Den tredje dagen när vi vaknade på Curacao var det alltså julafton. Kändes verkligen inte nånstans i kroppen... Blev inte ens nån riktig julklappsutdelning i år! Steg upp runt 8, käkade frukost och låg sen bara och slöade. Fortfarande mulet ute, kom till och med lite regn. Började bli riktigt trött på vädret och svor inombords "dehär ha itt vi betala för!"
På förmiddagen tittade solen fram emellanåt mellan molnen, så vi passade på att sola/simma/lyssna på musik/läsa en stund. Verkligen en ovanlig julafton!
På eftermiddagen åkte vi in till byn för att handla ny hårfön samt lite käk. Kokade soppa och käkade bröd, och sen gick vi ut i solskenet igen. Ganska skönt egentligen med en jämn ström av moln nu som då, så blev det inte för hett. Risken att bränna sig minskades ju också...
Runt halv fem gick vi in och började duscha. Gjorde oss riktigt festfina, slappade en stund, och sen hoppade vi i äggmobilen och åkte iväg den långa vägen till Otrobanda (andra sidan av bron, typ så långt söderut man kan komma på ön).
Trodde mer än en gång att vi hade kört vilse... Roligt att se resten av ön också, hade ju inte sett huvudstaden tidigare. Konstaterade att vårt apartments verkligen låg ganska "ut i bushen"...
Måste också nämna att trafiken på Curacao är ganska.. intressant. De har nämligen inga trafikregler! Så det var bara att tuta och köra, bokstavligen. Pappa lärde sig dock ganska snabbt vad som funkade och inte funkade. När man såg på vissa av bilarnas skick såg man också att det inte fanns några regler.. Ganska skrubbiga och kantstötta och eländiga!
Måste också nämna att trafiken på Curacao är ganska.. intressant. De har nämligen inga trafikregler! Så det var bara att tuta och köra, bokstavligen. Pappa lärde sig dock ganska snabbt vad som funkade och inte funkade. När man såg på vissa av bilarnas skick såg man också att det inte fanns några regler.. Ganska skrubbiga och kantstötta och eländiga!
Kom oss till slut fram till Brazilian Steakhouse L'aldea, som var den häftigaste byggnad jag någonsin sett! Utåt såg den ut som ett inkatempel, typ, och inuti så kändes det som man satt i en regnskog. Himla mysigt!
Pappa var glad
.. Kati och mamma likaså
.. Kalle och jag kanske inte ser så glada ut, men det var vi!
Restaurangen hade ett koncept: ät så mycket kött du orkar! Till att börja med hade de en salladsbuffé med ca 35 olika sorters sallader, så blev ju mätt redan på det.. Sen fick vi en lapp med en grön och röd sida - så länge den gröna sidan var uppe kom servitörerna hela tiden med olika sorters kött, som man fick välja om man ville ha. När man lade upp den röda sidan serverade de inte längre, men man kunde förstås vända tillbaka till grön om man ännu var hungrig.
Behöver jag ens säga att jag INTE behövde mer än denhär första omgången med mat!? (hade ätit en likadan portion med sallad före också)
Behöver jag ens säga att jag INTE behövde mer än denhär första omgången med mat!? (hade ätit en likadan portion med sallad före också)
Fina detaljer!
Mr Thinker
Mamma och jag tog creme brulee till efterrätt. Det var helt okej, lite bränd yta och klimpigt innehåll bara..
Kockarna svettades.. Gissar att de grillade typ 50 köttspett i halvtimmen?
Ingen bild gör denna "damm" rättvisa - det var supermysigt med svag belysning, vattnets rinnande, syrsor i bakgrunden...
Mera vackra detaljer. Runtomkring restaurangen fanns också en "regnskog", men den var bara öppen dagtid. Det var så mörkt så jag fick inget smygfoto heller.. Men superfint var det i varje fall!
Entrén till L'aldea var mäktig!
Mätta i magen (mådde illa av all mat, i äkta julanda!) åkte vi den långa vägen till hotellet igen. Spelade ännu lite kort innan vi gick och lade oss. Detta var också första kvällen som vi på allvar började irritera oss på myggorna. 1. Man såg dem inte 2. Man hörde dem inte 3. De bet som fan 4. Det kliade som fan.
