Det blev en liten omedveten bloggpaus. Ärligt talat har jag inte riktigt känt mig som mig själv den senaste tiden, så mina sociala medier har fått lida när jag försökt sortera i huvudet. Hade heller inte fört över några bilder från telefonen till datorn på tre-fyra veckor, så nu har jag precis placerat in över 100 bilder i mars-mappen. Lovar att
inte bomba er med alla bilder den här gången, haha!
Förkyld har jag blivit också, passligt tills både sambon och barnet blev friska. Så nu snorar jag och halsen värker, och det känns bittert att sitta inomhus en vacker dag som denna. Nå, våren har ju anlänt och hoppeligen ska vi få många lika soliga och härliga dagar framöver! Trots att det blivit vår har jag inga direkta vårkänslor. Visst, det är skönt när naturen börjar vakna till liv igen och det finns hopp om lite varmare väder. Men inte är det precis så att det spritter i kroppen i väntan på sommaren.. Fast kanske det kommer ännu! Åtminstone längtar jag till påsken, men varför, det vet jag inte.
Största orsaken till att jag känner mig lite nere för tillfället är nog att livet känns så himla enformigt och trist just nu. Varje dag är det samma sak; fixa något ätbart, diska och städa undan, leka ut alla leksaker över halva huset, städa undan, dammsuga lite, tvätta eller vika kläder, planera mat, eventuellt handla mat, tillreda mat, underhålla, natta barnet... Ja ni förstår nog. Samtidigt känner jag en stor ångest över att behöva lämna det här hemma-livet bakom mig om bara några månader. Min jobbsituation har klarnat inför hösten och det är nya tider som väntar för mig, åtminstone om inte något drastiskt ändrar innan augusti. Vet faktiskt inte hur jag ska känna inför det, så vi kan ta det en annan gång.
Eleonore utvecklas och lär sig varje dag, och för tillfället är hon inne i en ganska jobbig period. Hon har en längre tid varit väääldigt mammig, och svår att få att somna om kvällarna. Tack och lov börjar det plana ut aningen (peppar peppar) och nu har vi i stället en väldigt bestämd dam som skriker och dunkar huvudet i saker så fort hon inte får sin vilja igenom. Men med två envisa åsnor till föräldrar kan man väl inte förvänta sig nåt annat heller, hehe... Det som går mig mest på nerverna för tillfället är matsituationen, då hon "kan själv" och ska äta med händerna/skeden, men sen om hon får något i munnen som hon inte gillar så flyger allt med en rasande fart på golvet. Vilken resulterar i att ungen, stolen, mamman och golvet är lika smutsiga efter varje måltid. Och ni vet väl vad den här mamman tycker om rådd! Håhå..
Tur att hon är söt!
Vi har provat nya regnhalaren, men att sitta ute och leka var nog inget damen förstod sig på ännu..
Dock älskar hon att chilla i gungstolen!
Gummistövlar har hon också fått.
Och det roligaste som finns är att plocka ur alla skåp och lådor... SUCK!
På fredag är det min födelsedag, och jag har vandrat på denna jord i hela tjugoåtta år. Det betyder ju att jag snart blir 30!? Känner mig absolut inte så gammal.. Mest av allt önskar jag mig en ny kropp och ett färdigrenoverat hus i present, utan att jag ska behöva lyfta ett finger för det. Men eftersom nån av mina nära och kära knappast kan trolla, så behöver jag mest en ny vårjacka. Too fat för min gamla Didrikson! Nytt innehåll till garderoben önskar jag mig också, och investerade faktiskt i tre nya plagg igår när jag och Madde var till IKEA och Ideapark. Men det är lite svårt att förnya garderoben med minimibudget ska jag säga er.. Önskar mig också tumistid med sambon, då det för närvarande känns mer som om vi är avlägsna släktingar än trolovade. Inget aprilskämt tyvärr!
Jaja. Så hade jag återigen lyckats skriva en halv bok om livet, men ändå inte komma med något vettigt alls. Ska fortsätta med min dåliga ovana att kolla Game of Thrones medan barnet sover nu. Har bara två säsonger kvar, så kanske jag blir lite mer social här på bloggen efter det. Eller sen inte. Den som lever får se!
