24 september 2015

En hösttävling i Härmä

Ifall någon är intresserad tänkte jag slänga upp bilder och en kort historia om hur det gick när vi körde i Härmä i lördags. Lite har ni ju redan fått läsa, men här kommer då resten:

Tävlingen började klockan tio med allmänna klassen, där svärfar var den enda ur vårt team som representerade. Han körde sig till en 15:e plats, och var den fösta oplacerade i klassen. Kalle hamnade att stå över pga att han fortfarande var sjukskriven för ryggen. Sen EVK, där Martin återigen körde, men denna gång stannade bilen.. Och tillslut junior och dam limittäin. Jag och Ida kämpade på i damklassen, där jag hade mer tur och körde in mig på en fjärdeplats, medan Ida tyvärr blev utan finalplats denna gång. Tävlingen var klar vid halv fyratiden, vilket är otroligt ovanligt! Men skönt.

Allmänna och EVK:
Såhär gick det för Daniel! Som tur inget allvarligt, bara bakrutan som kom bort, så han fick plasta in och köra vidare.

Dam:
Här var det nära ögat att jag skulle ha blivit påkörd...
.. väldigt nära!
Men jag klarade mig, som tur!
Jejee, 4:e plats!
Dagens pris: En bärbar stereo. Dock var jag lite besviken, för jag hade siktat in mig på femteplatsen, som skulle ha fått en (modern) saftmaja... HAHA.

Sugen på ett höstloppis?

Här för en tid sen kläckte sambon ur sig en otippad idé, som jag inte kunde ignorera. Hans förslag var att ordna ett loppis här i vårt hus, nere i den gamla banklokalen. Vi har nämligen fått nycklar dit och lovord av hyresvärden att om det finns nåt vi vill använda lokalen till så får vi gärna göra det. Och nu när sommaren med alla sina loppisrace är över, vad skulle väl inte passa bättre än ett gammalt hederligt inomhusloppis?

Har inte tänkt så mycket ännu, bara att den som är intresserad gärna får komma och sälja. Ingen hyra för lokalen eller så, eventuellt kan man behöva ta med sig ett eget bord för försäljning. Endera kör vi med försäljare på plats, eller så en "kassa", så kan man byta av varandra under dagen. Kanske lite kaffe- och bullaförsäljning. Åtminstone jag har en hel del grejer jag gärna slipper, både inredning, attiraljer och kläder, för billiga slantar. Så vad tror ni, sugna på ett höstloppis? Tänker mig nån helg i oktober.

Kontakta mig om du är intresserad!

Sjukstugan utökad

Gissar att ni börjar bli ganska trötta på att höra om mitt negativa liv med datorproblem och sjukdom vid dethär laget, men eländet bara fortsätter.. Idag mår jag faktiskt lite bättre, har åtminstone inte stegring eller feber, och magen är pikulite bättre. MEN.. I natt vid femtiden vaknade jag av att Kalle vred och vände sig. En halvtimme senare sade han att han hade sjuk mage, och nån minut efter gick han och spydde. Sex gånger. Najs, så nu vet vi att det är nog magsjuka vi har, bara att min verkar vara lite lindrigare variant.

Så idag är vi båda hemma från jobbet. Sov ganska länge, Kalle bänkade sig i soffan framför Playstation. Själv kände jag mig rätt pigg och energisk, så jag tog tag i projekt: städa klädskåpet. Hmm, kanske inte världens bästa idé, nu är jag ganska trött och slut. Fick lägga mig ner och vila så fort jag blev klar. Försökte elda igång min gamla dator, men det visade sig att också den hade problem med laddaren.. Suck alltså, denna teknik! Ikväll måste jag tyvärr på första hjälpkurs mellan sex och nio. Lockar inte sådär jättehårt med dagsformen.. Men är det 100% närvaro så får de väl skylla sig själv när jag kommer dit och smittar dem. Såheså.

23 september 2015

Västerö vandringsled

I söndags korsade jag och Linn våra fingrar i hopp om vackert väder, drog på oss promenadkläderna, och styrde kosan mot Västerö i Maxmo. Hade fått för mig dagen innan att jag ville gå på en vandringsled, när planerna om ruskavandring med sambon gick i kras. Och vet ni, det var kanske inte riktigt som i Lapplandsskogarna, men otroligt vackert var det där längs stigarna i Maxmoskogarna också. Vår vanliga promenadtakt fick vi glömma där bland stenar, mossa och rötter. 12 km på 3 h landade vår slutliga tid på. Borde verkligen ha haft med mellanmål och en till vattenflaska, men annars gick det bra. Fick några nya vänner under dagen också - fem älgflugor som jag plockade ur håret.. Hyy. En riktigt trevlig dag, och vi kom överens om att dethär med vandringsleder i näromgivningen absolut är nåt man borde göra oftare. Tusen tack för sällskapet, Linn! Bildbomb:

Bilderna ovan från runda ett (Equity), 6.3 kilometer.
Bilderna ovan från andra rutten (Söderskatan), ca 6 km.

Den första rundan var mer utmanande, med uppåt och neråt och massa stenar att kliva över längs stigarna. Den andra var lite lättframkomligare. Så vi gick dem absolut i rätt ordning, skulle aldrig ha orkat klättra och snubbla över stenar i två timmar efter att ha gått Söderskatan först.. Det gick också en transportsträcka mellan de två lederna (ca 3.5 km lång), men valde att åka med bil i stället. Kan varmt rekommendera vandringsleden i Västerö som helgnöje! Absolut värt den lilla mödan. Och ja, vädret hade vi otroligt tur med också, det började nämligen duggregna de sista tvåhundra metrarna på väg tillbaks till bilen...

S J U K

Så kom den, sjukdomen som så länge lurat runt hörnet. Såsom dagiskidsen snorat och hostat på mig de senaste veckorna hade jag trott jag skulle bli förkyld för längesen. Nu fick jag sjukt i magen och lite feber i stället.

Igår kväll innan läggdags kände jag mig lite underlig i magen. Tänkte att det går nog om under natten, men näe sini, så fel jag hade. Sov väldigt oroligt, vaknade flera gånger av att det bara gick runt och tryckte hårt på magen. Fick gå till vessan och försöka spy, men inget kom. Började bara må ännu mer illa. När alarmet ringde i morse mådde jag fortfarande inte riktigt hundra. Försökte få i mig lite blåbärs- banansmoothie, men det stannade på ett halvt glas. Fortfarande inga spyor, trots att jag nästan började önska det. Slängde i mig en värktablett och bilade iväg till jobbet, och informerade om att jag inte känner mig riktigt på topp. Tills efter maten klarade jag mig, sen fick jag se mig besegrad och ta ut lite övertidstimmar och åka hem.

Orkade mig just och just uppför trapporna till lägenheten. Kallsvettig, frusen och helt svag i musklerna. Bäddade ner mig själv i soffan och sov i ungefär tre timmar. Kände mig spyfärdig, 37.8 i feber. Sambon kom hem och gjorde makaronilåda, fick i mig en halv näve och sen fick jag gå och slänga mig på sängen igen. Nu har jag sovit två timmar, och det känns kanske liiite bättre. Har fått i mig ett halvt glas smoothie, en plus en halv näve mat, och tre glas Jaffa, under hela dagen. Skulle jag väl vanligtvis äta på en måltid...

Ska hoppas att det blir ännu lite bättre ikväll, orkar verkligen inte ha dendär hemska, tryckande illamåendekänslan i magen mer. Vet inte om det är nån slags magsjuka jag har (men då brukar det väl komma ur en av ändorna åtminstone!?), men illa mår jag. Så imorgon är jag nog troligen ännu hemma och vilar, så ska vi se hur det känns på fredag.

Vill ni höra nåt ännu värre? När jag traskade in till grannbutiken för att föra över mina bilder och dokument på externa hårddisken idag meddelade gubben där att inte ens det kommer att lyckas. Så nu är min sista chans att gå till ett annat företag där de eventuellt kan utvinna nåt ur min söndriga dator. Annars är det helt finito. Så nu blir det väl snällt bara att skrapa ihop lite pengar och investera i en ny laptop (ingen padda här då). Dagens hashtag: #fuckmylife

22 september 2015

If I cut my hair

Redan för en tid sen skrev jag ju att jag funderar på att kapa av mig mitt slitna, äckliga, torra hår. Trots att det blivit liiite bättre, så gror tanken i mitt bakhuvud. Idag när jag kollade igenom min externa hårddisk kom jag över en gammal bild, och förundrades över hur snyggt hår jag hade där. Konstaterade att sådär skulle jag gärna ha igen! Så nu får vi se hur det går nästa gång jag ska till frisören...

Februari 2009

Bortom all räddning

Jaha. Idag kom beskedet. Efter jobbet marscherade jag vid gott humör in till grannbutiken och frågade efter min dator. Fick bara ett skakande huvud till svar. Finns inget att göra, datorn är helt kaputt. Kan inte för nåt i världen fatta hur det gått till... Tydligen var det inte bara laddningsuttaget det var fel på, eftersom det inte alls gick att hitta ström, fast datorn blivit dissekerad. Ska återvända imorgon med min externa hårddisk så att vi åtminstone kan rädda innehållet. Men annars så är det nog bara byebye åt min inte ens två år gamla Lenovo-laptop. Måste nog säga att jag är otroligt besviken. Den funkade ju hur bra som helst för några dagar sen, och nu finns det inget att göra!? Blir så jävla sur, bitter och inåtvänd alltså.

Nu blir jag väl tvungen att investera i ny dator då. Har man ju råd med sådär bara... Och nä, jag klarar mig inte utan dator. Använder den till ungefär allt. Dock har tanken börjat gro om jag skulle köpa en tablett istället för en ny bärbar dator. Vi har ju ändå funderat på att skaffa "padda" inför nästa sommars USA-resa, så varför inte skaffa, bli van och börja använda en sån redan nu? Dessutom är de ju oftast billigare än laptopar. Problemet då? Tjaa, att jag inte vet ett skit om varken datorer eller paddor, kanske... Kraven är väl: 1. Att den är enkel att använda 2. Att den har mycket lagringsutrymme 3. Att man kan sätta i kamerans minneskort och att den har usb-uttag 4. Att den går smidigt att skriva med (använder ju främst till bloggen). Har ni några tips eller?

 RIP
I tabletarnas värld, vilken är bäst? En iPad kommer INTE in genom denhär dörren (dissar Apple).