18 februari 2010

ABIABIABI hej-hej-hej!

ifall någon väcker mig mitt i natten så kombär jag högst antagligen att ropa ABIABIABI hej-hej-hej! eftersom det är vad vi sysslat med i princip hela dagen.
det har alltså varit alla abiturienters drömdag idag; penkkis. om jag ska vara riktigt ärlig har jag lite på känn att de flesta gymnasieelever tycker att vi är konstiga som varken satsat kropp och själ i hela detta evenemang, eller beger oss ut på världens kalas ikväll.
det förstnämnda beror på att vi haft ungefär 1 vecka på oss att planera, och det sistnämnda för att vi fortsättningsvis inte har ledigt resten av terminen utan måste befinna oss på modersmålslektion klockan 9 på fredag morgon. suck. jag skulle ge vad som helst för att befinna mig någon annanstans just nu!

för att i korthet berätta vad mina senaste dagar har gått ut på kan jag väl börja med att jag åkte till kalles på tisdagkväll. vi tittade en av de bästa filmer jag sett (deja vu), käkade våfflor, och tog det lugnt bara. på onsdagmorgon liftade jag med simon och jimmy till skolan, och fick sen sitta på hem med adde. i skolan hände det inget speciellt, vi grejade på helt som vanligt och tiden släpade sig otroligt sakta fram. back in årvas blev det middag hos kalles fammo & faffa, och sen tog vi det lugnt en stund innan det blev hockeynight med grabbarna. jag var inte speciellt intresserad och hade egentligen femhundra andra saker att göra, t.e.x ställa i ordning inför penkkis. klok som jag var lade jag mig ner i sängen efter att ha läst på engelskaläxan. jag somnade, och blev väckt först runt ½1 när kalle kom och lade sig. greeeat.

idag var alltså dagen med stort D, och jag hoppade med gott humör och stora förväntningar i bilen klockan ½7 på morgonen och stack hem från årvas. och även om det var -20 grader utomhus och jag var trött och oförberedd som fasen, kunde jag inte låta bli att ha i alla fall en liten feelis i bakhuvudet.
efter att ha ställt allt i ordning och packat ner alltför mycket kläder som jag sen ändå inte hade någon användning för, kom linn och linda och hämtade mig. så åkte vi till skolan och hämtade vårt godis, och drog sen vidare till JG.
där var det ABI-program för hela slanten! både bra och dåliga saker bjöds det på, vi fick också vara med på ett hörn och ha en kombi-stafett åt lärarna. åtminstone jag blev väldigt förvånad över hur duktiga de var! efter några goda skratt, många rop och peppningar så var det dags att ge sig ut på villovägar. så vi hoppade i bilarna hela gänget, och for till yrkes.
sprang och kastade godis, skrek sönder våra halsar, fick upp alltför mycket värme, hade världens feelis, och drog åt oss de flesta av blickarna. wohoo vilken härlig dag!
och bättre blev det efter att vi hade fått lugna ner oss med lite mat. lastbilen vi skulle ut med hade tyvärr frusit till is, så vi fick åka traktorsläp. men det var mycket bättre än originalidéen tyckte vi, and off we went! jag tror jakobstad har aldrig skådat så lyckliga människor som de vi var när vi åkte omkring i stan. tyvärr tog humöret slut när vi inte fick springa in och hälsa på lannäs-eleverna, utan istället fick frysa vidare på släpet. nåja, i alla fall fick vi ur oss all överloppsenergi vi samlat på oss dessa 3 år, och vackert väder hade vi också.
trötta och sluta, hesa och frusna satte jag, linn och linda oss sen i bilen och drog hem.
jag skulle ta en liten powernap, men det slutade med att jag sov i 2½h. hoppsan.
resten av kvällen gick sen åt att nörda framför datorn, göra dagens goda gärning i och med att sticka iväg till jobbet, dansa zumba 40 minuter, och sen skulle jag göra matteläxan.
där tog all dagens glädje slut och jag körde in i en vägg. nu tänker jag inte skriva mer för då kommer jag bara skratta åt hur patetisk jag låter. så go'natt, nu drar jag täcket över huvudet i hopp om att morgondagen blir bättre än denna afton!

we both know what memories can bring

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar