29 november 2009

lillajulsfirandet

okej nu har jag helt och hållet tappat all motivation att skriva något smarrigt, överdrivet detaljerat. så ni får nöja er med what's coming.

igårkväll efter att jag hade fått skriva mitt inlägg nästan ifred, så blev jag tvingad att se en mötley crue-konsert. okej, det var ganska bra. även om jag kanske inte såg charmen i alla dyngfulla göörls som visade brösten? nåja, var och en med sina fritidsintressen...
i alla fall kom linn och joinade någon gång runt ½9, och då blev det skvaller catch-up, karamell-ätning och sen så småningom hamnade vi i det heliga komossa. någon som missade var all the people gömde sig? tror inte det.
nåja, för att göra en lång historia kort kan jag börja med att berätta att den första timmen satt linn och jag och undrade varför sjutton vi hade kommit enda till komossa för att festa med folk som hade medelåldern 15 år, om vi var äldst, varför vissa uppför sig som de gör. och ja, mer behöver ni inte veta.
så småningom började min "fammos limonaad" fungera, så jag spratt omkring överallt, dansade här och där, fick några menande blickar men struntade i det och gapade vidare.
när allt var som bäst, fiilisen på topp, näsan full med snuff, fina danser och sångerna som vackrast, blev jag tvingad att hoppa in i bilen och åka till kimo för att hämta jim. tydligen var jag då den mest högljudda, irriterande, fullaste personen komossa hade skådat. jag skrattar fortfarande inte.
när vi väl kom tillbaka erövrade polispatruller stället och det var slut på det roliga. vissa gömde sig i skogen, andra fortsatte som inget hade hänt, några körde i fyllan trots uppmaningar om att inte göra det, och andra skrattade åt folk som hamnade i polisbilen. och sen var det ju kalle och einar som stod för underhållningen i sångväg. som tur var det ett kapitel som inte inkluderade mig.
i alla fall stack vi till kimo efter att festen började avta. då blev det efterfest med förklaringar om "knarkRANDAR" och så vidare. jag tror inte det var någon överhuvudtaget som förstod vitsen med det.
sen var linn och jag glädjedödare med allvarliga snack och ordninerade hemfärd.
vissa blev inte speciellt glad över detta faktum, och det enda jag fick höra innan jag somnade var hur full jag hade varit och att det var dumt att vi stack hem så snabbt.
en utfrysning var det snällaste jag kunde göra efter det!

idag hade jag på påminnelse klockan 12, kalle och jag snackade gårdagens händelser en stund, och sen drog jag iväg hem. ett sönderskrapat knä, en kladdig telefon, en väska som luktar allt annat än läder samt smutsiga byxor verkade vara resultatet av gårdagens kalasligheter. dessutom hade min godispåse fastnat i väskans foder. och nu har jag semeste tills nyår. hah.
ja, jag ställde mig i ordning, och drog vidare till wärdshuset. fastighetsservice hade jullunch, så det blev några funderingar, otroligt god mat och sen fick vi julklappar också. najs.
hemma igen satt jag och snookade vid denna maskin samt vilade på maten en stund, innan jag cyklade iväg till stallet. elli & jag for ut på en tur, som slutade med att vi bara skrittade, eftersom hoven återigen hade spruckit upp, och det därför inte gick att trava alls. nästa mening censurerar jag.
back home blev det dator, plocka i rummet lite, dansa 40 minuter zumba, samt söndagsbastu. aah.
sen dess har jag suttit här, även om jag hade lovat mig själv att gå tidigt och lägga mig ikväll.
shit happens.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar