12 april 2016

Tuesday

Vet ni idag har jag hunnit mycket för en helt vanlig sketen tisdag. Men tänkte jag ska hinna blogga lite också innan jag slänger upp benen i sängen. Efter jobbet åkte jag bara hemvia och bytte lite kläder, så studsade jag nerför trapporna och mötte småningom upp Madde för en härlig eftermiddagspromenad. 1,5 timmar blev det längs vägarna i solskenet, och vi fick pladdrat av oss en hel del. In och fräscha upp mig, slängde i mig lite yoghurt och wrap med laxröra, packade träningsväskan, och sen i väg till Pensala. Knackade på hos den nyblivna tvåbarnsmamman Tees. "I come with gifts" sa jag, och det var sant. Så liten och söt var han, lilla Oscar, som nog mest sov medan vi andra kliade oss i huvudet när vi byggde ihop leksaksköket jag gav åt Miles. Men på slutet vaknade han till och jag fick mysa lite med lillskrutten. Som om jag inte hade gjort tillräckligt då för en dag så avslutade jag dagen med ett pass zumba vid Pensala skola, och en portion glass på soffan tillsammans med Sebastian. Så nu orkar jag väl med en ny dag imorgon!

Mycket babysar i mitt liv just nu.. Imorgon ska jag träffa den tredje av mina bästa vänner, men tack och lov är hon preggers ännu! Annars kanske det skulle gå som en av mina förskolekids sa, att jag får en "bebissjukdom". HAHA.
 Glömde kanske också att berätta att jag var till frissan igår? Bättre bild kommer bara jag får till det rätta ljuset...

10 april 2016

Kalashelg

Ännu en helg som susade förbi. Kan inte säga att jag legat på latsidan med programmet denna helg dock, så lite kan jag skylla på tidsbrist när det kommer till bloggandet! På fredag kväll efter jobbet städade jag upp lägenheten lite, och sen var vi bjudna till Kimo på middag. Svärisarna hade dukat upp med riktig gourmetmat - vitlöksmusslor till förrätt och plankstek till huvudrätt. Och så en halv vinflaska på det...

På lördag var det dags för NNSB's kickoff, som i år gick av stapeln vid Kronoby bowlinghall. Vi började med vårmöte och visade sen våra bowlingskills i ca 1,5 timmar. Kändes nog i fingrarna efteråt, kan jag säga. Och vet ni, jag var inte ens sämst! Vilken bedrift. Efteråt blev det lite mera kalasförberedelser, för på kvällen fick jag (vi) födelsedagsgäster, nämligen Kati och John. Tydligen har jag inte knäppt nån bild under kvällen dock. Men vi gjorde pizza, socialiserade och åt hallon-salmiakparfait. En riktigt gemytlig afton!

Idag tog vi "sovmorgon" (Sebastian tycker att man inte kan sova längre än till nio på helgerna...), fixade frukost och åkte sen iväg till skjutbanan för att panga lite. Riktigt roligt, och hoppeligen ska jag väl inte bli lika blå som senast, haha! Tyvärr hade vi lite tidsbrist, så det blev en kort runda. Jag for hem och bakade en till kaka och förberedde det sista, och klockan två kom mamma, pappa, mommo och moffa hit på kalas. När vi kalasat färdigt var det ännu så härligt väder där ute att jag insisterade på en promenad. Nå, visst blev det en promenad, men kanske inte en sån som jag är van med! För att inte ha alltför lite program så avslutade vi helgen med kaffebesök hos Marie & Kristian. Men nu är det bara soffläge som gäller fram till sängdags!

Ett ord: Foodgasm.
Som på restaurang!
Good morning world.
Spaghetti och morosås till lunch, blir väl inte mycket enklare och godare än så.
Bowling med ett gäng knäppa varmanschaufförer.
Söndagsfrukost.
Än har ni inte hört det värsta - att JAG fick in en fullträff på 100(!) meters håll!!!
Några lerduvor hade jag tydligen prickat också.
Morotskaka är alltid en klassiker på kalasbordet...
... likaså laxcheesecake.
Pappa fick "skinkcheesecake" i och med att han är fiskallergiker.
Och så kände jag mig badass så jag gjorde en blåbärs-marängpaj också. Nu har jag nåt att bjuda jobbarkompisarna på den kommande veckan åtminstone!
 Smygfotar...
 ... när tillfälle ges.
Sen råkade vi se ett rådjur också, och fick komma ganska nära. Ser ni? Det var vår "söndagspromenad" det..

Vad har ni haft för er i helgen då?

Welcome to my house

I helgen har jag lyckats ta mig själv i kragen och knäppa några kort på lyan. Så välkomna hem till mig och mina 36 kvadrat!

 
 
 
 
 Vi kan kalla det "öppen planlösning"!

6 april 2016

Plötsligt händer det

Okej så ni är ju inte helt dumma i huvudet, ni. Antar att de flesta fattat att jag hittat nytt manligt sällskap. Redan!? Är den vanligaste kommentaren jag får. Och ja, jag vet hur det verkar. Om ni inte läst det mellan raderna här, så kanske ni är en av dem som "hört e på byin". Så nu tänkte jag klargöra lite, så behöver jag inte höra några dumma rykten längre, okej?

Kalle och jag var ett helt avslutat kapitel innan detta tog fart. Att det gick fort, ja det är jag minst sagt medveten om. Det var inte nåt jag planerade precis. Plötsligt händer det, är den bästa förklaringen jag har. Riktigt på riktigt. Han är sen tidigare en bekant, som jag träffat på nu som då under mina år i Årvas. Vänner på FB, men annars har vi inte haft desto mer kontakt, och jag har absolut aldrig tänkt på honom på det viset. Förrän jag satte upp en bild med utsikt från min nya lägenhet och han undrade om vi ska bli grannar. Därifrån for det sen med kaffe, bio, lerduvsskytte osv osv.

Tro mig när jag säger, att vi drog båda så hårt vi bara kunde i handbromsen. Men sen här en dag konstaterade vi att vad är det för vits att bromsa om båda ändå känner och vill samma sak. Så vi bestämde oss för att bli ett par, oss emellan åtminstone, men kanske ännu vara lite diskreta officiellt, i och med min "situation". Men förstås hade en sett oss på butiken, en annan hade listat ut vems gevär jag använde i lerduvsskytte, och en tredje hade hört att vi flyttat ihop (svaret är nej). Så jag tyckte det var dags att säga hur det egentligen ligger till. Och nu vet ni. Det bara.. klickade helt enkelt.

Att jag är lycklig, det är väl ändå huvudsaken? Så får ni tycka precis vad ni vill om resten.

Här har ni honom då - Sebastian.

Halvvägs till 50

Igår var dagen när jag blev halvvägs till femtio. Min 25-årsdag, otroligt men sant... Började dagen redan klockan sex(!) med att vända ihop en sats Pätkismuffins att ta med till jobbet. Jobbdagen var väl ungefär som vanligt, förutom att vi åt muffins så det stod härliga till. När jag kom hem råkade jag få syn på min lånedotter, som nyss varit och köpt en bukett blommor åt mig. Hon fick komma på födelsedagskaffe och lite q-time på soffan. Pensalazumba fick sen avsluta min bemärkelsedag, som kanske inte var sådär riktigt märkvärdig, men ändå riktigt bra! Det blev inte så många presenter, för jag behöver egentligen inget. Sängen har jag redan fått av mamma och pappa i tidig födelsedagspresent, och sen blev det lite choklad, skraplotter, en plansch, blommor, en vas.. Smått och gott! Det finaste och mest otippade jag fick var helt klart Kalevala-halsbandet som numera pryder min nacke.

 Tackar för alla fina gratulationer och presenter! Nu känner jag mig snart redo för pension... NÅNÄÄ!