Ett ämne jag ofta brukar hamna in på, både med kollegorna och i vänskapskretsen, är hur man fördelar hushållsarbetet med sin respektive eller i sin familj. Tycker det är så himla intressant att höra alla olika versioner! För vissa är det helt självklart att det är kvinnan som sköter hemmet, medan mannen "försörjer". För andra kanske det är mannen som är den som skrubbar upp kakelfogen i badrummet med tandborsten, medan frugan ligger på soffan..
Själv har jag växt upp i ett hem där föräldrarna delat ganska jämt på hushållsarbetet, men pappa har kanske varit den lite mer noggranna. Min syster och jag har också från tidig ålder deltagit i t.ex. städning, matlagning och diskplockning. Det var liksom självklart att man satte tallriken i diskmaskinen efter middagen, och torkade damm i sitt eget rum när det var städdag. Lika självklart som att pappa skurade vessan eller att mamma inte alltid var den som kokade mat. Min sambo däremot kommer från en familj där pappa jobbat så gott som hela dagen, och mamma haft frisering nere i källaren, alltså har hon i princip varit "hemmafru".
Utan att säga desto mer om den saken så kan vi konstatera att vi kommer från två helt olika familjer vad gäller hushållsarbete. När Kalle och jag flyttade ihop hade han (typ) aldrig hållit i en dammtrasa. Han kunde inte koka mycket mer mat än makaroner och knackkorv, hade aldrig laddat en tvättmaskin och visste absolut inte hur en bäddad säng ska se ut. Vi kan säga att vi har kommit en bra bit på vägen sen dess!
I dagsläget ser det väl ungefär ut som följande: Jag sköter kanske 75% av hushållsarbetet, men visst hjälper sambon till när han har tid och möjlighet. T.ex. när vi
städar så använder vi oss av ett "städschema", där en av oss ansvarar för dammtorkning, köksstädning och mattdammande, medan den andra städar badrummet och dammsuger/skurar golvet. Nästa gång gör vi tvärtom. Då behöver man aldrig bråka om vems tur det är att diska stekpannor.. Jag är den som skriver vad som behöver
handlas, men ganska långt funderar vi gemensamt vilka maträtter vi ska tillreda under veckan. I 95% av fallen är det jag som
tillreder maten. Det handlar inte så mycket om kunskap, utan främst om tid. Om jag kommer hem från jobbet 15:30 och sambon klockan 17, är det väl ganska självklart att det är jag som gör maten, så vi inte behöver vänta hela halva kvällen innan maten står på bordet. Men t.ex. på helgerna hjälps vi ofta åt med matlagningen. Vi
veckohandlar och betalar varannan gång.
Den som stiger upp senare
bäddar sängen, den som påträffar en ren
diskmaskin plockar ur och i (men konstigt nog är det oftast jag). Samma gäller fulla soppåsar. Egentligen är det väl bara
tvätten som (mest) är mitt område, sambon påstår att han "entå bara lägger feil å föstör nanting". Han brukar visserligen hänga upp tvätten om jag säger till, och så tvättar han sina egna arbetskläder när jag tjatat tillräckligt många veckor. Men annars är det nog jag som sorterar och sätter igång.. Man viker in sina egna kläder i klädskåpet. Allt
vardagsplock faller också ofta på mig, men då brukar jag tänka att om jag vore lite mindre pedantisk så skulle kanske Kalle också hinna sätta undan uppeldade ljus, vika undan filtar och torka diskbänken. För mig så är det viktigt att det ser fint ut varje dag, medan han kanske skulle klara sig med att vardagsplocka en gång i veckan ungefär..
Vad annat?
Utomhus finns det ju en del att göra också, som att räfsa (jag), klippa gräs (oftast Kalle) och sopa trappan (den som hinner). Blomplanteringen och skötseln sköter jag, medan Kalle får kapa kvistar enligt min ordination. Och räfsa upp mina lövhögar, eftersom jag har så sjukt i ryggen. Ifall någon råkade gå förbi vår gård i december och undrade varför det fortfarande fanns tre äppelhögar under träden så kan ni fråga min kära sambo hur det IGEN lyckats gå så att han "inte hunnit" ta bort höstens lövhögar. Hrrrrmmm.
Och nu är jag förstås JÄÄÄÄTTEEE nyfiken på hur ni gör hemma hos er. Berätta!
