11 september 2009

I've lived and learned

blev en kort skoldag idag, började 8 och var hemma kl 12.
hade bara kombi idag, först finska -gick igenom en text- och sen matte -repeterade sannolikhet- och efter det var det bara att äta korvsoppa och sen bränna iväg hemåt. hade bilen idag så vi inte skulle behöva vänta 1½ h på bussen, smart drag där.
så nu sitter jag här hemma, helt ensam, utan något som helst att göra. utom att lyssna på musik förstås.
tror jag ska vara aktiv och räkna ut tredje (nästsista, puhh!) matteboken och sen dansa lite zumba sålänge jag får vara ifred. när de andra kommer hem hamnar jag ändå bara att städa. suck.
ikväll ska linn&jag ut på cruising i markby, sen jeppis ett varv och hoppeligen få en skymt av linda på krogen, haha. sen får vi se vart våra vägar bär. jag antar det blir sydligare breddgrader, om jag får välja.
vi har bara ett litet problem återstående, hur sjutton ska vi få tiden att gå jämnt ut? om vi ska se nåt i urskogen måste vi vara påväg mot jeppis kl 9, men om vi ska se linda på krogen lär vi nog inte se nåt förrän kl 11. hmm, what to do!? återstår att se.

jag tror att jag har kommit fram till en del saker nu.
man kan ju inte haska all sin tid och energi på nåt som inte leder nånvart.
jag har försökt och försökt, gjort mitt yttersta för att få detta att funka, men inget händer. vi bara trampar i samma fotspår, väljer alltid samma stig fast vi beslutat oss för att testa nåt nytt.
i början var det bara en lek, ett spel som båda drog nytta av för att ingen av oss egentligen hade nåt bättre för sig. det har fått oss båda att må bra, se saker från en annan synvinkel, tänka på ett nytt sätt. och ja, det är den bästa tiden jag haft i mitt liv. utan tvekan. men dendär känslan i magen är inte densamma längre. den är starkare nu, verkligare.
det är inte längre någon lek, inte sen det började handla om känslor. om det inte händer nåt nu är det ingen vits längre, för jag har tröttnat på spelet.
mitt enda krav var att inte såra eller bli sårad. båda sakerna har tyvärr inträffat, och jag vet, att händer det fler gånger så klarar varken mitt hjärta eller min hjärna av det.
så pass mycket har jag sett och upplevt i mina dagar att jag börjar veta vad som är bäst för mig.
och man kan inte sitta på nålar hur länge som helst.

nä, nu ska jag hitta på nåt annat.
shinedown - if you only knew, hjärta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar