Trerätters

Förra helgen ställde jag och Basti till med inflyttningsmiddag för respektive föräldrar. Hade ju nog tänkt blogga om saken lite tidigare, men det har liksom bara lämnat.. Nå, bättre sent än aldrig brukar det väl heta, så här ska ni få se vad vi hade ställt till med:

 Dukade upp med finporslinet på balkongen. Så tacksamt med inglasad balkong när köket och speciellt köksbordet är lite väl litet för sex personer...

 Till förrätt blev det kantarellsoppa.

 Varmrätten var pulled chicken, batatfranskisar och yoghurtsås. Tyvärr inget vilt denna gång! Vi fick ta till plan B på den punkten..

 Hade också gjort en somrig sallad till.

Efterrätten var citronmarängpaj. Tyvärr lite misslyckad, men smaken var det åtminstone inget fel på..

Om vi blev mätta? Jadå!

TGIF

Här ligger jag i soffan och njuter av tystnaden hemma på soffan. Som jag skrev här tidigare i veckan så behöver jag få varva ner en stund efter jobbet, för att få lite lugn och ro i själen. Konstigt nog så är eftermiddagarna värst när det gäller ljudnivå på jobbet, och då börjar också tålamodet vara slut.. Speciellt på fredagar. Så idag var det extra skönt att dra på mina nya sköna leggins och slänga upp benen på soffan.

Dagens planer är att åka iväg en sväng till Vasa och handla lite förnödenheter. Ryktas också att sambon ska bjuda på fredagsmiddag, för att samla ihop lite pluspoäng. Heh... Annars inte mycket på gång ikväll. Imorgon ska jag till frissan, och sen nalkas det förlovningskalas för Marie och Kristian på vackra Glasbruket i Vexala på kvällen. Söndagen är helt planlös, vilket känns riktigt bra. Så en sån helg! Vad ska ni göra då?

Just nu-listan

Som vanligt när det kommer till olika blogglistor så är jag inte sen att nappa på. Denna lista hittade jag hos Linda.

FEM bästa just nu:

1. Septembervädret, som verkligen visar sig från sin bästa sida. Idag var det till och med för varmt för att ha jacka på sig på eftermiddagen!
2. Vår inglasade balkong, där man gott och väl kan sitta och njuta till sena kvällen ännu i år.
3. Att zumban kör igång igen, så att jag har en orsak att dra på mig träningstightsen lite oftare.
4. Mitt ganska öppna schema resten av hösten. Visst blir det en del möten och kurser vartefter, men överlag har jag inte så mycket inbokat.
5. Att vi har en bastu. Ni vet inte hur jag njuter av att kunna knäppa igång bastun när jag vill och sitta en stund i värmen. Efter att ha levt mer eller mindre sex år utan bastu så är det guld värt för en bastuälskare som mig!

FEM värsta just nu:

1. Min rygg, som tydligen bestämt sig för att börja krångla igen, efter en lång bättre period.
2. Vår säng, som är alldeles för liten nu när den inte längre står mot en vägg.
3. Att det blir mörkt så fort om kvällarna.
4. Mitt hår. Det ser verkligen ut som en katastrof. Tack och lov så ska jag till frissan på lördag!
5. Att jag inte har så mycket sparpengar kvar på kontot efter sommarens USA-resa...

FEM saker jag gjort den senaste veckan:

1. Jobbat.
2. Slappat.
3. Bjudit på trerätters middag åt mina och Bastis föräldrar.
4. Varit på en skön kvällspromenad tillsammans med Tanja och hunden Maya.
5. Agerat tävlingsledare på Rapakunkku i Jepo.

FEM saker jag ska göra i helgen:

1. Besöka frisören.
2. Gå på förlovningskalas vid Glasbruket i Vexala.
3. Sova länge.
4. Göra en god frukost.
5. Hänga med sambon ut i skogen.

FEM saker jag längtar efter:

1. Höstlov, för då ska jag troligen åka till England och hälsa på Tees och hennes pojkar!
2. JUL. Kanske inte behöver säga så mycket mer än att jag är julgalen...
3. Snö. Tro det eller ej!
4. Våren, då vi troligen åker iväg till södern en vecka.
5. Ett eget hus. Får väl bara drömma vidare lite till...

TVÅ saker jag tycker ni borde göra:

1. Gå ut och njuta av vädret.
2. Göra egen fil. Det är SÅ gott!

September love

Jag kommer nog aldrig kunna bestämma mig för vilken årstid jag tycker bäst om, för alla har ju sin charm. Och det är väl ändå det bästa med att bo i det här landet, att vi har fyra årstider. Sommaren ligger mig nära hjärtat, men med facit i hand så blir ju somrarna sällan så där perfekta, varma, fina och avkopplande som man tänkt sig. Då känns det skönt när hösten rullar in, med sina vackra solskenskvällar och krispiga dagar. När dimman ligger lågt och daggen tät i gräset om morgonen. September är nog absolut en av mina favoritmånader. Det finns ju alltid en viss förväntan i luften när det blir höst, något nytt kanske, eller återvändo till något bekant, som man pausat ett tag. Ni vet, skola, jobb, träning osv. Sen tycker jag vi kunde stryka oktober och november, för då är det ofta grått och trist och mörkt, och dagarna känns långa. Men sen vet man att snön inte är långt borta, och med hopp om snö kommer också längtan till julen. Åtminstone för mig. Är en riktig julnörd i grund och botten. Har redan kommit på mig själv flera gånger med att fantisera om hur jag ska julpynta här, i nya hemmet. När julen är förbi börjar jag ganska snabbt längta till våren. Speciellt när solen skiner över snön och frosten ligger tät på fönstren. Knastret när man går i skaren, och irritationen över smältande snö och slaskpölar överallt. Sen blir allt plötsligt grönt och ett nytt hopp tänds liksom i en. Och innan man vet ordet av är det sommar igen.

Men september. Det är nog nåt speciellt med den här månaden alltså. Fast det kanske regnat och varit kallt lite väl mycket i höst, så finns den där känslan där. Förstår ni vad jag menar nu eller låter det bara som ett enda drammel alltihopa? Vad jag försöker säga är väl att vi borde njuta nu, för snart kommer mörkret och slukar oss...

Bilderna har Maria tagit av mig den här tiden förra året.

Ensamhet och tystnad

Läste Stinas inlägg om hur hon lärt sig att uppskatta ensamhet, lugn och ro, och nickade igenkännande genom hela inlägget. När jag var yngre var ensamhet det värsta jag visste. Tystnad kom på god andraplats. Hela tiden skulle det hända något omkring mig, ni vet, träffa kompisar, ränna omkring på dittan och dattan, bara för att undvika att sitta i soffan och stirra och göra ingenting. Musiken fick gärna vara på i bakgrunden också, bara för att stänga ute tystnaden och känslan av ensamhet. De senaste åren har det dock ändrat radikalt, nu föredrar jag tystnad, och njuter av att vara ensam mellan varven.

Precis som Stina så har jag ett jobb som kräver väldigt mycket socialt. Det är också väldigt hög ljudnivå på mitt arbete, och det sista jag vill göra när jag kommer hem är att lyssna på musik på hög volym, eller prata och diskutera och förklara saker. Det bästa jag vet är att komma hem till ett tomt och tyst hem, där jag kan varva ner en stund, helt ensam på soffan, med lite sociala medier och "stänga ute" jobbdagens ljud.

Idag till exempel har jag varit i Jepo hela dagen på biltävlingar. Det har varit mycket ljud, och min roll som tävlingsledare har krävt mycket koncentration och kommunikation. Tänk vad tur då, att sambon gick och lade sig klockan halv tio, och jag har fått dona på här med bakning och sånt i lugn och ro. Nu får jag ligga här för mig själv i vardagsrummet och bara lyssna på kylskåpets tickande och ljudet från min whatsappsignal nu som då. Hashtag osocialsombaravaa.

Sommarminnen

Nu först börjar det slå mig vad jag egentligen gjort hela halva sommaren... Tittade igenom lite instagrambilder från min resa häromdagen, och det riktigt knep till i hjärtat. Så många fina minnen jag skapade. Så sjukt att jag vågade, för det var verkligen långt från min comfort zone... Och vad kul att kunna säga, när jag tittar på tv, att där har jag faktiskt varit, IRL. Ja, se själva (tyvärr inte helt i kronologisk ordning):

Lämnade allt det trygga hemma bakom mig och flög till New York... Där började min fantastiska sommarresa. 

Detta gjorde jag i fem veckor:

 Såg New York uppifrån Rockefeller Center.

 Gick på Times Square.

 Vandrade genom Central Park.

 Såg frihetsgudinnan.

Roadtrippade cirka 3000 kilometer.

 Åkte in i Niagarafallen.

Besökte Cedar Point nöjesfält.

 Var på rodeo i Cody, Wyoming.

 Cyklade genom Chicagos natt.

 Förflyttades bak i tiden vid 1880's town.

 Loopade genom Badlands nationalpark.

 Såg presidenterna Jefferson, Washington, Roosevelt och Lincoln uthuggna vid Mount Rushmore.

 Besökte underbara Yellowstone nationalpark.

 Firade 4 th of July i Elko, Nevada.

 Uppfyllde min barndomsdröm och red över ängar och berg i westernsadel.

 Vandrade över Golden Gate-bron i San Francisco.

 Stegade omkring i Alcatraz-fängelset.

 Njöt av solen i Yosemite nationalpark.

 Körde längs Pacific Coast Highway.

 Tog farväl av min Trek America-familj.

 Besökte Disneyland.

 Såg Hollywood-skylten.

 Spenderade en dag på Universal Studios.

 Kände mig liten vid kanten av Grand Canyon.

Svettades i galna Las Vegas.

... och gjorde en tatuering efter hela spektaklet.
På så vis finns minnena alltid kvar!

Rygghällviti

Nå hej påå edar! Får väl som vanligt ursäkta för dålig blogguppdatering, men denna gång har jag faktiskt en orsak. Eller två! Imorgon kör vi Rapakunkku i Jepo (tips tips!), så det har varit en hel del ställande inför den tävlingen, i och med att jag kommer vara tävlingsledare. Har också lyckats få riktigt besvärligt med ryggen igen. Längesen sist, men sådär är det ju, när man har minst tid för att vara sjuk så...

Senaste dagarna har jag tagit mig igenom både jobb, kvällar och nätter genom att droga mig ganska hårt med värkmedicin. Det har ju tyvärr resulterat i trötthet, sjuk mage och dåligt humör, så vi kan väl säga att jag inte direkt varit på topp. Men ikväll känns det som om det håller på att vända, smärtan är inte lika närliggande och intensiv längre. Så ni får hålla tummarna för mig att jag orkar genom morgondagens tävling utan större bekymmer!

Annars har jag väl inte tid med så mycket annat i helgen. På söndag ska både mina och Bastis föräldrar komma hit på inflyttningsmiddag, så det finns ju en hel del att ställa för det förstås. Idag har vi städat och imorgon börjar matförberedelserna. Det blir nämligen trerätters middag, och delar av huvudmenyn går fortfarande lös i skogen nånstans.. Hehe.

He va allt. Taco hej!

Kantarellpaj

Tycker det börjar vara en tid sen jag delat med mig av nåt recept här på bloggen, och nu råkar jag faktiskt ha ett nytestat på lager, nämligen kantarellpaj. Fick tag i lite kantareller via svärmor, som också hade gjort pajen i fråga. Själv har jag aldrig ens haft kantareller i min ägo, så det var en ny smakupplevelse för mig. Blev riktigt gott, och kan absolut inte klaga på att det var invecklat heller. Tog lite på högt, men ungefär så här:

Pajbotten:

- 150 g smör

- 1,5 dl vetemjöl

- 1,5 dl grahamsmjöl

- en nypa salt

- lite vatten vid behov

> Blanda ihop ingredienserna och tryck ut i en smord pajform

> Förgrädda cirka 10 minuter i 175 grader

Fyllning:

- Kantareller enligt smak (jag tog en full frysask)

- 1 burk vispgrädde

- 2 ägg

- ca 2 dl riven ost (gärna en lite starkare ost)

- Svartpeppar, salt

> Stek kantarellerna i smör tills all vätska kokat bort

> Blanda vispgrädde, ägg, riven ost och kryddor

> Placera kantarellerna på pajbottnen och häll över stanningen

> Grädda i 200 grader cirka 20 minuter

Lördag 3.9

Igår tog jag mig i kragen och försökte vara aktiv med kameran (eller nja, telefonen faktiskt). Det resulterade i ett "en bild i timmen"-inlägg hit till bloggen. Min lördag i bild, varsågoda:

 10:30 blev störd i min sovmorgon av ett meddelande. Bara att pallra sig upp då!

 11:30 Basti och Rasmus kom in på kaffepaus i jakten, och vi ställde till med frukost ute på balkongen (vilket jag tydligen inte fick på bild).

12:30 lördagssvepning i hushållet och sen ut på byn en sväng.

 13:30 och 14:30 ute på promenad tillsammans med Louise.

15:30 naturgodis och soffhäng.

16:30 Kantarellstekning...

17:30 ... som resulterade i mitt livs första kantarellpaj. Ha va goo!

18:30 Googlade resor.

19:30 Installerade vår nya tv i sovrummet.

20:30 Kortspel och lite chips å dipp.

21:30 Åppsträka och redo för utgång!

22:30 Pubkväll på Paviljongen. Roligt att träffa vänner och bekanta och njuta av bra musik och nån lonkero. Trippade hem i mörka natten klockan två.