24 mars 2012

Dethär med att vara fin

Alltså jag och att vara fin. Det är nog verkligen att lida pin, om man säger som så... Jag kan inte sminka mig. Mitt hår ser alltid bäst ut som det "ska vara", dvs. inga häftiga flätor eller lockar eller uppsättningar. Bara spärrigt uppi och rakt neri. Och klädstilen sen då, majgaad. Trodde jag hade tagit med mig massa bra alternativ i klädväg. Hade fina kläder, snygga kläder, rockiga kläder, etc. Tror ni att något såg bra ut, när jag väl la på det? Vet inte hur många gånger jag böt om, provade massa olika kombinationer, intalade mig att det får duga, men ändå tog av mig efter fem sekunder. Och så tog jag en snabb titt i Idas fingarderob, där hon har kvarlämnade kläder som hon inte fick med sig till London. Och på två sekunder hade jag hittat ungefär tio plagg jag mycket väl hade kunnat sätta på mig. Nå, som tur så är vi i ganska samma storlek, och jag fick lov att låna (tusentack Ida!!!) en "minikavaj". Så nu har jag på mig en vit topp, kavajen, och ettpar svarta jeans. Inget särskilt, men klassiskt, och helt snyggt. Mina kilklackar blir utmärkta till det.
Nå, det är bara att konstatera: Jag är i sjukt stort behov av nya basplagg! Hur mycket kläder jag än har i mitt skåp, så finns det inget där som funkar med allt. Gud, varför gjorde du inte mig till en riktig kvinna???

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar