4 september 2015

September photoshoot

Igår var jag och Maria, som ni kanske förstod, ute på en photoshoot här i Årvas. Hade pratat om det en längre tid redan, och nu äntligen blev det av. Och vilken härlig afton vi valde sen! Två timmar bara flög iväg, och plötsligt hade vi fotograferat på flera olika ställen. Trots att jag hade samma outfit hela tiden (böt bara skor en gång) blev bilderna så himla annorlunda. Vi testade flera olika miljöer, och använde lite rekvisita ibland. Är sjukt nöjd med slutresultatet måste jag säga! 530+ bilder fick jag uppladdat på Dropbox sent igårkväll, och efter att nu ha gått igenom dem ganska ordentligt är jag ändå bara ner i runt 200. Alltså kan ni gissa att det blir en hel del "egopics" här på bloggen i höst... Får säga tusen tack åt Maria för bilderna! Vilken tur att det finns en i vårt kompisgäng som gärna fotograferar och en annan som ställer upp som modell - we make a great team <3

Här kommer några av mina favoriter:
(helt oredigerade, endast förminskade)

Vad tycker ni?

Tortillaperjantai

Happy friday! Elo naa. Denna fredag trotsade jag molnen och trampade iväg mot jobbet vid halv niotiden. Skulle visa sig att jag fick ångra det beslutet... Allt såg bra ut när vi gick ut på eftermiddagen, solen sken och det var relativt varmt. Barnen började droppa av en efter en, i samma takt som molnen rullade in. Där vid halv fem hade jag ett barn kvar, och det fanns ett moln på himlen - ett stort, mörkt ett. Tänkte att nog hinner jag cykla hem innan det börjar regna, men sini tji fick jag! När min jobbdag officiellt var slut 16:50, och sista barnet åkte hem, skvalade regnet ner utanför. Så det var bara att släcka, låsa och ringa efter förstärkning. Tack och lov att Kalle var hemma och kunde komma och hämta mig.

Till middag blev det tortillas, en av våra absoluta favoriträtter! Men tydligen åt jag alldeles för mycket (sällan...), så nu ligger jag i sängen och vilar och mår illa. Regnet öser ner utanför fönstret, och jag funderar om jag ska gå på gym nu ikväll eller imorgon på morgonen. Som måendet är just nu lutar det nog mot 0800 imorgon... Har också x-antal papper jag borde printa ut, och sisådär 300 bilder att gå igenom. Så utan att göra lär jag åtminstone inte bli denna fredag!

I min tortilla brukar jag ha: 
- tacokryddat maletkött
- riven ost
- rå lök
- gurka
- tomat
- salsasås
- creme fraiche
- guacamole

Och det ska vara ditklickat i precis den ordningen, annars blir det feeeel!
Tycker du om tortillas, och i så fall, hur äter du dina?

Ett drömhus


Detta är ett av de allra vackraste husen i hela Årvas, om ni frågar mig. Varför jag är så himla förtjust i "gamla ruckel", ja det kan ju inte alla förstå. Speciellt inte min sambo... Men alltså föreställ er detdär huset nerplockat, upprustat och uppsticklat på en helt ny plats. Med lite kärlek (och tid, och pengar...) och tålamod kan man nog få ett gammalt hus så himla fint. Och nej, jag är inte intresserad av att bygga ett nytt hus som ser ut precis sådär. Bygger vi nytt så blir det nog helt nytt, dvs. modernt och med vettig planlösning, öppna ytor, högt till tak, stora fönster osv. Jag är ju ute efter själva charmen i gamla hus. Handgjorda fönster, knarrande breda golvplankor, gamla möbler som funnits i huset från tidernas begynnelse, små underliga rum och vrår... Dendär gammaldags känslan kan inget ersätta, det känner man genast man stiger in i ett gammalt hus. Det är nästan som om man kan ana hela husets historia, som om man kan känna det liv som en gång levts i huset. Det är nog därför jag älskar gamla hus så mycket. Och det kommer alltid vara en dröm för mig att rusta upp ett gammalt hus!

3 september 2015

Ute på fuffens

Ikväll har jag och Maria varit ute på fuffens. Vad vi gjort? Gissa!
Ni kan få en liten sneakpeek:
Om ni kikar in på Marias blogg ikväll eller imorgon gissar jag att ni får se några till.

Min Odd Molly

I lördags när vi firade villaavslutning i Pensala lade jag märke till en så fint grånad lada på Simons gård, att jag bara måste tvinga Kalle att fota "dagens outfit" åt mig. Tyvärr är jag ju ingen modebloggare, så modellen är väl under all kritik... Men ni får ju se min nya kofta i varje fall! (och ja, jag veeeet att kragen vikit sig på ena sidan och spärrar på andra sidan, stör mig föralltid...)

2 september 2015

En villaavslutning

I lördags var det, som ni kanske märkte, villaavslutning. Som vanligt hade vi inte planerat in nåt särskilt, utan det bara blev som det blev. Och denhär gången hamnade vi hemma hos Kalles kompis Simon i Pensala. Där hade vi det mysigt med badminton- och mölkkyturnering, grillat, kaffe och paj, och förstås musik och massa prat. Jag och fem karar. Där vid tvåtiden hade jag lejdon eftersom vår skjuts åkt hem och vi inte visste hur vi skulle komma oss tillbaks till Årvas. Hade redan övervägt att låna Simons cykel och massa ytterkläder och trampa de tio kilometrarna hem, när en skjuts uppenbarade sig. Men hemma var vi först vid fyratiden, så kanske det hade varit lika bra att cykla... En trevlig kväll blev det i alla fall!

Kvällens jag!
Badminton på g!
Huset som står på Simons tomt är gammalt och fint, skulle gärna gå in dit nån dag, och söka skatter...
 Dags för Mölkky!
 Bäst att hålla i sig så man inte faller omkull...
Soffmös med musik på sejnon.

Från en kvällspromenad

Häromkvällen gick jag på en skön kvällspromenad. Gick min "morgonrunda", fast omvänt. Dessutom hade jag musik i öronen, vilket jag aldrig annars brukar ha (eftersom jag tycker det är så skönt att bara ha sina egna tankar och naturens ljud), och jag traskade på så bra att jag plötsligt fick fel i huvu och sprang upp till minnesstoden vid slagfältet. Måste ju passa på att knäppa några kort där och då, inte bara för utsikten utan också för att det var första gången jag kom mig upp dit. Och då har jag bott i Årvas i över två år. Sen råkade ju ett fint hus också "ramla över mig" längs vägen, så det hamnade också på bild. Men mer om det sen!

En favoritmånad

Och så var den här igen, en av mina absoluta favoritmånader - september. Visst tycker jag om sommarmånaderna också, men det är bara något alldeles speciellt med september. Sättet naturen förändras. Att det finns en slags krispighet i luften. Lövens vackra färger. Sensommarsolen över åkrarna. Och när jobb, skolor osv. har kommit igång igen efter ett välbehövligt sommarlov. Dendär känslan av att något nytt är på gång. Trots att höstmörkret hägrar i horisonten brukar jag vara riktigt positiv i september. Just för att det är så vackert och härligt. Sen när vi kommer in i oktober-november brukar jag bara vilja ta mitt pick och pack och lämna landet. Men september, det tycker jag om.

Några bilder från september ifjol:

Just denhär dagen, 2:a september 2015, har jag varit i jobb mellan halv nio och fyra ungefär. Cyklade till och från jobbet, men måste erkänna att det nästan var lite kallt idag! Får se hur det går att komma sig upp och ut på morgnarna framöver.. Fixade lappskojs till middag, och sen har jag suttit och printat och fixat med diverse NNSB-papper. Nu är jag också på väg på Rapakunkku-möte till Jepo om bara några minuter. Så en sån onsdag idag!

31 augusti 2015

Mitt bästa barndomsminne

Först nu när jag rotar igenom utkastet här på bloggen lägger jag märke till att jag fortfarande har en obesvarad fråga från frågestunden jag ordnade medan vi åkte till London och Dublin. OOOPS. Frågan ställdes av MX, och lyder som följande: "Vad är ditt bästa barndomsminne som du kommer ihåg?"

För det första får jag väl börja med att informera er om att jag har väldigt många och starka minnen från när jag var liten. Vågar nästan påstå att jag minns så gott som allt som hänt efter att jag fyllt fyra år. För det andra måste jag säga att jag är otroligt tacksam att jag växt upp i den by som jag gjort, och haft de barndomsvänner jag haft. Att växa upp på landet, med grusvägar, ängar och kossor som granne, det kan nog inte finnas nåt värdefullare. 

Minns speciellt somrarna i min barndom, de verkade pågå i evigheter, och det var alltid vackert väder. Eller hur? Dagarna spenderade jag till största delen med grannarna, tvillingflickorna Linda & Marie (fyra år äldre än mig), samt deras två år yngre bror André. Vi var så gott som oskiljaktiga i många, många år. Linda och Marie var mina första vänner, och under en lång tid också mina förebilder. Har nog lärt mig mycket om livet av dem, både bra och dåliga saker, haha! Om jag ska berätta om allt vi gjorde blir dethär en hel roman, och det var väl ändå inte meningen. Men sådär kort kan vi väl summera att de flesta av mina bästa barndomsminnen har jag skapat tillsammans med dem. 

Varje år när sommarlovet började brukade vi t.ex. ha en picknick i grannbonden Åkes kohage. Och i dendär kohagen, där hände det minsann grejer! När kossorna kom ut på grönbete för sommaren brukade vi alltid gå in i hagen och hälsa på dem. Ibland gick det riktigt bra, som när vi tog våra hästsaker och borstade kossorna riktigt fina. Andra gånger gick det kanske inte så bra, som när vi retade kossorna och det slutade med att vi fick springa för livet och hoppa över taggtråden för att inte bli ihjälstångade. Sen brukade det alltid finnas måsungar i kohagen om somrarna också. Vi utrustade oss med cykelhjälmar och gick för att inspektera om äggen blivit till små måsungar ännu. Varför cykelhjälmar kanske ni undrar? Jo, de behövdes verkligen, för måsmamman var inte speciellt förtjust i oss...

Andra fina minnen finns det förstås också, som exempelvis när vi cyklade över hängbron för att pyssla om de små hästarna som var på hingstbete, eller när vi gjorde en av våra otaliga dagsfärder ut till skogen bakom mitt hus, när vi lekte häst, när vi gjorde ett "klubbhus" uppe på grannarnas stallsvind, när vi lekte i lekstugan hemma hos mig och vägrade städa undan... Det finns så mycket fint att tänka tillbaka på. Och jag är så glad att jag fått växa upp just där i Jutas, med de bästa barndomsvännerna. Det är värdefullt för mig!

Två sevärda filmer

Igår kväll hade Kalle och jag filmkväll, och kollade två relativt nya filmer, Time Lapse och Southpaw. Time Lapse handlar om tre personer vars liv och vardag förändras radikalt när de upptäcker att deras granne byggt en slags kamera som fotograferar framtiden. Southpaw däremot är en (inte så?) typisk boxningsfilm, som handlar om boxaren Billy Hope, vars hela liv vänds upp och ner efter att hans livs kärlek blir mördad och hans dotter tas ifrån honom.

Time Lapse:

Southpaw:

Båda mycket sevärda!
Skulle kanske ge Time Lapse 7/10 och Southpaw 8/10.

Sista augusti

Så hade vi kommit till den sista dagen i augusti. Slutar aldrig förundras över hur fort tiden går! Idag har jag som vanligt jobbat mellan nio och strax före fem. Härligt cykelväder igen, men måste nog erkänna att jag var lite trött i benen efter gårdagens gympass... På dagis donade vi bara på som vanligt, och när jag kom hem blev det sedvanligt middagsfixande. Imorgon ska vi ha personalmöte på jobbet, så håller som bäst på och bakar en skinkpaj tills dess. För ovanlighetens skull är jag faktiskt inte på väg på zumba till Jeppis idag, eftersom mamma meddelade att hon är krasslig. Så nu försöker jag luska ut hur jag ska komma mig ut på en promenad ikväll. Själv. Har nämligen inte lyckats få napp med en enda av mina vanliga promenadkompanjoner.. Nå, vädret visar sig ju åtminstone från sin bästa sida, så kanske det lyckas!

30 augusti 2015

Instagramfailaren

Malin hade skrivit ett intressant inlägg häromdagen, som fick mig att både skratta och skaka på huvudet. Flitig Instagramanvändare som jag är hade jag inte ens skänkt en tanke på vad som är okej eller inte att sätta upp i bildväg. Okej, vi ska väl ta dessa "regler" med en nypa salt, men sådär i det stora hela kan jag konstatera att jag failar riktigt totalt på Instagram, när det kommer till dessa regler. Beskåda:

1. Matbilder
"Det är inte okej att lägga upp enmassa matbilder i sitt Instagramflöde om man inte är matbloggare." 
Men hur är det om man är vardagsbloggare då? Och tycker om att laga och äta mat? Om man är bagare? Jag är nog riktigt skyldig på denhär punkten, sätter nog upp åtminstone en matbild i veckan. Men brukar försöka välja "snygga" maträtter, alltså t.ex. om vi ätit ute. Inte precis så att jag sätter upp bilder på korv och mos bara för att.

2. Quotes
"Posta inga quotes i ditt Instagramflöde, för ingen vill läsa dem."
Inga cheesy quotes i sikte här inte, och absolut inga träningsquotes. Sökte länge och väl genom mina bilder men hittade inte en endaste quote-bild. Tur!

3. Circle of feet/hands
"Ingen vill se dina fötter på bild, om du inte råkar ha riktigt snygga skor."
Har aldrig tagit nån bild på annat än mina egna fötter, och då brukar det oftast handla om att jag har nya byxor eller att jag är ute på en promenad. 

4. Max 3 bilder/dag
"Om du inte är på en otrolig semesterresa är det inte okej att lägga upp fler än 3 bilder på en dag."
Den 31:a juli i år lade jag upp dessa SJU bilder. På en dag. Men det var nog riktigt extremt. Oftast blir det inte ens en bild om dagen. Om det händer nåt speciellt kan det bli flera, men skulle nog säga att jag nästan alltid håller mig till max tre.

5. Filter
"Det enda filter man borde använda är Valencia."
Sen jag skaffade min Sony använder jag nästan aldrig filter. Kameran i sig själv tar så skarpa bilder med bra färg att det helt enkelt inte behövs. Enda gången jag sätter på ett filter är ifall ljuset är dåligt i bilden. Då förbättrar jag med filter. Men skulle nog inte säga att jag använt Valencia så många gånger, haha!

6. Användning av hashtags
"Om du använder hashtags, ska de inte vara helt random. Du bör heller inte använda fler än 4 hashtags per bild."
Öööm, får inte vara helt random, då failar jag totalt! Enda gången jag använder hashtags så är de random. Och över fyra? No way! Kan störa mig nåt otroligt på mänskor som sätter upp tio hashtags med varje bild, bara för att fiska likes. Mina hashtags brukar mest se ut såhär #åjnäävaråolitedeva #elosåitt. Eller som på bilden ovan, "Ska nog ped iväg ti arbeiti snart, but first, let me take a #shelfie."

7. För lite likes
"Om din bild får för lite likes, ta bort den."
Okej, dethär är helt löjligt tycker jag. Om jag har valt att sätta upp en bild, varför skulle jag ta bort den bara för att nån annan inte gillar den? Bläddrade igenom mitt bildflöde och konstaterade att de flesta av mina bilder har 20-50 likes. Den bild som har mest var på strax under 80, de som hade i minsta laget var runt 3-6 likes. So what om en bild får mycket eller lite likes? Det är ju jag som fotat och lagt upp den, så stor vits att påverkas av vad andra tycker.

8. Selfies
"Om du inte jobbar inom modebranschen eller överlag råkar vara väldigt snygg och stilmedveten är det sällan okej med selfies."
Är inte JAG tillräckligt snygg eller modemedveten för selfies? Ojoj stackars följare som måste se på min sneda mun och inte-så-vita-tänder flera gånger i veckan då.

9. Pussmunar
"När man tar selfies är det i högsta grad förbjudet att göra duckface eller pussmunnar."
Okej, dethär lyckas jag faktiskt ganska bra med. Det är nog nästan bara när jag fjantar mig på bild som det blir nån grimas med munnen. T.ex. på gymbilder gör jag nog ganska ofta lite duckface-aktiga miner. Men det borde väl vara okej?

10. Nej till selfiestick
"Om du inte tillhör familjen Kardashian bör du inte äga en selfiestick."
Nä just det, och det gör jag inte heller. Men om man vill fota snygga outfitbilder med sin telefon och inte äger en selfiestick så kan man faktiskt tvinga sin pojkvän att fotografera mot en gammal ladudörr.

11. TBT
"TBT, alltså throwback thursday, får endast användas på torsdagar, och helst inte varje vecka."
Inga problem för mig, har aldrig gjort en throwback. Och förresten är det dagens melodi att man sätter upp throwback to, så behöver det inte ens vara på en torsdag.

12. Videos
"Videos får färre likes än bilder, för att folk helt enkelt inte orkar kolla i femton sekunder."
JAHA, och? Måste erkänna att jag bara satt upp två-tre videor under mina två år som flitigt Instagrammare. Och de har nog fått en hel del likes.

13. Barn och hundvalpar
"Barn och hundvalpar på bild är ofta like-magneter."
Eftersom jag inte har egna barn är de enda barnbilderna jag sätter upp på mitt fadderbarn Miles. Och skulle nog inte säga att de har fått fler likes än vanligt, snarare kanske mindre. Har ingen hund heller, och känner ingen, men kan nog tänka mig att alla gillar puppy eyes. 

14. Opassande ställen att Instagramma
"Instagramma aldrig från sjukhus och begravningar."
Uumm, why the hell would I do that? Om jag mot förmodan inte ligger på BB och nyss har fött ett barn, då skulle jag Instagramma från sjukhuset. Tycker nog det finns mer opassande ställen att fotografera sig själv, t.ex. när man kör bil #notguilty #elohovare

15. Träningsbilder
"Om du inte ser ut som Beyoncé är det ingen som vill se dig träna."
JASSÅ. He va naa. Då får väl mina följare tacka Gud och alla hans änder för att jag varit sjuk det senaste året och inte satt upp så många träningsbilder. Annat var det minsann 2013-2014!

Hur är det med er då? Uppfyller ni dessa så kallade Instagramregler, eller failar ni lika totalt som mig?

29 augusti 2015

Dreams do come true

Ni som troget följer denhär bloggen, men inte känner mig så bra i det privata livet, har kanske undrat vad det är för stora planer och drömresa jag pratat på om nu som då det senaste halvåret. Jag har hållit er på linan länge nu, för att ja, vi har inte själva heller riktigt kunnat bestämma oss. Men nu vill jag faktiskt berätta för er, för idag så föll alla bitarna på plats. Nu har vi bestämt oss att vi kommer att åka iväg x-antal veckor nästa sommar på en väldigt spännande och annorlunda resa. Om allt går som vi tänkt oss (just nu hänger det på ifall Kalle får ledigt eller inte) åker vi iväg i slutet av juni nästa år. Vart? Hit:

Vet ni, det är inte så svårt att få drömmar att bli sanna.
Man måste bara kämpa lite för dem!

Stinas fredagsfråga #4

Som ni kanske lagt märke till så har Stina, som skriver bloggen Fina Christina, startat ett litet koncept vid namn fredagsfrågan. För två veckor sen gjorde jag ett blogginlägg på detta tema, och så blir även fallet denna vecka. Veckans fredagsfråga lyder: "Hur ser ditt liv ut om 10 år?"

Antagligen har jag redan svarat på denna fråga i något skede, kanske under nån frågestund eller så, men ni vet, man kan ju alltid ändra sig, eller sen kommer man på något nytt. Så om vi tänker oss 10 år framåt i mitt liv... Då är jag 34 år gammal. Om vi förmodar att jag ännu är tillsammans med Kalle så har vi ganska snart varit tillsammans i sexton(!) år. Under den tiden ska vi väl hoppas att vi hunnit förlova oss, gifta oss, flytta in i ett egnahemshus och skaffa några barn. Kanske har vi till och med tagit oss tiden att köpa hund. Åkt på många resor tillsammans. Gissar att vi bor i Oravais, och hoppas att det är i huset vi själva har byggt. Vi har väl kanske två barn, och vid dethär laget kan vi väl bara hoppas att de småningom går ut lågstadiet (för om de fortfarande går på dagis så då vet jag inte...).

Det är ju supersvårt att föreställa sig hur saker ser ut om fem, tio år nu när man faktiskt är vuxen på riktigt. Tyckte det var mycket lättare förr, säg nu redan i högstadiet, att fantisera om hur livet skulle se ut vid 25. Där och då trodde jag att när jag är 25 är jag både gift, har hus och åtminstone ett barn. HAHA! Tänk så fel det kan gå... Men sen vet ni ju hur jag känner angående denhär saken. Så nu har jag sagt åt Kalle att under året jag är 25 ska åtminstone en av de sakerna ha inträffat (påbörjat husbygge/graviditet/bröllop). Stackaren fick panik i ögonen och påstod att jag sätter för stor press på honom. Mitt svar var att han har haft sex år på sig och det är nog bäst han sätter lite fart på nu, för jag tänker inte vänta sex år till på ingenting.

Men sådär för att vara lite positiv så har jag ju nog gjort och sett en hel del redan i mitt liv, och jag är absolut inte bitter på livet. Har lite lejdon på hur långsamt det går bara. Men det kommer väl en tid när jag uppskattar det också! 14-åriga Mimmi hade nog knappast trott att hon tio år senare skulle bo i Oravais, och vara nöjd med det. Hon trodde nog knappast att hon skulle ha bytt ut ridande mot varmansrally. Och allra minst skulle hon ha trott att de vänner hon hade då, kanske inte var så stor del av hennes liv nu, medan de mest otippade vännerna nu skulle vara de som stod henne närmast. Tänk vad livet är bra ändå, man vet aldrig vad som händer!

Här har ni mig och Janica på villaavslutning 2005, alltså exakt tio år sen! Åtminstone en av oss har ju förlovat sig, fått ett barn och blivit gravid med nr 2, samt påbörjat husbygge på den tiden. Kanske om tio år till är jag på lika god väg, haha! (och ja, vi fick dricka varsin cider och shot på villan fast vi bara var 14 och 15 år gamla)

Saturday doings

Gårkvällen spenderade vi tillsammans med min lillasyster Kati och hennes sambo John. Vi (eller åtminstone gubbarna) började med kaffe och NHL-match på Playstation hemma hos oss. Styrde sen kosan mot Vasa och inledde kvällen med god mat på Amarillo. Traskade vidare till Cinema bowling där två timmar flög iväg med bowling och goda drycker. Kalle och John spelade i en helt annan liga än mig och Kati, så fast vi alla spelade på samma bana blev det nog boys vs girls.. Kalle och jag vann! Men det var nog på håret att jag vann över Kati, TVÅ POÄNG ifrån var hon i slutändan!!! Sen gick vi över torget och landade slutligen på O'Malleys. Fick för oss att köra en liten krogrunda, så fortsatte ännu till Plan B och Olli's innan vi slutligen åkte hemåt vid halv tvåtiden. Får tacka för en superrolig kväll, dethär gör vi om!

 Chicken pocket -getost +creme fraiche, way to go!
Spehennand!
(stulen av Kati)

Idag var jag riktigt trött när jag vaknade. Sådär så jag knappt ville få upp ögonen, än mindre komma mig ur sängen. Men efter att ha legat och surfat på telefonen en stund, och när Kalle satte igång lite musik i vardagsrummet, då kom jag mig äntligen upp. Har "mysha åpå" här i hushållet en stund, bakat en cream peach pie, och nu ska jag försöka ta mig igenom räkningshögen, som faktiskt är otroligt stor denhär månaden... Usch.

Idag är det ju villaavslutning, för dem som firar det, eller veneziansk, för dem som föredrar det namnet. Vi har faktiskt inga planer alls, och precis som förra året gissar jag att det inte blir sådär värst vidlyftigt. Kanske umgås vi med vänner och äter nåt gott. Nån villa har vi tyvärr inte ännu heller att åka till, så gissar vi får fira hemma hos nån istället. Nåt ska vi väl i alla fall hitta på att göra. Hoppas ni alla får en riktigt skön villaavslutning!