6 oktober 2010

october love

livet går sin stilla gång, ändå känns det som dagarna svischar förbi i sådan fart att jag knappt hinner med själv. jorden snurrar, och jag med den. men vad händer när det stannar?
ni kanske minns att jag i somras oroade mig över vad som ska hända när mitt ekorrhjul har slutat snurra. tja, det stannade, och inget speciellt hände. det var faktiskt ganska skönt att bara vara.
nu är jag återigen tillbaka i rutiner, som jag så länge längtat efter. jag stiger upp på morgonen, även om tiderna varierar rätt drastiskt dag till dag, cyklar iväg till skolan alternativt jobbet, gör det som ska göras, och cyklar sen hem. kvällarna flyger förbi med inte alltför mycket att göra. jobb, zumba, hemvisit i nykarleby för att motionera hästen, eller filmskådning.
vissa kanske tycker att det är tråkigt att alltid göra samma sak, men för mig är det en trygghet. när jag vet vad som är pågång varje dag, och ibland till och med har något trevligt att se framemot, mår jag mycket bättre än när jag virrar omkring sysslolös. man kan nog säga att jag är lite av en "göro-narkoman", om någon förstår innebörden med det.

i alla fall så har det redan hunnit bli oktober, gud förbanne, även om det känns som det var förra veckan kalle och jag låg på alanyas stekheta stränder. visst, jag saknar solen och min pepparkaksbruna hy, jag saknar värmen och glassen och shortsen. men nog ska det bli skönt med lite snö på marken, pepparkaksbak, julmiddag, och inte minst traditioner. kanske det är sant som folk säger, att med åldern lär man sig att uppskatta de olika årstiderna på ett helt annat sätt.
för övrigt så har vi tentvecka denna vecka. jag har fasat länge och fruktansvärt för detta, men sist och slutligen är det nog inte så farligt som jag inbillar mig. eller vad vet jag, hittills har jag ju bara snällt bläddrat igenom våra papper och tror mig förstå det mesta och viktigaste. när det kommer till kritan imorgon kl 8:30 får vi se om det bär eller brister. kanske jag inte är så intelligent som jag påstår mig vara ändå.
en ny plan har jag också i genomförning från och med denna månad: bara en godisdag i veckan, och jag får bara äta en slags sort per månad (t.ex. en gång godis, en gång chips osv.) det går inte så bra som jag hade tänkt mig, faktiskt. men det förvånar väl ingen?
på lördag blir det säsongens sista varmanstävling på en bana jag aldrig sett och med en bil jag aldrig suttit i. som tur har min nervositet svischat iväg i takt med tiden, och dessutom har jag tydligen lärt mig att det är lika bra att bara njuta och ha roligt så länge det varar. visst, jag är en dålig förlorare och blir surare än nödvändigt när det inte går som jag tänkt mig. men än så länge intalar jag mig själv att livet handlar om att överkomma hinder på vägen, nå sina mål, för att kunna utvecklas här i livet. får se vad jag tycker efter nästa tentläsning!

2 kommentarer:

  1. Tack! :) Di e från Bianco, ja köpt dem förra höstin :)

    SvaraRadera
  2. nice faktist, sko vila ha na tode liknand ja å :)

    SvaraRadera