tag:blogger.com,1999:blog-6668264720735526149.post1368060394348027375..comments2023-09-02T02:10:04.283+03:00Comments on Mimmi: Dagarna på sjukhusetmimmihttp://www.blogger.com/profile/07438703802043691098noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-6668264720735526149.post-35403691839081950212018-04-25T16:11:46.397+03:002018-04-25T16:11:46.397+03:00Va tungt de måst ha kändes att lämna kvar på bb :(...Va tungt de måst ha kändes att lämna kvar på bb :( vi hamnade på A8 me första barnet pga låg puls men fick ett familjerum direkt, men den där informationen tyckt ja va usel så man känd sig helt ovetandes å där satt man då med en son fastkopplad för att kolla puls å syresättning och sen tredjedagen hamnade han att sola också :/ åt också albetol å där på intensiven googlade jag bipacksedeln för den och om du läser stycket för graviditet och amning så har du troligen ditt svar där också :/<br />http://spc.nam.fi/indox/nam/html/nam/humpil/1/194191.pdfSaranoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6668264720735526149.post-19153895844097755822018-04-25T00:06:42.962+03:002018-04-25T00:06:42.962+03:00Så intressant att läsa för mig som också haft ett ...Så intressant att läsa för mig som också haft ett barn på A8 just pga lågt blodsocker. Känner så igen känslorna. Hade sån separationsångest när vår liten skulle upp dit och kände mig som värsta mama bear. Vet precis vad du menar med att förståelsen från personalens sida var inget att hurra för. Fast det är vanligt i deras arbete så är det ju något helt nytt och okänt för oss, och nyblivna föräldrar som man är det känsligt och skrämmande när gäller ens lilla älskling oavsett hur vanligt det är.Sandranoreply@blogger.com