18 oktober 2011

i hästhimlen

Glömde att berätta, men igår blev det en häst mindre i "vårt" lilla pensionärsstall. Det var Kostis tur att lämna jordelivet bakom sig, och beta på de evigt gröna ängarna.
Kan väl säga så mycket att jag aldrig har ridit eller ens skött honom, men han har ju alltid stått där i boxen bredvid Elli, och grimaserat när man kliat honom bakom öronen.
Därför var också jag lite lessen i ögat igår, när jag tänkte på hur det känns för Kostis ägare och skötare. Påminner mig så mycket om hur det kändes dagen jag fick veta att det var Billys tur att åka till hästhimlen. Tänk att det redan gått nästan exakt 4 år sen den kvällen.. Saknar henne otroligt mycket än i denna dag, "min" älskade turbotant. Men hon har det bättre där hon är, hon behöver inte lida längre, och hoppeligen står hon och Kosti och betar tillsammans just i detta nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar