla om och börja jobba med nåt annat så skulle drömmen vara inredning/arkitektur.

Är roligast just nu: Att det känns som vår, i februari. Fast egentligen är det väl kanske mest deprimerande, med tanke på att vi säkert får vinter i april då? Är också glad över att vår badrumsrenovering äntligen framskrider igen!

Har du på dig nu: Sköna mjuka byxor från Me & I samt en gammal rosa huppari från H&M.

Äger du för skor: Ojoj, ska vi börja räkna? För tio år sen hade jag säkert 50 par skor, men nu kanske jag kommit mig ner till hälften. Har nog mest olika stövlar, sneakers och promenadskor och sen förstås skor som passar i jobbet där vi är ute i alla väder. På sommaren blir det espadrillos eller ballerinas. Använder oftast de där samma 3-4 paren skor till allt.

Har du för storlek på skor: 39, ibland 40. Har väldigt bred och hög fot, så svårt att hitta skor som sitter bra!

Läser du för bok: För andra året i rad försöker jag komma mig igenom fjärde Game of Thrones-boken. Går ju kanske inte sådär jättebra!

Ska du göra nu: Gå och söka i kylskåpet efter nåt ätbart, och sen sätta igång en film och vila en stund tills jag ska hämta barnet från dagis.

Magmardrömmen

Hej på er bloggkompisar!
Här sitter jag nerbäddad i soffan en helt vanlig onsdag i livet. Barnet skickade jag iväg till dagis, eftersom jag var osäker på hur den här dagen skulle arta sig. Igår upplevde jag nämligen en av de kanske fem värsta dagarna i mitt liv. Ska ta det från början!

Redan i november nån gång vaknade jag en natt av att jag hade otroligt ont i magen. Har nog tidigare kunnat vakna av magkramper, typ som att det går runt luft i magen, men det här var en annan slags smärta. En ihållande värk i mellangärdet, i maggropen. Det gick rätt fort om, och jag glömde bort hela händelsen. Sen i mellandagarna vaknade jag igen en eller två nätter med den där samma obehagliga, smärtsamma känslan högt upp i magen. Nu hjälpte det inte att vänta ut, utan jag försökte dricka vatten, vandra omkring, och tog tillslut en Panadol 1 g för att småningom kunna somna om. När jag återvände i jobb efter jullovet eskalerade det hela, och mina nattliga magsmärtor blev så horribla att jag stod och spydde i duschen klockan två på natten, två nätter i rad.

I det här skedet kontaktade jag hälsovårdscentralen och fick prata med en läkare. Misstänkte själv magsår, men läkaren tyckte inte det verkade så alarmerande. Blev utskriven magtabletter som skulle hjälpa mot magsyror. Första dagen efter jag börjat med medicinen hade jag fortfarande ömmande mellangärde, men efter det försvann alla symptom. Och förstås halvt glömde jag bort alla magproblem för en tid igen...

Tills denna vecka, natten mellan söndag och måndag. Hade sovit kanske en timme när jag vaknade av att det gjorde ont i magen när jag svängde mig. Kände genast igen smärtan, förutom att den här gången var den femton gånger värre. Kunde inte ligga, sitta eller stå. Försökte vandra omkring lite, drack vatten, men inget hjälpte. Började känna mig darrig och svimfärdig, kallsvetten rann och jag var blek som ett lakan. Försökte spy men inget kom. Nu värkte också mitten av ryggen, som ett otroligt tryck över hela mittendelen, och rakt igenom fram till maggropen. Försökte med mitt beprövade knep att gå i duschen, och visst kändes det lite bättre för en stund. Tills jag började spy.

Fick sovit några timmar, och steg upp på måndag morgon och förde ungen till dagis och for själv i jobb. Kände redan när jag steg in genom dörren att nu känns det nog inte riktigt okej, men eftersom jag visste att vi redan hade borta en ordinarie personal i min grupp bet jag ihop. Ringde till företagshälsovården och berättade om mina bekymmer, bad om att få komma in. For på blodprov och återvände sen till jobbet, men började bara mer och mer känna att det här går inte. Beslutade mig för att åka hem, så efter lunchen packade jag ihop sakerna och åkte mycket illamående och ömmande i magen hem.

I samma stund jag kom in genom dörren ringde hälsovårdaren och informerade om att mina levervärden var helt åt skogen. Maxvärdet på 35 hade jag överskridit med mitt otroliga värde på 903(!). Blev snabba ryck att jag skulle till läkaren, packade samtidigt en väska ifall jag skulle hamna vidare till sjukhuset i Vasa på operation. Nu började det pratas om gallproblem och gallstenar, och pusselbitarna föll på plats för mig. Sen tyckte läkaren att eftersom jag inte hade högt CRP-värde var det inget akut, utan jag fick utskriven en medicin som ska hjälpa mot gallbesvär.

För att göra en lång story kort, så var måndag kväll helt okej, mådde riktigt illa av medicinen och kunde inte riktigt äta nåt. Men det var ingenting mot hur tisdagen var... Det är knappt så min nästan 48 timmars latensfas när jag skulle föda Eleonore kommer upp i den mängd smärta jag kände igår! Eller mina värsta ryggsmärtor på 2007, 2012 och 2015. Och då har jag rätt hög smärttröskel! Fick i varje fall en tid för bukultra vid Mehiläinen i Vasa, där det konstaterades att jag har gallstenar, slam och lätt inflammation i gallblåsan. Att sen behöva åka hem igen med värsta magsmärtan och veta att de inte tänker åtgärda det på grund av "för låg sänka för att det ska vara akut" var ganska förkrossande... Vid 17:30-tiden på kvällen lättade det för första gången på 1,5 dygn när medicinen + Panadol 1 g började bita på.

Och i skrivande stund mår jag helt okej. Har inte haft sjukt sen igår kväll, men känner dock hela tiden ett obehag. Mat har jag knappt kunnat tänka på, igår kom precis allt jag åt upp tillbaks. Idag har jag i alla fall fått i mig en halv fil, ett glas Kefir samt en smörgås, utan större bekymmer. Får se då hur länge tillståndet varar, och vad som kommer härnäst... Kan i varje fall säga att gallbesvär är inget jag önskar ens min värsta fiende!

Grovköket

Har låtit er vänta alltför länge, men äntligen fick jag knäppt några bilder på vårt grovkök! Det är klart så nära som på att vi har bort ett handtag och ska byta lock till golvsilen. Efter att ha använt rummet i cirka två månader kan jag nog säga att vi är riktigt nöjda! Har egentligen inget att klaga på. Eventuellt då att tvättmaskinen kunde ha varit 5-10 centimeter lägre ner, nu får jag faktiskt sträcka mig för att få hällt i något i tvättmedelsfacket... Men vilken tur att jag mest använder flytande tvättmedel som ska doseras direkt i maskinen, hehe. Och det är på perfekt höjd! Riktigt nöjd med torkskåpet också, det använder vi flera gånger i veckan, både till att torka tvätt och våta ytterkläder. Lite bättre förvaring för mössor/handskar borde vi fundera på i något skede också, nu har Elle och jag våra mest använda saker i den lilla byrån vid fönstret, och sen är resten i korgar bakom spegeldörrarna.. Men jaja, tids nog!

I det här inlägget (klick) kan ni se förvandlingen från sovrum till grovkök/ingång.

 

Här förvarar vi allt från tvättmedel till blöjor, batterier, gardiner, jultextilier, lampor, strykjärn och en del kläder.

Där i hörnet hänger Sebastian sina arbetskläder.

Något vi använder dagligen är dessa "torkpinnar" dit man kan hänga allt från svettiga träningskläder till våta simdräkter eller fuktiga halsdukar. Sånt som inte behöver torkas i torkskåpet, helt enkelt!

 Där på luckan ovanför spegelskjutdörrarna kommer ännu ett handtag, som vi väntade på länge och sen inte fått skruvat fast..

 I de stora lådorna har vi fyra tvättkorgar (två och två) där vi förvarar all vår smutstvätt. Definitivt det bästa med hela grovköket!

 Dörren som snart leder till vårt nya badrum. Källardörren har vi också planerat att byta ut mot en skjutdörr, för att den inte ska ta utrymme i den redan trånga ingången.

Avslutar med en mörk bild fotad från sovrumskorridoren. Om ni jämför med första bilden i detta (klick) inlägg, så har det nog ändrat en hel del!

Vårt vardagsrum

Insåg att jag - likt efter sovrumsrenoveringen - inte publicerat något inlägg där jag visar helhetsbilder från vårt vardagsrum. Visserligen har vi inte gjort någon stor renovering i vardagsrummet ännu, utan bara målat/tapetserat om väggarna och placerat om/bytt ut lite möbler. Men sen det här inlägget (klick) har det nog ändå ändrat en hel del, och därför tänkte jag visa hur vårt vardagsrum ser ut i dagsläget.

Ser ju ut som värsta vårsolen idag, fast det bara är februari. Får väl snart byta ut mina vintriga soffkuddar mot pasteller då, va? Längtar också efter att få ett ordentligt lekrum så inte vardagsrummet översvämmas av leksaker och böcker... Allt har sin sin tid!