20 april 2011

ångest

om ni hatar att läsa blogginlägg som är självömkande och tjatiga så avråder jag er att sluta läsa NU. jag måste bara avreagera mig lite, eftersom Kalle inte är hemma och jag inte kan lägga mig och störttjuta i hans famn.
jag är verkligen trött på mig själv och min kropp just nu. jag menar, så fort jag äter något, vadsomhelst, så ser det ut som jag gått upp 5kg. om jag håller mig från onödig mat, ex. äter bara en gång varm mat om dagen, inte äter något gott på hela veckan, så kan jag vara riktigt nöjd med mig själv, eller i alla fall med magen. om jag dessutom dansar zumba flitigt, har varit och rida, cyklat, och kanske till och med på en promenad, då brukar det kännas rätt bra också. men så fort det blir helg och jag äter "som en normal människa", + kanske några vindruvor, en godisstång, eller en bulle till saften... då kommer det tillbaka, medsamma! och jag skämtar inte.
var så himla äcklad av mig själv idag på zumban. som sagt, magen är inte mitt största problem, eftersom jag tränar ganska ofta så kan den vara rätt snygg, har nästan magrutor så fort jag håller mig från gotta. men alltså mina lår... jag blir så jä*la äcklad!
jag menar, om jag kunde gå ner 22 kg genom att göra i princip ingenting, varför i hela friden ska det vara så svårt att tappa dessa (uppskattningsvis) 8 kg som jag samlat på mig sen i somras??? jag känner folk som äter godis/chips etc. dubbelt oftare än mig, inte tränar ett dugg, men ändå är slanka som pinnar. varför ska jag straffas med denna kropp?
det allra värsta är nog rädslan för att bli lika stor som jag engång varit. jag mår så illa varje gång jag ser mig i spegeln, eller när jag står i duschen och inser att lårfettet snart kommer att hänga över knäna.. ingen kan förstå vilken ångest jag får! jag har varit SMAL och nöjd med mig själv, jag har varit stolt att gå omkring i bikini, jag har vågat visa upp mig i tajta kläder. nu är det något helt annat, jag vågar inte ens gå omkring lättklädd inför Kalle!
varje vecka tänker jag "nu ska denhär galenskapen få ett slut! jag ska skärpa mig, och inte äta något gott på hela veckan!" men det går inte, eftersom min kropp verkar betrakta vadsomhelst som gott. jag blir galen, och jag hatar mig själv för att jag är såhär.
visst, hellre är jag lite mullig, muskulös och har former, än att vara en jävla planka, det är det fulaste jag vet. men såhär ska det inte vara!!!

och ja, idag var "den mystiska tjejen" på zumba igen (vet inte om jag berättat om henne tidigare men). jag är 100% säker på att jag träffat henne tidigare, jag kan nästan också med 50% säkerhet säga vad hon heter, och var jag träffat henne. men aldrig att jag skulle komma mig för att fråga, så jag skulle få det mysteriet ur världen. nejnej, det är bättre att försöka minnas...

2 kommentarer:

  1. Men snälla vän..jag e inte heller 100% nöjd med min kropp,jag har fått 3 barn å har efter det blivit lite,ja lite småfet.Men varför haka upp sej? Njut av livet,du har en pojkvän,han älskar dej oberoende om du har tjock mage eller celluliter eller vad det nu kan vara,alla har vi skavanker..dom som inte har,dom fina som syns på bild,dom e inte människor..bilderna e fixade å klippta å donade med..jag kan tänka mej att dom lägger ner en förmögenhet på att se vackra ut i andras ögon..varför plockar du inte fram det fina hos dej själv? av bilderna att bedömma så har du otroligt vackra bruna ögon,å dom lever,du ser pigg å glad ut.Ta vara på livet.Den dagen kan komma när du behöver din kropp,man vet aldrig man kan bli sjuk å behöva ha en kropp som fungerar,förstör inte den genom en massa bantande å sånt..Ta vara på dina vänner,pojkvännen å familjen.Det finns bara en av dej.Du e unik.

    SvaraRadera
  2. tack, det värmer att höra sånt!

    SvaraRadera