Som ni säkert vet är vi på väg på bröllop på lördag, och ska vara borta från lillpinglan så gott som hela eftermiddagen och kvällen. Jag har väldigt blandade känslor inför detta, men det är en annan historia.. Min mamma kommer i varje fall att sköta Eleonore under tiden, och i och med att det är så lång tid har jag haft lite huvudbry med matningen. Tack och lov tar hon ju flaska, så vår plan var att mamma får ge så mycket av min mjölk som det finns i kylskåpet, och sen har vi en burk med ersättning redo. Dottern har dock inte fått ersättning på flera månader, då jag hela tiden haft tillräckligt med mjölk och pumpat för att ge till natten. Vi hade en snart utgående burk mjölkersättning i skåpet, och tänkte att vi kan testa ge ur den, både för att slippa den men också för att se om det går bra. Och jag säger bara tack och lov att vi testade!
På tisdag kväll vid läggdags värmde jag en 120 ml flaska med ersättning. Dottern grimaserade lite redan när sambon började mata, och jag sa åt honom att kan hon verkligen känna skillnad.. Efter lite över halva flaskan tog det stopp och hon gnydde till. Jag tog över, men hon skulle absolut inte ha mera ur flaskan. Sen tog det bara några minuter så kaskadspydde hon upp massor av mjölk. Det började också ploppa upp röd-vita utslag kring munnen, och hon blev väldigt slö och slapp. Gick och tvättade av oss, och lade henne sen i sängen, där hon somnade på två sekunder, mot sedvanliga timmes grinande (också en annan historia).
Helt slut lill-dam.
Efter ungefär en timme hörde jag hur hon började gråta i sängen, och så hann jag bara springa och kolla vad som var fel, så kaskadspydde hon ner halva sängen. Stackaren var alldeles blek och trött! Tappade upp ett bad för att tvätta bort spyorna, men dottern var så slapp och slö att hon nästan somnade i badet. Vid det här laget började vi bli lite oroliga över hennes mående, men lade ner henne i sängen igen, då hon ju uppenbarligen var helt slut. Nu sov hon bara en halvtimme tills hon igen gnydde till, och när jag tog upp henne i famnen tog det inte många minuter så kom det sista av maginnehållet upp. Kan säga att det tog ganska sjukt i mammahjärtat när lillan bara spyttade upp gula magsyror. Stackaren! Efter det här låg hon en stund på soffan med oss, och verkade småningom bli piggare. Jag ammade henne efter en stund, och hon somnade gott och sov sen hela natten. På onsdag morgon var hon helt återställd, tack och lov!
Utslagen runt munnen.
På torsdag hade vi tid till rådgivningen, och jag tog upp detta med rådgivningstanten (som denna gång var en vi vanligtvis inte går till). Hon tyckte att det bästa sättet att avgöra om det är fråga om överkänslighet/allergi, eller om det bara råkade vara burken som var dålig - då det ändå var nära till utgångsdatum - är att prova ge en gång till. Fick också tips om att testa gnida in lite av ersättningen på armen för att se om huden reagerar.
Så blev det då att på fredag kväll provade vi igen. Först gned jag in lite på armen, och efter en stund blev det lite rött, och några minuter senare kom också de vita "blåsorna" fram. I det här skedet borde vi ju ha avbrutit experimentet, men tänkte att vi måste ju kolla om hon faktiskt inte tål ersättningen, som hon ju har klarat av förr. Värmde en 100 ml flaska, som hon glatt glufsade i sig. Och var hur pigg och glad som helst efteråt.. Lade ner henne i sängen och hon somnade ganska bra. Vi hann redan tänka att kanske det nog bara var den förra burken som var dålig...
En och en halvtimme senare vaknar dottern och gråter. Jag tar upp henne med spytrasan redo, och det tar inte många minuter så kommer allt upp igen. Den här gången blev hon dock inte slapp och slö, utan var sitt vanliga, glada jag. Men hela kroppen blev full med utslag, och hon svällde lite vid kinderna. Nu började vi bli riktigt oroliga, och fick till och med ringa till akutens telefonrådgivning för att kolla om vi borde komma in. Dock tyckte läkarna på plats att om hon inte får feber, annorlunda utslag eller börjar andas dåligt så kan vi stanna hemma. Halv tolv somnade hon äntligen till natten, efter att utslagen gått ner en aning och jag ammat henne. Men kan säga att ingen av oss sov speciellt gott den natten...
Så här såg hon ut på hela kroppen!
På lördag morgon var hon pigg och kry och helt sig själv igen, och inga utslag så långt ögat kunde nå. Oroliga över att det ska vara mjölkproteinallergi hon har så försöker jag nu kolla så hon inte får i sig mjölk av nåt slag innan vi har utrett saken. Sen har jag också pumpat för brinnkära livet och frusit ner, så mamma ska ha något att mata henne med på lördag. I måndags provade jag ge lite Onni-gröt, som visserligen innehöll både vassle och mjölk. Lite rodnad på handen när jag gnuggade in, men inget desto värre. Allt hölls där och inga utslag runt munnen heller. Så nu är vi väl tillbaka på ruta ett då.. Får väl helt enkelt prova med en annan sorts ersättning, om det bara var sorten hon inte klarade av.
Denna gång kom vi undan med hjärtat i halsgropen! Hoppas att vi slipper liknande (eller värre!) händelser framöver... Eleonores farbror Niklas har nämligen varit väldigt allergisk som liten, så det skulle ju bara fattas om hon "ärver" hans allergier.
